Nu måste riksfärdtjänsten diskuteras

Så här får det bara inte gå till, skrev Janne Nordling TV4 på sin blogg häromdagen och skrev om Ulla som inte fått riksfärdtjänst. Jag har skrivit en fråga som jag skickat in till Gatu- och trafiknämnden så att vi kan diskutera hur det ska få gå till. Läs här:

Fråga till Gatu- och trafiknämnden om tolkningen av och tillämpning av lagen om riksfärdtjänst i Uppsala kommun

Media har uppmärksammat att Gatu- och trafiknämnden skärpt tillämpningen av lagen om riksfärdtjänst. Det finns mot bakgrund av detta ett behov att diskutera hur våra tjänstemän på Gatu- och trafikkontoret gör bedömningar och avvägningar när tåg, buss respektive taxi används för riksfärdtjänstresor.

Skulle kontoret kunna tillåtas göra mer flexibla bedömningar så att personer som i normalfallet kan använda kollektivtrafiken för resor i ett enskilt fall kunde få en resa med taxi? Sträckan kan ju förvisso gå att göra med tåg och buss, men den kanske är extremt krånglig eller tar orimligt lång tid. Även om en person med funktionsnedsättning kan ta Upptåget till Tierp utan större bekymmer, kanske det upplevs som orimligt att åka tåg eller buss till ett annat resmål. Här behöver bedömningen också grunda sig på vad som de facto resenären tror sig klara.

Jag tycker att det är rimligt att andelen taxiresor för riksfärdtjänstresor minskar i enlighet med de beslut som tagits. Samtidigt kan inte besluten vara så fyrkantiga så att vi helt omöjliggör resandet för personer. Det riskerar att allvarligt försämra deras livskvalitet, vilket kan vara mer kostsamt för samhället i längden.

Vi kan nu se vilken negativ effekt beslutet att inte samordna färdtjänsten på kommunal och landstingsnivå fått genom att Gatu- och trafikkontoret får använda mer tid att hantera resor inom länet och till Stockholm som riksfärdtjänstresor. Det har skapat onödig byråkrati.

Några av de frågor som aktualiserats i media kan inte kommunen styra över. Här behöver helt enkelt riksfärdtjänstlagen ses över. Det gäller till exempel riksfärdtjänstresor till Folkhögskolor. Det är rimligt att kommunen vid tillfälle uppmärksammar SKL och staten på att detta är ett område som är viktigt att se över så att funktionshindrade ska kunna leva ett mer aktivt liv.

Min fråga till Gatu- och trafiknämnden är: Hur kan Gatu- och trafikkontorets utvecklas så att svårt funktionshindrade får möjlighet och stöd att nå olika resmål på ett bra sätt och att hänsyn tas till olika personers förmåga?


Maria Gardfjell
Ledamot för Miljöpartiet i Gatu- och trafiknämnden