Trygga tryggheten

Idag skriver Niclas Malmberg och jag en artikel om Miljöpartiets förslag om arbetslivstrygghet i UNT. Jag har fått många positiva kommentarer, även från oväntade håll, på vår artikel. Det är mycket roligt.

Att kritisera regeringens förändring av sjukförsäkringssystemet och nedskärningar i A-kassan är inte något nytt, tänker du kanske. Men faktum är att det är först nu, när media rapporterat om vilka livsöden den förändrade politiken ger upphov till - som allt fler är beredda att diskutera dessa ganska komplicerade politiska frågor.

Vår viktigaste poäng är att det måste vara enkelt för varje medborgare att förstå hur samhällets trygghetssystem fungerar - det skapar nämligen grunden för en hållbar lösning. 1) När människor enkelt kan vända sig till en myndighet, oavsett om man är sjuk, arbetslös eller söker försörjningsstöd - då blir man bemött som en människa och inte som ett problem som kanske någon annan borde ta hand om. 2) När människor förstår hur trygghetssystemet fungerar är det också mycket lättare att få efterlevnad av spelreglerna. Fusket bygger till viss del på att ingen har överblick.

Jag tycker också att det är viktigt att kritisera regeringens politik som innebär att oavsett vilket yrke man hade innan man blev sjuk så ska man stå till hela arbetsmarknadens förfogande. Det är slöseri med samhällets resurser. Har vi medborgare som har utbildat sig - säg till läkare - är det mycket mer väsentligt att de kan jobba halvtid inom sitt yrke, än jobba med säg telefonförsäljning heltid. Att komma tillbaka innebär inte bara att få tid till rehabilitering, att komma tillbaka är också att få sitt människovärde bekräftat. Yrket är mycket mer än sysselsättning. Jag förstår inte varför inte fackförbunden protesterar högre när det gäller det här. Men jag ska ta reda på det.

Nyspråket i politiken

Moderat manipulation skrev Lena Andersson i DN just före julhelgen. En riktigt bra och välskriven artikel som bland annat handlar om ordens betydelse i politiken. Att säga ett och mena något annat har nästan blivit som ett signum för den moderatledda regeringen. Nu talar alltfler öppet om Schlingmanns ordlista, som ju faktiskt finns i tryck.

Det gäller att vara på sin vakt när nyspråket nu sprider sig och kolla vad som gömmer sig bakom orden.

På tisdag nästa vecka kommer jag att i egenskap av ledamot i Gatu- och trafiknämnden vara med på en uppdragsdialog inför kommande budgetarbete med fyra nämnder. Bland de fyra samtalsområden som är definierade är klimatfrågan en. Tydligt och klart. Men ett annat område är: "Hur anpassar nämnden sitt arbete till den ökade externa produktionen av kommunala tjänster?" Tycker ni inte, som jag, att den moderatledda Uppsalaalliansen skulle kunna skriva lite mer i klartext att man vill dra ner på den kommunala verksamheten och låta privata företag ta över och att de nu söker med ljus och lykta hur de kan gå vidare i sitt rent nyliberala värv?

Biodiversitetsåret 2010

I år är det det internationella året för biodiversitet. I Sverige startade vi året på ett märkligt sätt med att skjuta 10 procent av vargstammen.

Jag ska som politiker se till att uppmärksamma biodiversitetsfrågorna. Första målet är att se till att Uppsala kommunen inte minskar ambitionerna med skydd av natur i översiktsplanen - vilket just nu är förslaget. Sedan blir det Naturpolitik-valet 2010!

Det här är biodiversitetsårets officiella (övergripande) budskap:

Människan är en del av naturens rika mångfald och har rätten att skydda eller förstöra den.

Biologisk mångfald, mångfalden av liv på jorden, är avgörande för att upprätthålla levande nätverk och system som ger oss alla med hälsa, välstånd, mat, bränsle och livsviktiga tjänster våra liv är beroende av.

Mångfalden av liv på jorden riskerar att gå förlorade i en mycket snabbare takt på grund av mänsklig verksamhet. Dessa förluster är irreversibla, utarmar och skadar livsuppehållande system som vi är beroende av varje dag. Men vi kan miljöanpassa vårt sätt att leva och använda naturen och på så sätt förebygga skador.

2010 är det internationella året för biologisk mångfald. Låt oss fundera över våra möjligheter för att skydda mångfald och fokusera på brådskande vår utmaning för framtiden. Nu är det dags att agera.

Vargjakten borde fälla Andreas Carlgren

Jag önskar att Miljöminister Andreas Carlgren (C) får avgå. Sverige har ändå inte längre någon minister som bryr sig om den svenska naturen. I dag sörjer jag att över 20 vargar dödats i en hetsjakt som saknar motsvarighet. Vargjakten gör mig ledsen och den hotar den svenska vargstammen.

Vargjakten är en mycket stor naturvårdspolitisk skandal av internationellt mått. 12000 jägare fick licens att jaga vargar. Bara första dagen sköts minst 22 vargar.

Felet är inte jägarnas, utan regeringens, som gick särintressen till mötes på ett rent olagligt vis.

De 210 vargarna vi hade i Sverige före jakten tillhör den mest utrotningshotade däggdjursarten i vårt land. Tack och lov har EU regler om hur hotade arter ska skyddas och bevaras. Regeringen har tillåtit jakt med metoder som gör att de inte kan säkerställa en så kallad ”gynnsam bevarandestatus”. EUs lagar och regler kräver att medlemsländerna ser till att djurstammen är livskraftig om jakt ska tillåtas.

Jag är helt säker på en sak. Om 12000 afrikanska jägare fick licens att bedriva nöjesjakt på lejon skulle det uppröra svenska folket mycket. Vargen är Sveriges lejon.

Happy New Year

I morgon startar valåret 2010 - i dag peppar vi upp oss inför valet med en Uppsaliensisk rödgrön artikel i UNT.

Året som gått har för min egen del varit ömsom vin ömsom vatten. Jag inledde året med att vikariera som presschef på riksdagskansliet ett par månader och vara språkrörens pressekreterare fram till att jag slutade i augusti. Då var den ordinarie pressekreterarstyrkan åter samlad efter omfattande barnafödande. Jobbet på riksdagskansliet gav mig inte bara en utan många erfarenheter. Vi hade ångan uppe redan före kongressen och EU-valet som gick som en dans - mycket tack vare en samlad grön europeisk EU-politik och de vassa kandidaterna Carl Schlyter och Isabella Lövin. Man ska inte heller förringa Maria Wetterstrands insatser i den stora tv-partiledardebatten inför EU-valet. Det var då många fick upp ögonen för hur bra hon är. Hon hade väldigt snygga kläder också - jag är ganska säker på att hennes kläder den kvällen fick människor att lyssna på henne lite extra. Och när man lyssnar lite extra på Maria Wetterstrand så går budskapen rakt in. De är enkla, de är tydliga och de är trovärdiga. Hur det gick till att Maria hade de kläder hon hade är en berättelse som jag sparar till memoarerna. En av Marias främsta fördelar, tycker jag, är att hon aldrig gnäller på motståndaren. Hon kan självklart ifrågasätta och kritisera, men med fakta och tyngd bakom orden. Gnället ger hon inte mycket för.

Det finns en eftersläpning i opinionen - Maria, Peter och MP har gjort rätt, rätt, rätt under lång tid. Det är det som nu syns i opinionssiffrorna. Under våren och början av hösten triggade Maria Wetterstrand igång svenskarna och inte minst ledarskribenterna. Jag höll nästan på att falla av stolen när jag läste Hanne Kjöllers ledarstick i DN i samband med vår kongress i Skövde. Jag var ansvarig för journalistkontakterna på kongressen och då träffade jag Hanne Kjöller på tu man hand för första gången. Hon var särskilt intresserad av vår barnpolitik, om socialpolitiken och om saker som kunde uppfattas som flummiga i MP. Vi gick igenom besluten som tagits och talade om realpolitik i nästan en timme. Mitt främsta fokus var att journalisterna skulle få lite mer inblick i detaljerna i det arbetsmarknadspolitiska program som MP för första gången antagit. Hanne Kjöllers positiva artikel kändes som en arbetsseger.

Kongressen i Skövde var den första kongressen då inte skäggen stod i vägen för Miljöparitets politik i medierapporteringen.

För två år sedan hörde jag ofta uttrycket: Jag håller med MP i en viss fråga - men jag är ingen miljöpartist. Från och med förra våren hör jag alltjämt: Jag beundrar Maria Wetterstrand - kanske inte hela Miljöpartiet. Nu hör jag allt oftare: Jag gillar Miljöpartiet - hur blir man medlem.

Jag vet inte om Peter Eriksson är Miljöpartiets största ideolog genom tiderna, men om jag får bestämma så är han är en av de största. Jag tycker nästan att det är bra att han står lite i skuggan av Maria, det triggar honom på ett bra sätt. Vi som sett dem på nära håll vet att de är jämlikar. De fungerar utmärkt bra ihop och det har inte med personkemi eller annat hokuspokus att göra. Det beror på att de är förnuftiga människor som vet att de inte konkurrerar med varandra, utan med de andra partierna. Peter är en handfast, känslosam politiker med mycket erfarenhet och stor kapacitet att forma ny politik. När jag jobbade i dagligvaruhandeln så lärde jag mig att det är nya eller utvecklade varor som driver ett varumärke. På samma sätt är det nya sätt att hantera politiska frågor och förnyelse som driver politiken. Peter har också en värdefull förmåga för timing.

Peters utspel om politik för god mat på Almedalen skulle jag också kunna skriva en hel del om. Samarbetet med Carola Magnusson klaffade hur som helst bra. Det var jag som sammanförde dem. Peter lyfte med sitt utspel matpolitiken till högre höjder, från jordbrukspolitikens komplicerade fält. I Almedalen ådrog jag mig förmodligen den lustigaste arbetsskadan genom tiderna - jag skulle flytta talarstolen inför Peters tal på stora scenen och fick den bastanta klumpen till talarstol på stortån. Blodet sprutade och när nageln efter några månader slutligen föll av så visade det sig att tillväxtämnet i nageln skadats. Jag får leva med en fuling till stortånagel som minne av Almedalen 2009.

Självklart tyckte jag att det var apa att inte riksdagskansliet ville fast-anställa mig efter vikariatet gick ut. Men sett i backspegeln så var det mycket bra. Dels har faktiskt Miljöpartiet lite för många anställda, ytterligare en fast anställd hade nog inte varit så lyckat. Men framförallt var det en suverän anledning för mig att kandidera som list-etta till MP-kommunlistan i Uppsala. Du ska vara politiker - inte någon fjösig tjänsteman, sa en av mina bästa vänner till mig på skarpen.

Och där är jag nu. Redo för 2010. De stora händelserna 2010 är självklart valet 19 september med stora möjligheter till rödgröna framgångar, kronprinsessbröllopet kommer inte att gå någon förbi och Uppsala kommer att grönska ovanligt vackert i vår då 700 gröna politiker gästar vår stad för Miljöpartiets kongress under kristihimmelshelgen 13-16 maj.

Gott grönt nytt år!

Professorerna får på nöten

Det är som en julklapp att professorerna på SLUs instution för markvetenskap blir avslöjade som oseriösa i SLUs granskning.

SLUs institution för markvetenskap får i en extern granskning stark kritik för att ha en Besserwisser-attityd och vara omotiverat antagonistisk mot andra synsätt än forskarnas eget.
T ex sägs om institutionens professorer (på sid 406 ff) att de "anser sig själva ha en mission att upplysa världen i kontroversiella ämnen och korrigera missuppfattningar när det gäller ekologiskt lantbruk". Det är professorerna från denna institution som med jämna mellanrum använder media för att angripa ekologiskt lantbruk.

Denna kritik är en del av en heltäckande utvärdering av SLUs forskning och fortlöpande miljöanalys som universitetets styrelse beställt och som pågått under 2008 och 2009. Utvärderingen har genomförts av 15 vetenskapliga paneler.

Generellt får forskarkvaliteten på SLU bra betyg.

När jag jobbade på Coop för Änglamark mötte jag dessa professorer (Kirchmann och Bergström) i Änglamarksrättegången. Redan då var de hysteriska motståndare mot ekologisk produktion och de lämnade tex in forskningsrapporter som bevis som de påstod var publicerade, när de i själva verket var refuserade. I samband med rättegången försökte vi kartlägga professorernas möjliga extrainkomster från agrobusinessföretag, men det var tyvärr alltför svårt.

Halkbanan lagd på is?

Regionfullmäktige i dag behandlade för ovanlighetens skull en interpellation. Jag hade ställt en fråga till regionförbundets ordförande Arne Sandemo om Regionförbundet kan agera för att skapa möjligheter att snabbt få till stånd en centralt placerad modern trafikövningsplats och halkbana i Uppsala län så att vi kan öka trafiksäkerheten och nå nollvisionen.
Både körkortsaspiranter och yrkesförare får i dag åka långväga för att öva halkkörning.

Mycket bra fråga, tyckte många - hela höger-vänsterskalan var med på noterna, även KSO i Uppsala, som enligt väl underrättade källor lagt frågan om halkbana på is till 2015. Men nu hoppas jag att Regionförbundet tillsammans med Trafiksäkerhetsrådet sätter lite eld i baken på alla de intressenter som är viktiga för projektet. Helt uppenbart kan det finnas fler kommuner än Uppsala som har nytta av en modern trafikövningsplats.

Min kompis Johan sa igår, lite underfundigt: Dålig timing på den där interpellationen - nu är ju hela Uppsala en halkbana. Helt riktigt i och för sig, men det är mycket bättre att öva på halkbana än i trafiken, för trafiksäkerhetens skull. Och ingen kan ju klaga på aktualiteten.

Teater Blanca firar 10 år

Jag har varit och firat en 10-åring som gillar att skratta, sjunga, dansa och uppträda - Teater Blanca! Med ett litet urval av låtar från pjäser som de spelat de senaste tio åren jubilerade teatern. Ensamblen avslutade med ett toppennummer från Herr A:s pengar, deras senaste pjäs som också spelas under vintern/våren. Budskapet var helt klart riktat till oss makthavare ;-)

Jag har ofta hört dom säga
Den enes död är den andres bröd
Men det har jag aldrig fattat
Nej, nej - det har jag faktiskt aldrig förstått

Men jag fattar att
Pengarna är runda
För att dom ska rulla
Pengarna är runda
För att dom ska rulla

Så varför ska en gammal gubbe
Samla massa pengar i en gammal box
Om deras Gud hade haft någon humor
Hade han flyttat pengarna till oss

För vi vet att pengarna är runda
För att dom ska rulla
Pengarna är runda
För att dom ska rulla


Jag är glad att jag inte var enda politikern som firade Blanca. Vänsterns kommualråd Ilona Szatmari Waldau kom förbi en sväng. Men varför var inte något av den borgerliga alliansens kommunalråd där? Teater Blanca är en pärla i Uppsalas kulturliv.

Uppsala - bästa MP-länet!

SCB har i dag presenterat sin stora undersökning om partisympatier, dvs "bästa parti". I Uppsala län landar MP på härliga 12,2 procent! Valkretsarna Stockholm stad och Malmö ligger bättre till, men inget annat län slår oss.
Det innebär också att vi har högre sympatisiffror än 12,2 procent i Uppsala kommun. Undersökningen är en bra värdemätare på att de gröna frågor vi i Miljöpartiet driver också är viktiga frågor för uppsalaborna. Uppsala län kan bli mycket grönare! Heja oss!

Biologisk kunskap från förr och nu

För en dryg månad sedan hade Naturskyddsföreningen i Uppsala län 100-års-fest för sin förening. Naturvården i Sverige fyller jämnt i år. På festen delades det ut en utmärkelse - silverfalken. Utmärkelsen tilldelades Tord Ingmar.
Tord Ingmar har på flera sätt blivit en historisk person redan under sin livstid. När Uppsala kommun, som första kommun i Sverige utsåg en kommunbiolog, var det just Tord Ingmar som anställdes.
Om jag inte är fel informerad har Uppsala kommun som mest haft fem kommunbiologer. Under den borgerliga mandatperioden vi nu är inne i har antalet minskat från fyra till en. Det är oroväckande. Biologisk kompetens behövs i en kommun.
Jag håller just nu på att sammanställa Miljöpartiets synpunkter på förslaget till översiktsplan, som beräknas att antas i kommunfullmäktige i juni nästa år. Jag samlar på mig synpunkter från medlemmar, medborgare och företrädare för olika föreningar och försöker peppa alla som jag pratar med att vara aktiva i debatten.
Utmaningarna för Uppsala är stora. Frågan är ju inte om Uppsala ska växa, utan hur Uppsala ska växa. Det får mig att ständigt komma att tänka på Tord Ingmar och vad han brukar säga om att inte bygga bort naturen i staden, om att bevara landskapsbilden och skydda den biologiska mångfalden. Jag läser i Tord Ingmars bok "Naturvårdsinventering av Uppsalatrakten" från 1968 om synpunkter på tätortsutbyggnad och översiktsplanering. Mycket som står där håller än i dag och läsningen ger mig uppdaterade kunskaper!
Men i dag är de biologiska kunskaperna väldigt mycket mer utvecklade. Nu handlar det om att använda de kunskaper som på engelska kallas green urbanism och resilience. På Stockholm resilience center finns det mycket att hämta när det gäller hur resiliensen kommer in i översiktsplaneringen.

Äntligen förbuds-30!

Jag firar i all enkelhet med en kopp te att Liv Hahne (M) talar sig varm för förbuds-30 i Uppsala! 30 km i innerstan för att förhindra biltrafiken! Jag nyper mig i armen. Att inte det också blir dubbdäcksförbud kan man ju nästan bjussa på när Liv Hahne och Moderaterna i Uppsala tvingats till en sådan här enastående prestation! Ska vi få se en ändring i Bäverns gränd-frågan nu också?
(Etersom jag normalt sett är sparsam med utropstecken så förstår ni väl att det här är något alldeles extra...)

Demokratins trotjänare

Kommunfullmäktiges kvällssammanträde har just avslutats. I morgon kväll fortsätter det. En diskussion som inte hann avslutas och som fortsätter i morgon är frågan om vi ska utreda att Kommunfullmäktige i Uppsala också har dagsammanträden. Kanske vartannat möte på dagen och vartannat på kvällen?

Det vore klokt att skapa mer moderna mötesformer, tror jag. Man kan inte klandra människor som jobbat en hel dag, inte hunnit äta middag, inte hunnit hem emellan, att vara slöa bara för att de är så himla trötta på ett kvällsmöte som förlänger deras arbetsdag med 5-6 timmar. Men tar vi ansvar för Uppsala med ett gäng utpumpade människor vid rodret?

Flera, framförallt moderata män, tog närmast till brösttoner och sa att det innebär att de inte längre kan vara politiker. De kan minsann inte ta ledigt från jobbet. Dessutom, menade de att, det faktum att det heter fritidspolitiker skulle innebära att vi har möten på kvällarna. Och att det kommer stå kommunen dyrt.
När demokratiutredningen genomfördes för ett antal år sedan gjordes en rapport som handlar om fritidspolitikerna - Demokratins trotjänare. I utredningen framträdde flera politikertyper: Idealisten som känner en plikt att uppoffra sig och ser snett på broilertendenser och betonar att de inte är politiker som ett yrke. Ideologen styrs inte av plikt, utan brinner för uppdraget. Resultatpolitikern är starkt handlingsorienterad och pragmatisk av sin natur. Den lojale trotjänaren har varit med länge och är inte någon karriärist. Karriäristen arbetar hårt, bygger nätverk och vill synas. De flesta riktiga politiker är säkert en blandning av dessa politikertyper.

Det här kanske inte har så mycket med mötestiderna att göra - men jag ville mest kolla upp om det fanns någon slags politikertyp som betonar att fritidspolitik är på fritiden och inte på arbetstid (Idealisterna) - och så var det. Det som slog mig var att vi kanske håller på att få en förskjutning bland dessa politikerroller nu? När demokratiutredningen skrevs var Karriäristen en ovanlig typ. Nu skapar utvecklingen med sociala medier en helt annan möjlighet att vara aktiv och synlig.

Jag tror på att stärka fritidspolitikernas förutsättningar. Det är så mycket snack om att politiker tjänar så mycket (dvs heltidspolitiker) att fritidspolitikerna är de som riskerar att få dåliga villkor. Det bör finnas rimliga villkor för fritidspolitiker oavsett man är man eller kvinna, ung eller äldre, har småbarn, är funktionshindrad, är soloföretagare med höga fasta kostnader, studerande osv.

För att en fritidspolitiker ska göra ett bra jobb, ska man inte enbart gå på de möten som nämnder och fullmäktige har, utan man ska också möta partiets medlemmar och väljarna på olika sätt. En viktig förutsättning för fritidspolitikerna är att partiorganisationerna fungerar. I Uppsala har vi förhållandevis små medel till partiernas politiska sekreterare (Det borde öka). Och så har vi möjligheten för fritidspolitikerna att kunna delta - jag tror att dagsammanträden skulle kunna underlätta för morgondagens moderna politiker. Vi kanske åtminstone kan komma bort ifrån arbeta-90-timmar-per-vecka-idealet?

Fallet Karolina Hilding

Folkpartiets kommunalråd i Uppsala Karolina Hilding fick inte fortsatt förtroende av medlemmarna i Folkpartiet, placerades längre ner på FP-listan och hoppade därför av kommunpolitiken förra veckan. Som kvinnlig politiker så känner jag med Karolina, utan att göra någon som helst värdering om hennes kvaliteter som politiker. Provval och interna processer i ett parti kan utvecklas till en röra av fin demokrati och tjyv- och rackarspel. Det är ju inte så konstigt - det handlar om makt. När det är som värst är TV-programmet Robinson rena barnleken jämförelsevis.

Visst är det intressant att diskutera kvinnors villkor i politiken och andra frågor som känns aktuella. Men det intressanta med fallet Karolina Hilding är ändå att ett kommunalråd i majoritet får sluta. Det visar faktiskt att inte ens ett av de större borgerliga partierna ger den borgerliga alliansen i Uppsala godkänt.

Nu behövs maktskifte - vi rödgröna är beredda att ta över. Ikväll jobbar vi ihop oss om gemensamma ställningstaganden vad gäller kommunens översiktsplanering.

Andra bloggar om: kvinnor i politiken, Uppsala, Rödgrönt samarbete

Kuckelimuckel och muckelimackel i Ärnafrågan

När Ärnafrågan var uppe på samråd i kväll inleddes mötet med att miljöprövningsdelegationens ordförande informerade att man inte fick filma eller fota i lokalen. Det var dock ok att ta upp på band. TV4-reportern fick göra intervjuer utanför lokalen, medan radio Uppland fick göra jobbet inne i lokalen. "Allt är bara en massa skitsnack. Visst får man filma och spela in. De försöker bara vara smarta för att ingen ska kunna bindas upp till något..." skrev MP:s Alf Karlsson, jurist, tidigare anställd av kommunen på min facebooksida. "En vanlig ordning på denna sortens möten dit folk ska kunna komma och säga sin mening - även anonymt - utan att riskera att bli filmade och bandade. Radion lever under pressreglerna vilket inte privatfilmare gör." skrev tillförordnade landshövdingen Leif Byman. Men TV och radio måste båda verka under pressreglerna, eller hur?

En annan sak som stör mig är att Försvaret slösar skattepengar på miljöprövningsprocessen. De påstod på mötet att de inte har något slags riktigt avtal med något civilflygbolag utan får se om det finns någon som är intresserad när tillståndet är klart. Med tanke på alla skumrask-skriverier om Uppsala Air i pressen, så borde väl Försvaret fundera ett litet ögonblick om den kostnad de nu tar för denna process kommer vara till någon nytta? Det som är ännu mer irriterande är att Försvarsmakten bereder väg åt en civilflygsverksamhet genom att projektansökan inte behöver genomgå samma procedurer som det skulle behövt göra om de det civila flygplatsföretaget skulle ha stått för ansökan. Nu kan till exempel inte miljöorganisationer överklaga, och det finns bara en instans för överklagande - regeringen. Jag vet att Försvaret agerar i enlighet med lagen och att de inte gör något formellt fel, men kan ingen ändra lagen så att Försvaret bara får ta genvägar när de håller på med saker med försvarsändamål, inte för civila projekt?

Att den här cirkusen inte handlar så hemskt mycket om någon grundläggande miljökontroll av projektet, utan snarare är ett politiskt beslut som den borgerliga alliansen vill driva fram är ganska tydligt nu. Niclas Malmberg skriver i sin blogg att det skäl som Försvaret anger varför de inte ger några svar på frågorna om vilka klimateffekter flygplatsen kommer ge, är att de enbart kan hänvisa till den borgerliga majoritetens i Uppsala kommuns remissvar. De stödjer sig alltså på dem som sagt att de lutar sig på resultatet av miljöprövningen. Oj vad de lutar sig mot varandra... Svajigt bygge... när ska korthuset rasa?

Strategier för sociala medier

Inför processen att ta fram en budget ordnade Kommunledningskontoret ett seminarium och workshop om sociala medier.

Kommunens informationsavdelning höll grundkurs för politiker och chefer på kontor och i bolag. Det är ju kanske inte så konstigt att kunskapsnivån och inställningen är på olika hög nivå. Men det blir ju på gränsen till komiskt när moderatpolitiker utbrister: Det finns väl inga politiker på FaceBook, eller när kristdemokratpolitiker säger: Nu ska jag hålla käften för att inte hamna på You Tube.

Jag facebookade och twittrade lite under mötet och fick bra kommentarer utifrån. Bland annat från Teater Blanca. Kul!

Uppsala Stadsteater låg steget före alla och hade en policy för att få medarbetarna att vara aktiva. Kul. Hoppas den är bra och kan vara inspiration till andra verksamheter i kommunen också. Kulturkontoret var också väldigt bra. Och självklart kan jag hålla med om att vissa nämnder knappast ska kommunicera så mycket alls. Chefen för överförmyndarna sa bra saker om det. Självklart behöver man hitta sätt att diarieföra och hantera information på ett korrekt sätt. Diarieför twitterkommentarer som telefonsamtal, sa någon.

Att kontakten med medborgarna kan förbättras är helt uppenbart. Men jag blir lite trött av de som omedelbart måste börja tala om teknikstress och att det här inte kan vara bra eftersom man inte når alla. Men med vilken information når man alla? Om vi inte löser alla informationsproblem som vi haft i alla tider så är tydligen inget värt, enligt de som resonerar på det sättet.

Den kanske intressantaste diskussionen var om man kan kommunicera både privat och "i tjänsten". Flera tunga chefer hävdade att man absolut inte kan kombinera detta. I min grupp var jag då tvungen att påminna om att högsta chefen i kommunen Facebookar just på det sättet.

Som politiker är privat och offentligt rätt sammanfallande. Och det handlar inte om att hålla käften för att inte hamna i fokus - utan att faktiskt säga saker som är genomtänkta. Det var dock få politiker i min grupp som verkat ha funderat på grundregeln nr 1 när det gäller information: Var personlig, inte privat. Inte alltid så lätt, men smart om man är en offentlig person.

Grattis Gunnar!

Det är alltid roligt när det går bra för ens vänner. I går blev min kompis Gunnar Rundgren hedersdoktor på ett universitet i Uganda. Exakta motiveringen känner jag inte till, men det har med all sannolikhet att göra med att Gunnar så frikostigt delat med sig av alla sina kunskaper om ekologisk odling, certifiering och hur man får verksamheter att blomstra.

Gunnar är den allvarlige optimisten. Han är professorssonen som blev bonde och bonden som fick tunga poster som ledare och rådgivare i stora internationella organisationer. Han är inte bara kunnig, han har vett att använda kunskaperna också. Han är verkligen förtjänt att bli med hatt.

Hedersdoktorerna flockar sig liksom i bekantskapskretsen. När vännen Fredrik Sjöberg blev hedersdoktor på SLU bara för någon månad sedan höll han en underhållande föreläsning med titeln: Bidrag till kännedomen om den akademiska felparkeringens konst. Fredrik sa då att bli hedersdoktor - det är att få åtnjuta en slags akademisk immunitet, ungefär som en diplomat.

För Gunnar tror jag att det blir utmärkt.

Grattis!

Språkkunskaper

Eftersom FP har landsmöte så kommer jag osökt att tänka på de otaliga debatter mellan Jan Björklund och Maria Wetterstrand, där Maria försökt övertyga Björkis om de stora fördelarna med modersmålsundervisning och flerspråkighet. Jag hoppas att skolorna i Uppsala framöver ska gå i bräschen för en modern språkundervisning och även undervisning i tex matte på modersmålet. Om någon har goda exempel och goda förslag för Uppsala så får ni gärna höra av er så att vi kan driva fram suveräna politiska beslut!
I dag skriver också journalisten Anders Pihlblad om flerspråkighetens fördelar på sin blogg.

Desinformation är inte en bra debattmetod

Med rubriken "MP röstade ja till Ärna" i UNT försöker de borgerliga partierna förvirra debatten. Osannolikt fjantigt.
Varför redovisar de inte öppet exakt vad det var för beslut som togs i Kommunstyrelsen 2005 istället? Jag är idel öra. Var det verkligen ett beslut för att tillåta civilflyg på Ärna? Låt höra!

De är uppenbart så skakade av att ha fått kritik av professor emeritus Lars Rudebeck att de inte längre har någon sans i sin argumentation. Den kritiken såg till att ta, må jag säga.

Jag ser faktiskt fram emot att gå in i det där getingboet, bland denna samling av kommunalråd, och jag kommer att verka för att höja nivån i diskussionerna utan att de för den skull blir tråkiga. Det är för mycket sandlåda och personangrepp nu.

Det är väl känt att Martin Wisell är Uppsala-kd-isarnas miljöalibi. Han är ofta rätt grön och uppfattas också som det av många miljöintresserade i Uppsala. Men visst är det väl ett dilemma för KD att både försöka ståta med sin "ljusgröna" man - samtidigt som denne man får låta bli att gå på möten för att inte riskera att rösta mot tex flygplatsen på Ärna. Det har inget med årsmötesbeslut i KD att göra - det har med förtroende att göra. Det kanske är något som de borgerliga partierna borde förstå nu när valrörelsen närmar sig med stormsteg.

För att ingen ska vara osäker på vad MP tycker i Ärna-frågan: Vi kommer att rösta emot varje gång frågan kommer upp. Ska Uppsala kommun förespråka att en civilflygplats anläggs på Ärna. Svaret är nej.

Grattis Miljöpartiet!

I dagens SIFO har MP väljarstöd som motsvarar 9,7 procent. Eftersom Uppsala ligger steget före så innebär det åtminstone 12 procent här, om inte mer. Det är ungefär vad vi behöver för att få två miljöpartister på Uppsalabänken i Riksdagen. Det blir i så fall vår nuvarande riksdagsledamot Helena Leander och kommunalrådet Niclas Malmberg.
Helena gör ett mycket bra jobb i Riksdagen nu. Hon är påläst, engagerad och brukar hamna högt upp när närvaron mäts. Jag tror att Helena Leander kommer att blomma ut under nästa mandatperiod - hon kommer ta för sig mer och bli en tungviktare på skatte- och ekonomiområdet.
Niclas är en aktiv politiker som vet att politiken inte bara förs inom kommunhusets eller riksdagshusets väggar. Politik är också att synas, skapa opinion och föra ut debatten i offentligheten. Niclas utåtriktade arbetssätt behövs det mer av i riksdagshuset, även om han inte blir ensam i Miljöpartiets riksdagsgrupp att ha förstått det. Jag tror att vi kan utgå ifrån att Niclas kommer att se till att vi får se mer av de rikspolitiska frågorna här hemma i Uppsala också. Inte alls dumt.
Jag vet inte om dessa två toppkandidater på MPs riksdagslista i Uppsala kommer få några starka utmanare som kommer driva personvalskampanjer. En som säkert skulle kunna få genomslag i en personlig kampanj är listans trea Anna Norrman. Anna är också en rutinerad politiker som flyttat till Uppsala för ca ett år sedan. Anna sitter i Miljöpartiets partistyrelse och är bland annat ansvarig för näringslivspolitiken - ett område som vi kommer att behöva lyfta fram mycket under valrörelsen eftersom småföretagen missgynnats under den sittande regeringen.
Jag skulle själv gärna se både listans fyra, Johan Lundqvist och listfemman (tillika Gröna studenters språkrör) Frida Johnsson i Riksdagen. Johan skulle lätt kunna bli ansvarig för socialpolitiken och Frida för högskolepolitiken. Och de får säkert en hel del personkryss. Men om jag får vara ärlig så behåller jag dem gärna i kommunfullmäktigegruppen i Uppsala. Vi kommer ha mycket kul på hemmaplan också!

Ett underbart enhälligt beslut

I kväll fastställdes Miljöpartiets kommunlista inför valet 2010. Jag tackar, bockar och bugar för förtroendet att få bli Miljöpartiets nästa kommunalråd i Uppsala. Jag är också mycket glad över att ha Johan Lundqvist som andranamn och co-driver, liksom Frida Johnsson, Gröna studenters smarta språkrör som trea. I like, som det heter på Facebook.

Så här säger vi i pressmeddelandet:

- En av valrörelsens och århundradets viktigaste frågor är hur vi klimatanpassar vårt samhälle. I Uppsala är byggandet och boendet, liksom satsningar på moderna lösningar i kollektivtrafiken helt avgörande. Nu gäller det att investera klimatsmart, säger Johan Lundqvist.

- Självklart ska vi se till att Uppsala blir en ännu bättre studentstad. Det behövs till exempel smarta satsningar på studentboende, säger Frida Johnsson.

- Nu är den interna valrörelsen klar, så nu kan den riktiga valrörelsen börja. Jag är mycket glad att det är så kompetenta och engagerade personer som toppar Miljöpartiets lista. Uppsala behöver oss, säger Maria Gardfjell.

Det här är förhoppningsvis vår kommunfullmäktigegrupp efter valet:
1. Maria Gardfjell
2. Johan Lundqvist
3. Frida Johnsson
4. Rickard Malmström
5. Malena Ranch
6. Alf Karlsson
7. Eva Adler
8. Trond Svendsen
9. Küllike Montgomery
10. Terence Hongslo
11. Kristin Lilieqvist
12. Ahmad Orfali

Jag tillträder redan i juni då vårt nuvarande kommunalråd Niclas Malmberg går på föräldraledighet. Från januari jobbar jag deltid som politisk sekreterare. Nu blir det 100 procent kommunalpolitik - I like.

Koägare enligt polisen

I fredags eftermiddagen sablade lokalmedia ut den stora nyheten ut att ett tåg kört på fyra kor i Dannemora. Alla dog. Korna alltså. Medierna talade också om att koägaren hade kallats till platsen. Koägaren? Jag twittrade mig lustig över ordvalet och föreslog TV4 att lantbrukare kunde vara ett bättre ord. Kan man säga hundägare kan man väl säga koägare, replikerade TV4 och sen fick jag veta att det var polisen som använde ordet koägare. Radion pratade också om koägare. Polisen är uppenbart numera också språkpolis enligt journalisterna i vår stad.

Alla så kallade koägare jag känner brukar kalla sig bönder. Antingen är de mjölkbönder eller så är de köttbönder (även om de då ofta är lite mer intresserade av tjurar eller stutar, som med viss tvekan och enbart av stadsbor kan kallas kor). Fan vet om det var kor som var överkörda... Än står inte ordet koägare i SAOL och en liten enkel googling avslöjar att ordet inte är så vanligt, tack och lov.

Bönder och lantbrukare - se upp så att ni inte blir förminskade till koägare. Ni är så mycket mer än det.

Regionfullmäktige rockade loss

Regionfullmäktige antog Länstransportplanen i dag. Jag är egentligen gladast över att det finns med en rejäl cykelvägssatsning - som jag talat mig varm för under hela den beredande processen. Visst, det kunde ha varit lite mer pengar. Men ibland måste man få fira även små segrar.
Det som var lite mer oväntat var att vi fick igenom medel till en förstudie av Aroslänken, dvs regelrätt planering av en järnväg mellan Uppsala och Enköping. Det kommer göra det lättare för alla oss politiker i regionen att också få till stånd en statlig satsning av byggandet av järnvägen. För den är klimatsmart, den är samhällsekonomiskt lönsam och det kommer att knyta samman Örebro-Västerås-Enköping-Uppsala, och för den som ska vidare ut i världen även Arlanda.
Beslutet om Aroslänken var ett gemensamt starkt agerande från Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, några folkpartister och jag tror även med stöd från någon centerpartist (i alla fall i efterhand). Moderaterna är enhälligt negativa till järnvägssatsningen. Det var ganska trevligt att se herrarna Sandemo och Weiman i "överkört" tillstånd.

Moderaterna med på skolkökslyftet

I somras presenterade språkröret Peter Eriksson Miljöpartiets matpolitik i Almedalen - ett av de viktigaste förslagen var ett SKOLKÖKSLYFT. Det är väl ingen hemlighet att jag var med och arbetade fram politiken och utspelet och därför är ganska bekant med hur det gick till. Lite förvånad blir man ju när Moderaterna kopierar förslagen. Men det är ju faktiskt utmärkt att de Gröna visar vägen än en gång!

Nu ser jag fram emot att Moderaterna här i Uppsala med själ och hjärta stödjer Johan Lundqvists och min motion om just ett skolkökslyft! Jag ser verkligen fram emot Kommunfullmäktigedebatten där Cecilia Forss (M), med hejarop från Liv Hahne (M), går upp i talarstolen och säger "Miljöpartiet - vilket bra förslag, det måste vi genomföra!". För nu är det upp till bevis att det inte bara är språkminister Schlingmann som stulit ett bra begrepp från Miljöpartiet.

Det kan vara glömt Cecilia Forss - när du på fråga från eleverna på Fyrisskolan, på kommunalrådsdebatten förra veckan, sa något i stil med: "Men skolmaten är väl bra som den är." Nej, nej - det behövs ett skolkökslyft! Det viktigaste är att vi tar vara på bra råvaror och att personalen får bra utbildning för att trivas med att laga god mat.

Fyrisskolan - I like

I dag har jag haft premiäruppträdande i kommunalrådsdebatt på Fyrisskolan. Niclas Malmberg var upptagen med annat och det är lika bra att jag börjar öva så smått, tyckte han. Det var kul - mycket kul!

Jag är mest glad för att alla elever som ställde frågor var så otroligt insatta. Helt fenomenala frågor faktiskt. De handlade om allt från busspriser till vad som händer med de som nu slängs ut från sjukförsäkringssystemet när det finns så väldigt få jobb på arbetsmarknaden. Några frågor handlade om utförsäljning av hyresbostäder, ungdomsarbetslöshet, om papperslösas rätt till vård och om miljöfrågor.

Centerpartiet hade skickat sin kommunalrådskandidat Stefan Hanna som beskyllde Miljöpartiet för att vara bakåtsträvare och påstod att Centerpartiet är bäst på miljöfrågor!?! Det är ju ganska komiskt. Han påstod att Centerpartiet inte vill öppna några gator för biltrafik i centrum. Jag ska noga undersöka hur Centern röstar i Bävern Grändsfrågan i Kommunfullmäktige på måndag... Han ljög nog lite på den punkten... och om att C skulle vara bäst på miljön... jag kommer osökt att tänka på flyg på Ärna, Fullerö, biltrafiksökningen, kärnkraften... ja, ja - högmod går väl före fall.

Jag är ju förespråkare för skriftliga omdömen i skolan och jag fick ett sånt från en av eleverna via FB:
"Mycket, mycket bra framförande!! Helt klart det bästa bland de som var med i Fyrisskolan. Du har påverkat min politiska åsikt. Hoppas verkligen det går lika bra i framtiden för dig. Fortsätt kämpa för din åsikt och krossa alliansen med din kunskap! Jag håller på dig! Tack för en lärorik dag:)"

Å, vad glad jag blir. Det är bara bocka och buga för alla bra frågor, och fortsätta jobba på.

Tjing tjong Jan Björklund

I dagens globaliserade värld är det en allt större fördel att kunna flera språk. De som lyckas bäst i affärer är de som kan språket. De som har bäst möjligheter till kulturella och politiska förbindelser med andra länder är de som kan språket. Alla flerspråkiga svenskar ger oss fantastiska möjligheter till breda nätverk och goda kontakter med omvärlden. Tiden är förbi när vi bara gjorde affärer med Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Ändå är vår skola anpassad till detta.

I dag har Jan Björklund utlovat en språksatsningsreform. Han ska öka undervisningen i engelska och flörtar väl lite med Kina genom att lägga till kinesiska till listan av språk han vill att svenska ungdomar ska lära sig. (Kan det vara en taktik att hålla kineserna på gott humör när Sverige nu tycker att de ska ta större ansvar i det internationella klimatarbetet???)

Inget ont om kinesiska, men varför är Jan Björklunds satsning så halvhjärtad?
Miljöparitets språkrör Maria Wetterstrand har under ett par år debatterat språkfrågan med Jan Björklund. I många kommuner har just folkpartister velat förbjuda elever med annat modersmål än svenska att använda språket på skoltid. Anställda förbjuds tala sitt modersmål i fikarummet och modersmålsundervisning i skolorna skärs ned. Vilka signaler ger det till de barn och ungdomar som växer upp med flera språk?

Poängen att satsa på språk är väl att ge Sverige röst i världen på alla möjliga språk, inte enbart sikta på kontakter med de stora länderna? Vi bör kanske också fundera på svenskans roll som ett mycket litet språk i världen. Vill vi att vårt språk ska respekteras och värderas (inte minst av de som flyttar hit) så är vår respekt av andra små språkområden mycket viktigt.

Ett starkt modersmål kan stärka ungdomars självkänsla och identitet. En levande flerspråkighet ska bejakas, inte motarbetas. Modersmålet måste vara en central del av skolans arbete med att lära ut kunskaper. Flerspråkigheten borde odlas och ses som en resurs.

Det är ett stort problem att dålig skoltyska värderas högre än verklig flerspråkighet. En ung person som behärskar sitt modersmål så bra att det är värt höga betyg vid en tentamen, måste självklart kunna ha nytta av detta när eleven söker till vidare studier. Så är det inte idag.

För elever med kort tid i Sverige behövs extra insatser. Stödundervisning på modersmålet även i matematik och engelska tycks ge avsevärt bättre resultat än att undervisningen bara bedrivs på svenska. Resultaten blir inte bara bättre i matte och engelska, utan även svenskan utvecklas positivt.

Av elever som invandrat till Sverige efter skolstart är det en betydligt större andel som saknar behörighet att söka till gymnasiet. För att åstadkomma ett trendbrott måste vi bland annat arbeta mycket mer aktivt med förstärkt modersmålsundervisning.

Jag hoppas verkligen att det blir ett starkt tjing-tjong till Jan Björklund efter nästa val. Hej då!

Missa inte "Herr A:s pengar"

I kväll har jag varit på en teaterföreställning som jag måste rekommendera till varenda Uppsalabo som inte hunnit vara på Teater Blanca nu i höst. Gå och se den! Du har fyra chanser:

22 oktober, 5 november, 11 november och 19 november.

Teater Blanca rockar med rätta loss till Selma Lagerlöfs deckare från 1903, Herr Arnes penningar. Flera skådespelare gör sanslöst fina rollprestationer. Pelle Andersson som spelar brodern har en stark uttrycksförmåga. Han övertygar verkligen, med både allvar och humor! Helen Jansson spelar sin roll Rosalin med finess. Eva Bergengrens (Sir Allan) dans med Rosalin är mycket snygg. Filip Backströms sång gjorde att musiken, som genomgående var bra, lyfte. Filmsnuttarna skulle jag vilja att Blanca lägger ut på YouTube. De kan få leva sitt eget liv, helt oberoende av pjäsen.

Jag skrattar fortfarande åt berättaren P-O Adolfssons telefonsamtal med Selma Lagerlöf som kom som ett avbrott mitt i pjäsen ;-)

Pjäsen har fått fina recensioner i tex Uppsalatidningen - men även om det gått att läsa om pjäsen så är det kanske ändå många kulturintresserade i Uppsala som inte känner till teatern och därför inte kommer dit. Jag tillhörde den kategorin - innan ljudteknikern Stina Rosén på teatern facebookade ut info till mig. Tack Stina!

Uppsala kommuns Teater Blanca är en arbetsplats som benämns "Daglig verksamhet". Skådespelarna har olika funktionshinder (medfödda, eller på grund av att de fått skador på hjärnan i vuxen ålder). So what? Varje skådespelare i ensemblen hade en så bra förmåga att utnyttja just sitt funktionshinder till sin stora fördel. En av skurkarna var så bra att jag inte tror att ens superrutinerade Göran Engman på Stadsteatern kunde spelat hans roll mer skurklikt.

På tal om Stadsteatern borde väl Teater Blanca få gästspela med Herr A där. Så bra är nämligen pjäsen.

I dag glädje - I morgon stadsbesök

Jag är väldigt glad att jag vunnit provvalet i MP Uppsala inför kommunfullmäktigelistan. Glada hejarop har kommit från väntade och oväntade håll under dagen. Självklart känns det särskilt bra att vi har ett sällsynt bra läge, med en starkt rödgrönt samarbete inför valet nästa år. Marlene, Ilona, Erik och Ulrik - jag är övertygad om att vi kommer göra ett bra jobb. Tack Marlene för så snälla ord!

För egen del är jag nog gladast över att ha haft så extremt kompetent motstånd i provvalet. Att Johan, Anna och Rickard, Frida, Malena, Alf och ni andra var så starka motståndare visste jag innan. Men först nu efteråt har jag förstått att den nervositet som jag bar på innan rösterna räknades skulle vändas till sann glädje efteråt. Att ha starka motståndare i ett provval innebär ju ingenting annat än att man har lika starka medspelare när valet väl är genomfört och satt på pränt. Jag vore ingenting utan er!

Efter att medlemsmötet fastställt MP-listan till kommunfullmäktigevalet dröjer det många månader innan det är dags att börja på allvar. Men jag kommer försöka använda tiden fram till valrörelsen drar igång på riktigt att bli mer insatt i Uppsalas väl och ve. Jag tänker göra många "Stadsbesök". I morgon gör jag det första.

Jag har i den här bloggen sagt ett och annat om UKK, Uppsala koncert och kongress. Under en lång tid har jag haft en stående inbjudan att komma och få mer information från företagets VD. I morgon blir det av.

Har du förslag på "stadsbesök" jag och vi gröna borde göra är du välkommen att komma med dina tips!

Blir det billigare att åka buss?

Vi har återupprepat krävt att busstaxorna mellan stadstrafiken och länstrafiken ska samordnas. Igår kom underlaget och UNT skrev om det idag.

En hel del av de krav som jag lyft fram gång på gång möter man upp i förslaget. Ungdomspriset ska gälla upp till 19 år - här har MP föreslagit 25 år, så att unga vuxna, bland annat studenterna också kommer med.

Seniorkortet som finns i länstrafiken ska gälla även på stadsbussarna. Det är bra.

Det blir samma hundregler i UL som i stadstrafiken - vet inte hur många gånger jag har tagit upp denna perifera, men för hundägarna viktiga, fråga.

Ett rörigt taxesystem blir inte mindre rörigt, men jag ska inte klaga på att man åtminstone tar dessa steg i någotsånär rätt riktning.

Nu är det bara tre aber:

1. Förmodligen är inte allianspartierna, som vanligt, helt överens med kontorets förslag. Det kan komma ett helt nytt förslag på bordet på torsdag kväll. Jag skulle inte bli förvånad i så fall...

2. Det är ingen satsning. Det är kollektivtrafikanterna som är trogna resenärer som får betala de ökade kostnaderna. Varför straffa de som åker buss ofta. Helt fel tänkt! För de flesta blir det alltså DYRARE att åka buss!

3. Vi skulle tjäna massor i ökat resande om fler resenärer har månadskort. Här sker ingen samordning eller prisförändring alls. Det är det sämsta med det här förslaget.

Har talat med min cykelhandlare

Passade på att fråga min cykelhandlare hur affärerna går. Nycykelförsäljningen har gått ner något, vilket är i linje med rikssnittet. Men samtidigt sa han, och lyste riktigt upp, att nu har folk börjat lämna in sina gamla cyklar för reparation och upprustning. Så han var nöjd. Jag informerade om cykelparkeringsmotionen jag och Niclas Malmberg kommer att lämna in till Kommunfullmäktige. Här är den:

Motion till Kommunfullmäktige
Cykelparkering vid Resecentrum

Havet av parkerade cyklar vid Resecentrum ger Uppsala en alldeles speciell prägel av miljömedvetenhet, men det visar också att cykeln är en viktig del av kollektivtrafiken. Många Stockholmspendlare, men även länsbor som arbetar inne i Uppsala ser cykelturen till och från stationen som en bekvämt och snabbt sätt att ta sig till jobbet. Många njuter också av cykelturen. Mer pedalpendling är bästa formen av folkhälsopolitik. Miljöpartiet vill att Uppsala ska bli ett föredöme i Sverige vad gäller cykling. En väl fungerande situation vid nya resecentrum är en viktig del i denna ambition.

Uppsala kommuns och UL:s målsättningar att kollektivtrafiken ska öka – ökar samtidigt behovet av mer och bättre cykelparkering – eftersom cykeln är en del av kollektivtrafiken.

När nya Uppsala Resecentrum står klart har det har det varit ambitionen att antalet cykelparkeringsplatser ska öka i antal mot idag. Vi anser att Kommunfullmäktige bör säkerställa att minst 6000 cykelparkeringsplatser finns på stationsområdet.

Det handlar dock inte enbart om att ha många cykelparkeringar, utan även kvalitativa cykelparkeringar. Cykelparkeringar ska placeras rätt, så att cyklisten utnyttjar cykelställen. Cykelställen ska vara bra utformade, så att cyklarna inte tar skada och att det går att låsa fast cykeln. Cykelparkeringsställen ska också vara utformade så att det är enkelt att städa även när cyklar står parkerade. God design har visat sig skapa bättre vanor.

Cykelparkeringsfrågor har blivit populära stadsplaneringsfrågor i bland annat Nederländerna och Tyskland. Den tyska staden Münster, som också benämns Tysklands cykelhuvudstad, har cykelparkeringsgarage vid stationen. Münster har varit förebild för det beslut som Kommunfullmäktige i Uppsala fattat om att anlägga ett cykelparkeringshus vid stationen. En detaljplan är antagen. Det är nu angeläget att huset byggs snarast. Vi vill poängtera vikten av att huset ges en utformning så att det känns tryggt att använda, och så att det erbjuder olika grader av service, från enkla ställ till personliga P-platser som erbjuds till dygnskostnad eller längre perioder. Även kopplingar och rabattformer mellan abonnemang för sådan cykelplats och pendeltågsbiljett bör utredas.

Att långtidsparkera sin cykel vid stationsområdet är inte allt för ovanligt. Det är till exempel studenter som läser några terminer på annan ort som placerar sin cykel vid stationen. Det vore bra om dessa cykelparkeringsplatser kunde komma till bättre nytta. Därför borde Uppsala kommun erbjuda gratis långtidsparkering för cyklar på ett annat ställe för att minska problemet med långtidsupptagna p-platser.

Centralgaraget på stationens östra sida är i dagsläget inte fullbelagt. Kommunen bör i samarbete med Uppsala Parkerings AB erbjuda cykelparkeringsplatser i garaget, åtminstone så länge som parkeringsgaraget inte utnyttjas för bilparkering.

I anslutning till cykelgarage är det viktigt att en cykelcentral för service och informations etableras. Personal som har kontinuerlig tillsyn över betalda cykel-p-platser kan också upprätthålla informationskanaler till cyklister – t.ex. cykelkartor, pumpar, information om cykelreparatörer och deras öppettider, information om hur man kan ta cykel på tåg, buss och taxi, information om trafiksäkerhet och kanske också uthyrning av cyklar mm. I Münster finns även cykeltvätt i cykelparkeringshuset, liksom möjlighet att köpa hjälmar och cykelutrustning, samt att få enklare reparationer utförda.

I Stockholm finns hyrcyklar City Bikes. Det finns i dag ca 1000 cyklar utplacerade på ca 80 platser i Clear Channels regi. En motsvarande satsning i Uppsala skulle ge både tillfälliga besökare och inpendlare större chans att ta sig fram och se Uppsala per cykel. Hyrcyklarna kan hyras med säsongskort eller med tredagarskort. SL:s nya accesskort går även att ladda för hyrcykel.

Det största cykelparkeringsproblemet kommer sannolikt att uppträda vid den nya södra uppgången. Många stockholmspendlare som bor i exempelvis Fålhagen, Årsta, Kungsängen och Sävja kommer att tycka att det blir närmare att parkera cykeln på det södra området. Problemet är att det är för lite cykel-p-platser inplanerade i detta läge. Det är önskvärt med en snabb översyn om kommunen, men även privata markägare är intresserade att skapa utrymme för cykelparkering. För privata markägare kan attraktiva cykelparkeringssystem som exempelvis Pendula (www.pendula.se) kunna vara affärsmässigt intressant.


Vi föreslår

att GTN får i uppdrag att säkerställa att det finns minst 6000 cykelparkeringsplatser vid Resecentrum i samband med invigningen

att GTN får i uppdrag att i samråd med Uppsala Parkerings AB att utreda möjligheterna att skapa utrymme för cykelparkering i Centralgaraget.

att FSN och GTN får i uppdrag att utveckla formerna för och finansieringen av en cykelcentral i anslutning till cykelparkeringshuset inklusive satsning på service som cykelpumpsstationer, information med mera.

Att GTN får i uppdrag att utreda möjligheterna att anlägga fler och bättre cykelparkeringar vid den nya, södra entrén till Resecentrum.

att GTN får i uppdrag att ta fram förslag på hur uthyrning av cykelparkeringsplatser i cykelgarage kan kombineras med kollektivtrafikkort i stadstrafiken, länstrafiken och SJ.

att GTN får i uppdrag ersätta den omoderna typen av cykelställ som förstör cyklarna och är svåra att låsa fast cyklarna i.

att Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda hur Uppsala kan bli värd för ett hyrcykelsystem motsvarande det som finns i Stockholm

att GTN får i uppdrag att anlägga en långtidscykelparkering

att GTN får i uppdrag att kontinuerligt städa cykelparkeringar så att attraktiviteten upprätthålls.

Kulturfientlighet anno 2009

"Vi vill att fler ska kunna försörja sig på sitt skapande" stod det i pressmeddelandet från Kulturdepartementet och Näringsdepartementet den 17 september. Nu ska regeringen satsa på den kreativa näringen hette det - eller hur är det egentligen, ska regeringen sluta satsa på konstnärerna för att de med en hård ekonomisk press väl bör klara av att dra in pengarna själva? Bli lönsam lille vän. Klarar man inte det ska man bara se till att utöva konsten som hobby istället, sa en borgerlig debattör i radion i morse.

Jag är faktiskt lite förvånad över den attack mot kulturen som borgerliga politiker och debattörer ganska samfällt ger uttryck för. Göran Hägglund verkar hålla i taktpinnen, men instrumenten stämmer i och tutar även från oväntade håll.

UNT-ledaren till exempel. Den ondgjorde sig häromdagen över att det rödgröna samarbetet hade artistuppträdanden på sin rödgröna dag på Kungsträdgården den 6 september, något som alliansregeringen minsann bestämt avstod från när de träffades på Sergels torg.

Undrar vad UNT tycker om att vi hade artistuppträdanden på vår rödgröna Uppsaladag i lördags? Rapparen Format och Robyn Seyfi uppträdde bland annat med en svängiga låtar om allt från klimatet till oroligheterna i Gottsunda. Delar av nyskrivna Musikalen Changes som framfördes av helt suveräna ungdomar från Stenhagen.

Kultur är politik. Regeringens kulturpropp presenteras idag. Åker kulturen på en propp? Med borgerliga slag mot kulturen kommer rödgröna förslag för kulturen göra detta område till en viktig valfråga. Och faktum är - valrörelsen har redan börjat.

Varför MP säger nej till guppen i blå-30

I dagens UNT uttalar jag mig om varför MP inte vill ha blå-30 i bostadsområden, utan gula 30-skyltar. Det är en linje som Miljöpartiet drivit som enda parti i flera mandatperioder. Genom att genomgående kalla de gula 30-skyltarna för förbudstretti så har man i media lyckats skapa en negativ bild av vår ståndpunkt. Jag borde hädanefter kalla 70-skyltar för förbudssjutti och 90-skyltar för förbudsnitti. För att inte tala om 120-skyltar för förbudshundratjugo!

Blå 30 innebär att det är frivilligt att köra 30 km, men att man samtidigt ska sätta upp rikligt med farthinder och avsmalningar så att några åtminstone gör det. Den plan som kommunen har att genomföra blå-30 innebär att det tar minst 10 år innan alla områden är omställda. Det är förståss högst orimligt att det ska ta så lång tid att skapa bättre trafiksäkerhet i våra bostadsområden.

Jag vill verkligen poängtera att det är mycket bra att sänka hastigheten i bostadsområdena för att trafiksäkerheten ska öka. Barn ska kunna röra sig gående och på cykel. Lägre hastigheter ger de med lite sämre reaktionsförmåga chans att uppfatta trafiken bättre.

På vissa ställen, där många barn och ungdomar rör sig, och för all del även vid äldreboenden, bör trafiksäkerheten prioriteras jättemycket. Vid skolor och skolvägar behövs gupp och avsmalningar för att bilisterna ska vara extra hänsynsfulla.

Jag tycker att vi ska ha gula 30-skyltar i Uppsalas alla bostadsområden och att omställningen sker över en natt, precis som man gjorde i Stockholm. På de platser som man behöver öka trafiksäkerheten så kan man införa gupp och avsmalningar. Det kan ju också vara inne i bostadsområdena.

Fålhagen, där jag bor, håller just nu på att guppifieras med blå30. Vid vissa infarter har trafikmiljön blivit mycket farlig, eftersom vissa avsmalningar placerats på ett olämpligt sätt, nära korsningarna. Guppen är inte helt på plats än, men jag ser inte fram emot dem. Speciellt tycker jag att guppen är ett framkomlighetsproblem för cyklister. Det verkar inte vara någon som tänkt på att vi i dagsläget har många fler cyklister än genomsnittet i stan på Fålhagens gator. På vintern blir avsmalningarna till gigantiska snöhögar så fort det snöar. Sikten försämras i korsningarna. Hur bra är det egentligen?

Jag känner inte en enda bilist som inte blir åtminstone lite irriterad av gupp. Irritation och bilkörning är inte en särskilt bra kombination. Med guppen enbart på de viktigaste ställena kan bilisten hålla sig betydligt lugnare, även mellan guppen. Det är bra för trafiksäkerheten det också.

Nu har jag inte skrivit något om de omfattande kostnaderna för blå30 - jag skulle gärna använda pengarna till cykelvägar och andra trafiksäkerhetsåtgärder istället.

Vad generöst av GTK!

Min kompis Gunnar skriver idag på sin blogg att hans mamma fått ett nytt färdtjänstkort på posten. Mamma Margareta är 84 år och har för övrigt varit aktiv i Miljöpartiet i sin krafts dagar. Det Gunnar tycker är skojigt är att färdtjänstkortet gäller till 2050. Gatu- och trafikkontoret vill nog uppfattas som väldigt generösa eller så tror de på allvar att äldre i Uppsala kommun blir minst 120 år.
Jag tycker nog att GTK ska slösa sin generositet på att ändra bedömningarna för riksfärdtjänsten jag.

Rödgrön sommar

Det är ju helt självklart att det var sol och sommarvarmt på den rödgröna festen i Kungsträdgården. Mycket musik och en hel del pepp. Enda nackdelen var väl all potentiell svininfluensa man utsatte sig för genom att krama gröna och röda vänner. Många vänner var där i alla fall.

Av partiledarna och språkrören var Peter Eriksson min favorit i dag. Han var mest vågad och tog tillfället att ta upp regeringens språk där det sagda ordet skiljer sig grovt från verkligheten. Det går ju uppenbart att säga ett och mena ett annat, och komma undan med det. Peter satte fingret på det som garanterat kommer att bli en öm tå för regeringen framöver.

Jag saknade lite rödgröna röror att provsmaka i Kungsan. Det hade varit ett smart grepp. Mona Sahlin konstaterade i vilket fall att när det gäller maten ligger Alliansen i bakvatten, det finns ju inte ens någon blå mat. Och om det fanns, vem skulle vilja äta den i så fall?

Om ett år är valrörelsen som hetast. Nu är den igång.

Välkommen till kommunpolitiken Cecilia

I går viskade en fågel i mitt öra att Cecilia Carlqvist kandiderar till Centerpartiets kommunlista i Uppsala. När jag tog steget in i politiken sa politiker både till höger och vänster: "Bra. Alla partier behöver bra människor." Därför känns det ganska självklart att gratulera Cecilia och hoppas på att centerpartiklarna placerar henne riktigt högt upp på listan.

Visst kan studenterna få bättre och billig kollektivtrafik

I dag har Malena Ranch, Johan Edstav och jag träffat ordföranden och vice ordföranden i Uppsala studentkår för att diskutera ett utmärkt förslag.

Om alla studenter som vill vara med i kåren också är med och betalar en ganska låg avgift för kollektivtrafik, så skulle studentkortet sedan kunna gälla som frikort på kollektivtrafiken i hela länet. Studenterna skulle kunna åka buss i Uppsala, men också med buss eller tåg till Östhammar, Storvreta, Upplands Väsby eller Västerås.

Det kan bli en riktig win-win-lösning där både studenterna och kollektivtrafiken i Uppsala stad och hela Uppsala län gynnas. Med intäkterna från studentkåren kan vi finansiera fler busslinjer i staden där de behövs som mest, eller där studenterna behöver de bäst. En snabb och tillförlitlig busslinje mellan Flogsta och Ångström är till exempel efterfrågad enligt studentkåren.

Nu när kårobligatoriet kommer att avskaffas nästa sommar är det en utmaning för studentkårerna att fylla sitt medlemskap med värdefullt innehåll, så att många vill vara med i kåren. Jag är ganska säker att många studenter skulle uppskatta att kåren gör en affärsuppgörelse med kollektivtrafiken. Kombinationen av underhållning (nationerna) och nytta (bland annat kollektivtrafik) gör nog medlemsskap i kåren väldigt attraktivt.

Själv ser jag fram emot hur vi ger kollektivtrafiken ett riktigt uppsving samtidigt som studenterna får åka på ett biljettpris som är kanske bara är max en tiondel av kostnaden i dag.

Nu måste riksfärdtjänsten diskuteras

Så här får det bara inte gå till, skrev Janne Nordling TV4 på sin blogg häromdagen och skrev om Ulla som inte fått riksfärdtjänst. Jag har skrivit en fråga som jag skickat in till Gatu- och trafiknämnden så att vi kan diskutera hur det ska få gå till. Läs här:

Fråga till Gatu- och trafiknämnden om tolkningen av och tillämpning av lagen om riksfärdtjänst i Uppsala kommun

Media har uppmärksammat att Gatu- och trafiknämnden skärpt tillämpningen av lagen om riksfärdtjänst. Det finns mot bakgrund av detta ett behov att diskutera hur våra tjänstemän på Gatu- och trafikkontoret gör bedömningar och avvägningar när tåg, buss respektive taxi används för riksfärdtjänstresor.

Skulle kontoret kunna tillåtas göra mer flexibla bedömningar så att personer som i normalfallet kan använda kollektivtrafiken för resor i ett enskilt fall kunde få en resa med taxi? Sträckan kan ju förvisso gå att göra med tåg och buss, men den kanske är extremt krånglig eller tar orimligt lång tid. Även om en person med funktionsnedsättning kan ta Upptåget till Tierp utan större bekymmer, kanske det upplevs som orimligt att åka tåg eller buss till ett annat resmål. Här behöver bedömningen också grunda sig på vad som de facto resenären tror sig klara.

Jag tycker att det är rimligt att andelen taxiresor för riksfärdtjänstresor minskar i enlighet med de beslut som tagits. Samtidigt kan inte besluten vara så fyrkantiga så att vi helt omöjliggör resandet för personer. Det riskerar att allvarligt försämra deras livskvalitet, vilket kan vara mer kostsamt för samhället i längden.

Vi kan nu se vilken negativ effekt beslutet att inte samordna färdtjänsten på kommunal och landstingsnivå fått genom att Gatu- och trafikkontoret får använda mer tid att hantera resor inom länet och till Stockholm som riksfärdtjänstresor. Det har skapat onödig byråkrati.

Några av de frågor som aktualiserats i media kan inte kommunen styra över. Här behöver helt enkelt riksfärdtjänstlagen ses över. Det gäller till exempel riksfärdtjänstresor till Folkhögskolor. Det är rimligt att kommunen vid tillfälle uppmärksammar SKL och staten på att detta är ett område som är viktigt att se över så att funktionshindrade ska kunna leva ett mer aktivt liv.

Min fråga till Gatu- och trafiknämnden är: Hur kan Gatu- och trafikkontorets utvecklas så att svårt funktionshindrade får möjlighet och stöd att nå olika resmål på ett bra sätt och att hänsyn tas till olika personers förmåga?


Maria Gardfjell
Ledamot för Miljöpartiet i Gatu- och trafiknämnden

Heja Gröna i Kiel!

Just hemkommen efter att besökt engagerade gröna politiker i Kiel. Parlamentsvalet i Tyskland ackompanjeras med val i delstaten Schleswig-Holstein samma dag. Måste ju bjuda på en av deras affischer.

Uppsala i blickfånget

När DNs ledarsida skriver om att kommunaltjänstemän skulle gå för många kurser får Uppsala Koncert och Kongress illustrera detta. Jag tror inte att det är fortbildning som är det stora problemet med kommunal ekonomisk vidlyftighet - speciellt inte nydanande fortbildning som sätter fart på demokratiutveckling. Ska man göra sig lustig kanske man skulle påstå att det nog behövs lite mer fortbildning om inte UKK:s kongressverksamhet ska gå i konken.

Den borgerliga regeringen har ju på ett närmast fanatiskt sätt gått ut till storms mot arenabyggen i kommunerna. Jag ser fram emot att de borgerliga politikerna i Uppsala åtminstone lyssnar litegrann på sin regering och att vi sedan kan göra mer seriösa satsningar på idrottsanläggningar i Uppsala - då skulle vi slippa överdådiga och alltför kostnadskrävande skrytbyggen. Vi kan sätta ungdomsidrotten främst och elitutvecklingen får då den bästa grogrunden. Till exempel är det ju akut att vi ser till att Vaksalaskolans elever har en bra idrottshall på gångavstånd.

För övrigt blir jag irriterad på att inte kommunledningen går ut till storms mot att SJ lägger ner sista kvällståget från Uppsala till Stockholm. Det är korkat med tanke på att fler stockholmare numera fått upp ögonen för Uppsala Stadsteater, Katalin och säkert också UKK.

Post Almedalen

Hemma igen från den politiska cirkusen i Almedalen. MPs utspel om God mat blev riktigt bra. Jag läste just ett mejl från Maria Masoomi. Hon var glad för vårt utspel och skrev: "mat inom äldreomsorgen (för både svenska och invadrar-pensionärer), god och hälsosam mat, inom skolor, men även hälsosam och sund livsstil för skolelever är mina hjärtefrågor." Maria måste jag jobba mer ihop med, helt klart!

På seminariet som vi hade om den Goda Maten var Carola Magnusson med. Hon sa: Vi kan bygga rymdfärjor och åka till månen, men vi kan inte ge våra unga och äldre riktig mat. Sverige är ett rikt land. Vi kan satsa på infrastrukturprojekt och stora motorvägar som ger 50000 jobb, men vi kan inte se till att det lagas god mat i skolan. Satsa på 50000 kockar.

På tal om skolan skrev jag en debattartikel i UNT tillsammans med riksdagsledamoten Mats Pertoft häromdagen.

Den gröna framtiden

Idag har jag bestämt mig. Jag har skickat in min presentation inför det provval som partiet genomför efter sommaren. Jag siktar först och främst på att bli kommunalråd i Uppsala efter nästa val. Nu får vi se vad partiet säger. Spännande.

Dags att sammanfatta framgångarna

Igår kväll hade MP Uppsala sommarfest i Håga by. Det var ett soligt gäng som samlades, trots spöregnet ute. Över 65 mp-ister kom - och peppen inför nästa års valkampanj är på topp. Vi har många nya och gamla medlemmar som vill mer - mycket mer!

Självklart firade vi valframgångarna!
Som ordförande i MP Uppsala län kan jag ju konstatera att Uppsala län är det starkaste MP-länet i Sverige! Uppsala län fick 13,05 procent.

Framgångarna i Uppsala stad (tex Uppsala mellersta valkrets) ligger helt i linje med resultaten i Stockholm Stad och Lund - ca 17 procent.

MP är största partiet i flera valdistrikt i Uppsala:
Norra Kapellgärdet
Södra Kapellgärdet
Observatoriet
Fålhagen Östra Station
Rackarberget
Fyrisvall Librobäck
Eriksberg Västertorg
Eriksberg Täljstenen
Luthagen Husbyborg
Södra Flogsta
Norra Flogsta
Ekeby- Studentstaden
Eriksberg Håga
Västra Flogsta
Sernanders väg
Ulleråker

Avslutningsvis lite allmän sammanfattning

Miljöpartiet de Gröna:
- har fått 200000 nya väljare
- var 2500 röster ifrån ett tredje mandat
- har kommit över 11 procent i ett nationellt val
- skulle, om detta hade varit ett riksdagsval, enligt VALU ha fått ca 9 procent
- fick närmare 17 procent i Lund och Stockholm - mer än Socialdemokraterna - och blev i båda dessa städer samt i Göteborg tredje största parti
- ökade med över 9 procentenheter i Stockholm och Umeå och blev i den senare av dessa näst störst
- gick bakåt i endast två kommuner - färre än något annat av de etablerade partierna
- ligger på minst 7 procent i samtliga län, och över 4 procent i 279 av landets 290 kommuner

Konstigaste enkätundersökningen

Uppsala kommun vill veta vad medborgarna har för visioner för Uppsala och de samlar in synpunkter här.

Visst är det bra att bjuda in medborgarna att tycka till men jag måste säga att jag blir mycket häpen över de frågor som ställs.

Kan man som uppsalabo inte vilja ha bostäder i innerstan och i mindre tätorter?
Kan man inte vilja ha både parker och natur?
Kan man inte föredra pendlingsmöjligheter i regionen och spårvagnar?

Vad ska vi politiker göra med svaren, undrar jag sedan.
Och om flest inte väljer kollektivtrafik in till centrum, ska den avvecklas då?

Men det är ju en kul grej med enkätundersökning - du kan ju vinna en cykel.

Östhammar - förloraren?

I dag har jag varit och besökt SKB:s anläggningar i Oskarshamn tillsammans med riksdagsledamöterna Per Bolund och Peter Rådberg samt min kollega Gunnar Lind. Besöket var inplanerat sedan länge, men påpassligt nog valde SKB att presentera sitt beslut om vilken plats de vill att anläggningen för förvaring av kärnavfall ska ligga på! En sådan timing!

Vi besökte Äspö-laboratoriet, där man utvecklat den teknik som SKB vill använda till slutförvar. Det var ett mycket informativt besök. Vi var bland annat nere i berget på 450-metersnivån för att titta på hur kärnavfallet är tänkt att förvaras. På 400 meter stötte vi ihop med Radio Kalmar, som också var där för ett besök. Riksdagsledamöterna djupintervjuades bokstavligt talat. Vilken radioaktivitet ;-) Vi kunde informera personalen på SKB att deras företag hade pressträff kl 13.30 för att presentera platsvalet. Med tät kontakt med media i Kalmar och Uppsala hade jag den senaste infon.

Sedan besökte vi Clab, den anläggning där allt högaktivt avfall förvaras den första tiden efter användning och slutligen Kapsellaboratoriet.

Vi fick av säkerhetsskäl inte ta med oss telefoner in på Clab och därför fick vi beskedet om att SKB valt Forsmark när vi kom ut därifrån.

Oavsett vad man tycker om kärnkraften måste kärnavfallet hanteras på det allra säkraste sättet. Kärnavfallet ska ligga säkert i 100 000 år. Det är därför mycket viktigt att inte förhasta besluten som ska tas. Den metod som SKB utvecklats måste jämföras med andra metoder och gärna sådana som härstammar från 70-talets tekniska tänkande.

Anläggningarna kändes gammelmodiga och slitna, attityden bland vissa i personalen var skrämmande. En av informatörerna avfärdade kritik som framförts på obehagligt sätt. Forskningschefen var dock en mycket seriös person. Det finns uppenbart en hel del frågetecken kring metoden som behöver redas ut på ett seriöst sätt. Det kändes tryggt att få bekräftat att de inte har alla svaren, vilket vi ju också framför.

Berget avgjorde, sa SKB på sin pressträff. Jag tvivlar på det. Eftersom det var två kärnkraftskommuner som var kvar till dagens beslut, visar det på att inte berget fick avgöra i grunden.

Det beslut som ska tas om hur kärnavfallförvaringen ska ske är ett politiskt beslut i slutändan. De jubel som kommer från Arne Sandemo (M) i Regionförbundet i Uppsala är djupt beklagliga. Dagens beslut måste följas av miljöprövningar och regeringsbeslut för att överhuvudtaget vara aktuella. Det känns bra att ha varit i Oskarshamn idag - jag kommer med all säkerhet vara aktiv i den här debatten.

Östhammar vann dagens match mot Oskarshamn. Frågan är om inte Östhammar i själva verket förlorade. Det innebär också en stor uppoffring. De regionalpolitiska poäng om 700 jobb om 5 år i 5 år är inte så stort som vissa vill påskina.

Isabella på fiskevandring mot Bryssel

Igår besökte Isabella Lövin Uppsala för att kampanja och hålla föredrag. Även politiker behöver få sig lite till livs och vad passade väl bättre än att visa Isabella vår fisksatsning i Uppsala - asptrapporna. Vädret var lite lynnigt när Fyrisåns vattenförbunds Anders Larsson guidade Isabella och ett gäng intresserade uppsalabor på en fiskevandring längs Fyrisån.

Det stora avslöjandet var att aspen återvänt och siktats i trapporna. Fiskrom har fångats in som bevismaterial.

När jag kommit in i EU-parlamentet och vill visa upp ett snyggt och fiskevänligt projekt då kommer jag till Uppsala, sa Isabella Lövin. Vilken reklam!

Lantz, egyptologi och partiledardebatten

Lyssna på ännu ett oförglömligt Lantz i P4 . Vad ska jag säga? Jag citerar Lantz egna MP-låt: "Det är så skönt att vara med" Tänk vad många kopplingar man kan göra mellan historia och politik. Steget är inte så långt mellan mumier, fossiler och den levande fossilen i EU-parlamentet. (Börjar på hök och slutar på mark). Måste historiker vara så trista förresten?

En annan kul sak var när Janne Josefssons efterträderska Belinda Olsson var med senare i programmet för att diskutera hur partiledardebatter i TV ska få trevligare former. Hon påminde om att Maria Wetterstrand var bäst. Ja, det glömmer man ju inte i första taget. Jag håller med om att det vore roligt med nya former för partiledaredebatten i SVT. Gärna fullsatt Globen för min del. Om man ska göra en något mindre ändring skulle det ju vara bra om partiledarna kunde få veta vilka ämnen som ska diskuteras innan. Det brukar ju bli bättre när man kan förbereda sig på riktigt, även om vi i team Maria Wetterstrand gissade hyfsat rätt den här gången också.

Missa inte Lantz

Vem ska vara med i Lantz i eftermiddag, tro? ;-)

Under tiden kan ni lyssna på Lantz MP-låt

Blogg-villig i dag

Jag kollade twitter efter en skön sovmorgon och hittade en uppmaning från TV4Uppsala. Janne påpekar att jag helt verkar ha gått över till twitter och att det inte ger utrymme för mer omfattande tankegångar. Det senare håller jag med om.

Twitter har fördelar. En sådan fördel är att det är ett trevligt och enkelt sätt att kommunicera. Jag gillar till exempel att TV4Uppsala använder twitter så aktivt. Jag har koll på Uppsala hela dagarna på det sättet. OK jag har någon RSS-grej för UNT också - men det är roligare med twitter. Framförallt för att det går att ge en egen kommentar. Varför har inte UNT twitter? Jag kollade just nya twittrare i Uppsala och lade till Uppsala kommun, Uppsala stadsteater, Uppsalapolisen mfl.

Jag tycker också att det är extra roligt när gamla medierävar jobbar med nya medier. Det blir ofta väldigt bra. Nu tänkte jag kanske inte enbart på Janne Nordlings blogg ;-) Mats Knutson på SVT kvalitetstwittrar. Jag frågade Ulf Kristofferson på TV4 om inte han var på G - men icke. Pihlblads blogg på 4-an brukar också vara bra. Anders skrev om EP-kandidaterna som snövit och de sju dvärgarna. Hmm, jag håller inte riktigt med om snövitan. Men gammelmedia lockas att ta ut svängarna.

Undrar lite hur mycket extra utrymme Ella och Marit fått för att de gjort tv-reklam? Onekligen en nyhet, men vilka extremt dåliga reklamfilmer. Ska bli intressant och se efter valet om någon forskare räknat på medieutrymme. Carl Schlyter har också fått stort mediegenomslag och det intressanta med årets valrörelse är att riksmedierna är mycket mer intresserade av EP-kandidaterna. Det ger förhoppningsvis den positiva effekten - ökat valdeltagande.

Men valdeltagandet peppar man inte upp några få veckor i sluttampen av en mandatperiod, tror jag. Det blir en stor utmaning de kommande fem åren att på ett mycket bättre sätt spegla beslutsfattandet i Bryssel och Strassbourg. Det behövs mer nerv i nyhetsrapporteringen för att inte svenska folket ska somna till ytterligare en period. Sedan har vi chans att se rejält uppsving i valdeltagandet.

Att det är så ytlig information om EU ger ju också mycket större utrymme till missnöjespolitik. Mycket intressant att höra kommentaren om att Piratpartiet lockar väljare från SD just nu. Missnöjespolitiken i två olika former, även om den förra, dvs PP, är betydligt, mycket, väldigt mycket bättre.

Marit Paulsen är onekligen duktig på att skapa utrymme i TV4 backade hon just från sin ståndpunkt att hon inte gillar ekologisk mat. Nu har hon hamnat på ståndpunkten att hon vill ha både och. Jag uppfattar den pudeln på samma sätt som klimatet och moderaterna. Trycket från väljarna och pressen från att MP ökar. I dag 8,7 (+2) i Novus opinion. Yes we can!

Ärnadebatt på krogen

Har just kommit hem från debatten på Katalin. Några större överraskningar bjöd den inte på. Positionerna är tagna.

Uppsala Air har ständigt överdrivna visioner om hur många jobb som kommer skapas och hur flyget kommer utvecklas samt lika underdrivna uttalanden om miljökonsekvenserna. Mattias Sjölund har ett problem i argumentationen - dels vill han påstå att det inte blir mer miljöeffekter för att resenärerna skulle ha flygit från Skavsta eller någon annan flygplats i stället - dels vill han påstå att det bara kommer bli fler flygresenärer eftersom hela projektet skulle kunna underkännas av luftfartsstyrelsen om det konkurrerar ut befintliga flygplatser. Hmm hur ska han ha det?

Stefan Hanna från Företagarna drog på och påstod att civilflyg på Ärna skulle vara det viktigaste företagarprojektet för Uppsala. Jag undrar varför inte Företagarna står upp som en man och kräver fler järnvägsspår till Stockholm, ny godsterminal i norra Stockholm, ny Enköpingsbana och spårvagnssatsning i Uppsala - det skulle verkligen vara betydelsefulla projekt för Uppsalas företagare. Stefan Hanna verkade vilja gå någon slags balansgång med sitt centerpartistsamvete och försökte påstå att självklart måste miljöutvärderingen få avgöra om projektet ska bli av (han är centerpartist i Gatu- och trafiknämnden, där vi inte allt för sällan är ganska överens), men en pigg LRF-are fick nog Stefan att tappa balansen en smula. Han muttrade efteråt något om att stödet från centerväljarna inte var så stort längre.

En annan centerpartist, före detta kristdemokraten Annette Stawenov var ursinnig på radions journalister. Hon var en av många i publiken som inte hann ställa en fråga. Men varför så arg Annette, i kommunfullmäktige har ju ni i de borgerliga partierna hittills inte velat debattera Ärna? Jag fick inte heller chansen att ställa en fråga den här gången. Inte tänker då jag vara oklädsamt arg på någon journalist för det.

Folkpartisten Urban Wästljung har verkligen inte stigit i aktning efter att han kört över tjänstemännen på Miljökontoret för att istället avge en politiskt ställningstagande från en oenig nämnd, istället för ett sakligt. Det mest patetiska uttalandet som Urban gjorde var att flyget kommer att öka kraftigt. Lustigt nog satt hans partibroder Kjell Aleklett som i egenskap av forskare kunde upplysa om att flyget verkligen inte har någon ljusnande framtid.

Miljöpartiets Niclas Malmberg, Socialdemokraternas Erik Pelling och Klimataktions Michael Malmeus skötte sig utmärkt i debatten. Lustigt nog bredde enda kvinnan i hela panelen ut sig som två. Eva-Lena är engagerad och vettig, men i radiosändning kan det ju vara smart att inte prata på både inandning och utandning om lyssnarna ska hänga med i vändningarna.

Hur som helst är det ingen tvekan om att civilflygplats på Ärna skulle medföra att Uppsala inte klarar klimatmålen och att vi får mer buller och luftföroreningar.

SR Upplands debatt på Katalin går att höra i morgon kl 17.00 i Upplandsradion och den finns också på webben. Bra initiativ av Upplandsradion.

På en buss i Härnösand

Pratar i telefon med en riksdagsledamot på påskafton.

Våld och hot mot politiker

Det är oacceptabelt. Det är demokratin som hotas när våld och hot riktas mot politiker.

Inte korrumperad och ingen å-servering

Har just kommit hem från ett möte med Gatu- och trafiknämnden. Det är alltid lika spännande möten.

Liv Hahne var i sitt esse redan från start när hon kom fram till mig och sa att hon skulle begära votering om den omdiskuterade serveringsbryggan. Under mötets gång kom hon fram till mig och erbjöd mig en plats i GTN:s arbetsutskott bara jag röstade för hennes förslag.

Sådana maffi(g)a-erbjudanden och metoder funkar dock inte på mig. Jag tycker att det finns mängder av bilgator man kan stänga av så att fler gatuserveringar får plats i Uppsala. Det behövs fler kreativa ideer om hur stadslivet kan blomma upp i Uppsala. Men att sabba utsikten över å-rummet är ju inte nödvändigt för att åstadkomma det.

Det blev ingen serveringsbrygga.

Journaliststress

I veckan fick Mp Uppsala en ny ordförande - Anna Norrman. När UNT fick pressmeddelandet om det ringde en stressad journalist och frågade om jag hoppat av. Men nej. Anna är ordis i kommunföreningen och jag är ordis i Miljöpartiet i länet. Jag kunde lugna journalisten. Fast det kanske skulle varit ett skop med ett avhopp?

Vi har för övrigt halvårs-årsmöte i morgon för att byta stadgar så att valrutinerna för provvalen blir gemensamma med kommunföreningen. Det ska inte vara enkelt, inte krångligt, med demokrati.

Nu ska jag hem till Anna och hennes glada family för att se om vi ser de rödgröna partiledarna i sändningen från Melodifestivalen. Men snälla, snälla, snälla - är opera schlager?

Fåglarna kvittrar och jag twittrar

Jag har börjat twittra.

Feminist javisst

Jag har firat kvinnodagen i Uppsala. På hotell Gillet - konstigt att vi inte har vettiga offentliga möteslokaler i Uppsala stad - ordnades en mängd seminarier. Det var inte roligt att lyssna på Gudrun Schyman som mest fick käbbla med Paulina de los Reyes om huruvida det var bra eller dåligt med fler kvinnor i styrelserummen. Gudrun pratar högt och tydlig, men är verkligen inte särskilt innehållsrik i sina snygga ordvrängningar. Det märks att hon är borta från dagspolitiken och har ett parti bakom sig som inte alls är intresserad av den.

Men Ulrika Knutsons föredrag om Alexandra Kollontaj var både intressant och underhållande.

Sedan var det trevligt att få några ord med Tuliki Koivunen Bylund som håller på att få värsta toppjobbet inom kyrkan i Härnösands stift. Jag hoppas att hon blir vald och får göra karriär - även om det sker till priset att hon får hoppa av sitt medlemsskap i Miljöpartiet.

Kvinnor, kvinnor eller moderatkärringar

En gång jobbade jag på en arbetsplats där alla kvinnor fick en blomma den 8 mars. Det var en statlig myndighet och även om det kändes lite fånigt då så kan jag konstatera så här i efterhand att det var en mycket jämställd arbetsplats. De kvinnliga cheferna var många och argumentet att jag hade lägre lön och annorlunda titel jämfört med den man som utförde samma typ av arbetsuppgifter som jag, det var ett relevant argument som cheferna lyssnade på. Argumentet stannade inte i ett gnällhål utan det blev vissa resultat rätt så snabbt. Till min kollegas förtret kanske?

Eftersom jag har jobbat på så många olika arbetsplatser, i organisationer, företag, statligt och i egen firma så finns det ju otaliga berättelser om hur jag behandlats sämre, eller annorlunda, för att jag är kvinna. Skulle en man någon gång få rådet av sin chef att uppträda mer kvinnligt tror du? Räcker det med högklackat och kjol, frågade jag då. Eller ska jag kedja fast mig vid en spis? Du kanske tycker att jag helt enkelt ska hålla käften, eftersom det är vad kvinnor oftast gör? Han hade inga svar - det var ju uppenbart pinsamt, men han såg det som ett gott råd.

Jag blev faktiskt förvånad första gången jag upptäckte att kvinnor blev annorlunda behandlade i arbetslivet. Det kom som en chock. Från födsel och ohejdad vana hade alla påstått att jämställdhet gällde. I högstadiet hade vi syo-konsulenten Gun-Björn (förstod aldrig varför vi kallade henne det då, men poletten har trillat ner nu) som tyckte att alla tjejer skulle läsa teknisk linje - hon var en manisk jämställdhetsivrare. Inte alls dum, men hon blev ledsen på mig när jag valde natur istället. I alla de ungdomsorganisationer jag var med i var det aldrig någon som ifrågasatte om det var en tjej eller kille på en post. Blandat funkade ofta bäst, utom i basketlaget kanske - där kallade vi varandra fö subbor, med kärlek vill jag tillägga.

Jag vet inte när jag först upptäckte det som kallas könsmaktordning, men som för bövelen behöver få ett nytt begrepp. Kan inte någon uppfinna ett nytt språk för jämställdheten, det är ju opratbara begrepp som används - tacka fn för att det inte slår igenom helt och fullt när k-ord ska behöva användas. Jag kan inte här berätta vad k-ord står för, men det betyder att man helst inte kan använda orden i skrift.

Till saken. Jag upptäckte det. Man behövde ju inte vara Einstein för att förstå. Jag klarar dock inte av radikalfeminister som drar män över en kam. Det är ju inte nödvändigtvis enskilda mäns fel att ett samhälle ser ut som det gör. Och här kommer ju politiken in.

Moderatkvinnorna ska bli fler. Moderaterna slog på stort förra veckan och berättade att de ska skaffa fram fler kvinnor på sina listor. Det roliga är att de bara vill bli lika bra som miljöpartiet redan är. Välkommen! De ska också få fler nya politiker - där ligger också Miljöpartiet före med sin rotationsprincip - som gör att vi slipper långliggare och gubbvälde.

Men det är verkligen trevligt att Moderaterna tror på kvotering. Från Mp:s sida kan vi också tipsa om att Norge lagstiftat om kvinnor i bolagsstyrelser. En norgehistoria med verklig knorr.

Åttio idag

Om morsan hade levt hade hon fyllt åttio i dag. Jag har tittat på slalom på tv till hennes ära. Slalom och tennis var hennes favoritsporter.

Sedan har jag funderat på vad hon skulle ha sagt om läkaren som häktats för dråp. Åklagaren påstår att läkaren har gett en barn ett överdos och medvetet ha dödat ett barn i livets slutskede. Yrkeskvinnan, sjuksköterskan Ulla skulle nog haft ganska bestämda uppfattningar över att en så vanlig behandling inom sjukvården nu hamnat i rättsapparaten.

Jag tänkte också i sammanhanget på min morfar Ernst Asp som dog av en felbehandling. Han fick en överdos morfin på ett sjukhus i Skellefteå 1945. Min mormor fick frågan om hon inte ville anmäla sjukvården då. Hon tyckte att det inte fanns anledning till det och berättade om den ståndpunkten många gånger. Ernst var ju död och skulle inte bli mer levande för att en sjuksköterska som gjort ett misstag skulle straffas.

Och tennis spelas det ju också i dag. Det behövs bättre idrottspolitik i det här landet. Att protestera mot tennisspelare, för att de kommer från ett land med usel politik, är ju helt absurt. Om idrott ska bojkottas av politiska skäl ska det göras genom att idrottsrörelsen/ världssamfundet driver det.

Kvinnor i topp

TV4 i Uppsala har topp-tippat mäktigaste Uppsalakvinnorna. Länsförsäkringars vd Ann-Christin Norrström toppar med chefsåklagaren Eva Lundström tätt efter. Bra val. Och bra att tv4 uppland gör listan - fram för fler kvinnor med makt!
Jag saknar UNT:s Maria Ripenberg på listan. Hon är ju Uppsalas svar på Mats Bergstrand, och ni vet ju var han brukar hamna i maktlistorna...
Min bror tycker att jag får skärpa mig och se till att avancera - opposition och inflytande är tyvärr inte en fulländad kombo. Jag får sikta högre framöver.

snögubbsdemo och skolskogar

Jag garvade gott åt bilden i UNT i morse med snögubbarna som demonstrerade mot klimatförändringar i slottsbacken. Synd att den inte finns på nätet - du måste kolla i tidningen. Bäst var plakatet: Ropen skalla - vi vill va kalla.

Jag träffade professor Thomas på tåget till Stockholm. Han var busy att vara excellent, som vanligt. Vi pratade bland annat om forskningsläget kring hur stort värde naturmiljöer i städerna har. Så här kallas det forskningsområdet: governance and management in urban landscapes. Det handlar tex om hur man skapar livsmiljöer i städerna som gör både städerna levande och människorna gladare. Idag har Naturskyddsföreningen presenterat sitt 100-årsjubileum. De önskar sig presenter - av kommunerna önskar de sig skolskogar. Bra, tycker jag och jag skulle gissa att il professore också gillar.

Toppen

S har utsett sina kommunalrådskandidater. Nu har förutsättningarna att den rödgröna oppositionen ska vinna valet tagit ett sjumilasteg framåt. Till hösten toppar vi laget med en grön politiker också.

Popinion

På lördag är det popionon på Katalin. Måste få citera en rad från arrangörens ABC: "Melodifestivalen. Ärligt talat. Scotts, Lili & Susie, BWO... du är värd så mycket mer. Kom ut i kväll."