Tid är en oändlig resurs

Det är valborg. Knugen fyller ojämna år och tonåringarna dräller omkring som fyllkajor i skräniga grupperingar på stan som är kall som en januarinatt. Jag passar på att jobba lite -- nä, nu bloggar jag -- men jag har lite fullt upp och det känns helt plötsligt som jag inte har oändligt med tid. Därför kom jag att tänka på vad förlaget Nya Doxa har på sin webbplats: "Tid är en oändlig resurs. Köp och läs samtliga våra böcker!" Ha ha.

Nytt klimat i klimatdebatten

Det är faktiskt ganska skönt att de borgerliga partierna tagit sitt förnuft till fånga och brutit sin totala antimiljölinje och nu i veckan presenterat ett klimatprogram som åtminstone innehåller en hel del basala grundkrav på miljöområdet. Vi i miljöpartiet fick ta del av deras klimatprogram under kommunfullmäktigesammanträdet och under debatten fick jag anledning att berömma flera av programmets delar. När socialdemokraternas Hilde Klasson försökte referera till samma klimatprogram blev hon avbruten av kommunfullmäktiges ordförande som hävdade att man inte fick citera något som inte alla ledamöter har haft tillgång till. Det var ju ett ytterst märkligt uttalande.

Eftersom borgarnas klimatprogram blir en slags minsta gemensamma nämnare för en bred uppslutning kring klimatfrågorna i Uppsalapolitiken såg jag också till att skicka ut deras program till en studiegrupp med politiker från olika partier samt oberoende miljöaktiva personer som träffas regelbundet och arbetar med projektet "Spårsystem i samspel". Ganska omedelbart fick jag ett mejl från Kersti Kollberg som berömde min generositet att skicka ut programmet och att jag berömde delar av innehållet. Hon kritiserade samtidigt andra politiker i oppositionen för att vara magsura och säga att det är "en kopia av vårt". Lite konstigt när hon helt plötsligt glömde att miljöpartiet har en generös inställning när hon sedan skrev sin krönika i UNT. Kersti Kollberg uppmärksammar de svaga punkter som finns i det nu presenterade programmet. Det gäller trafiken i Uppsalas centrala delar där de fyra allianspartierna vill underlätta framkomligheten för biltrafiken, vilket motverkar miljöarbetet.

Precis som Niclas Malmberg skriver i en debattartikel i dagens UNT välkomnar vi majoritetens ändrade inställning - men risken är stor att det inte blir mer än en tumme med den politik de för i praktiken. Det är nämligen resultaten som räknas i slutändan. Men helt klart är att det är större förutsättningar att åstadkomma något över huvud taget om det finns en vilja.

Andra bloggar om: Klimatfrågan, Niclas Malmberg, miljöpartiet, politik

Går händelserna i förväg

Jag har under en lite seg och kylig morgon lusläst Uppsalatidningen. Den är på många sätt en intressant motspelare till UNT. En av Uppsalatidningens förtjänster är att den är informationstät och lättillgängligt populär på samma gång.

Men i veckans tidning hade ett ganska gravt fel smugit sig in och dessutom två gånger. I en notis framkom att 25 utmaningar i enlighet med nya utmanarrätten kommit till kommunen och att 10 lett till upphandling. Det hade Uppsalatidningens journalister fått om bakfoten, eller så hade kanske informationen de fått varit medvetet luddig från avsändaren. Ambitionsnivån från moderatledningen är att det ska bli resultatet i år, enligt den nya fokusplanen som antogs av en oenig kommunstyrelse häromdagen. Än finns faktiskt inte utmanarrätten så det är bara en moderat önskedröm. I en annan notis framkom att ett regelverk för utmanarrätten redan antagits -- men förslaget är fortfarande på remiss -- och är ett urdåligt förslag som definitivt bör arbetas om i fall det ska antas över huvud taget. I artikeln som Uppsalatidningen skrev framkom också att anledningen att införa utmanarrätten är att moderaterna vill att Uppsala ska hamna högre i Svenskt näringslivs ranking. Ännu mer "Hejsan och hoppsan-politik" i Uppsala alltså!

Andra bloggar om: Uppsala, Uppsalatidningen, utmanarrätt, utmaningsrätt, moderaterna

Hejsan-hoppsan-politiken i Uppsala

Det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellerna, heter det som bekant. Det kanske är lika bekant att det borgerliga styret nu kommit med sitt förslag till budget inför kommande år. De har dock hitills kommit undan all form av mediakritik för de räkneövningar som gjorts där det ser ut som om äldreomsorgen och skolan får ett tillskott, men att det i realiteten inte blir något.

Jag tycker också att det är fråga om ganska vansklig gambling av Hedberg och Co att de underbudgeterar kollektivtrafiken och lättvindligt säger att intäkterna från försäljningen av GUB ska användas till kollektivtrafiken. Det är lite för mycket hejsan-hoppsan över sådan totaloansvarig politik. Det finns ju inget beslut om att bolaget ska säljas. Hur kan man då vara säker på att sådana intäkter finns tillgängliga redan nästa år?

Dessutom har kommunens politiska ledning skrivit under en avsiktsförklaring om att betala 300 miljoner till staten för Citybanan i Stockholm - utan att frågan ens varit uppe i kommunstyrelsen. Oseriöst agerande!

Andra bloggar om: Uppsala, politik, citybanan, moderaterna

Klimatvecka på TV4

Har ni märkt att TV4 har klimatvecka? Jag har mest märkt av det genom att ett antal pressklipp från Gröna bilister dykt ner i min inkorg. Hinner ju aldrig titta på TV. Idag fick jag uppleva klimatveckan på närmare håll och körde en sväng med min miljöbil med TV4 Upplands team, samtidigt som jag berättade om miljöbilsutvecklingen och kommungranskningarna. Jag passade också på att säga att jag hoppas att vi snart får förmånsparkering för miljöbilar i Uppsala. Beslutet är fattat i kommunfullmäktige sedan länge och den nuvarande majoriteten kan gärna inte fördröja genomförandet av beslutet ännu längre, nu när de lagt fram sitt klimatprogram.

Men nu när TV4 har klimatvecka hoppas jag också att TV4-cheferna börjar uppgradera företagets bilpark till miljöbilar. Jag har redan förvarnat Gröna Bilisters undersökningsstrateg att vi nog borde granska de stora redaktionernas bilinnehav...

Andra bloggar om: TV4, miljöbilar, klimat, Gröna bilister

Proaktiva på kommunstyrelsen

Dagens möte med kommunstyrelsen blev till slut så sömnigt att det höll på att sluta med att de borgerliga partierna inte var beslutsfäiga -- Karolina fick springa ut och vifta in alliansfåren. Det var ganska nära att jag rent av skulle fått tjänstgöra som deras förstaval av ersättare i oppositionen.

Det kan inte vara så lätt och uppiggande att tillhöra partier där det förväntas av en att man ska vara så himla tyst. Det är ju en ytterst måttfull delaktighet från de borgerliga politikernas sida i debatten i såväl kommunstyrelsen som kommunfullmäktige. Konstigast är egentligen att Karolina Hilding är så extremt tystlåten. Hon säger hart när ingenting på kommunstyrelsens möten. Lite synd, tycker jag.

Jag kan ju inte låta bli att skriva om att en ny het namnfråga dykt upp. Namnberedningen vill döpa järnvägsparken till Gunnar Leches park. Jag var tvungen att fråga om det inte var rimligt att undersöka om det finns någon praxis kring om man döper en plats efter arkitekter som inte har någon direkt koppling till platsen. Det var det ju ingen som visste exakt, men kommunledningskontorets tjänstemän tyckte att det lät rimligt att man inte gör så. En borgerlig politiker blev hetsig och ville försvara att parken skulle uppkallas efter den en gång i tiden så viktige stadsarkitekten. Ja, ja... namnberedningen är ett gäng riktiga stofiler som inte tänker på timing, detaljer och om parker designats för ett speciellt ändamål och bör namnsättas därefter -- men på kommunstyrelsemötet framkom i alla fall att namnberedningen nu ska gå på kurs för att lära sig namnsättningens grunder. Äntligen!

Sedan var Niclas och jag lite proaktiva och såg till att borgarna lyckades lyfta in sitt eget klimatkrav i fokusplanen.
-Vi förstod inte att det skulle vara så viktigt, sa Gunnar Hedberg till mig efteråt. Men de kunde ju inte gärna rösta emot. Hmmm... Det förklarar kanske något av det ständiga glappet mellan ord och handling.

Andra bloggar om: Uppsala, klimat, Gunnar Leches park, moderaterna, folkpartiet, miljöpartiet, politik, Gunnar Hedberg, Karolina Hilding

Vem var viktigast för Linné?

Jag mötte moderaten och tillika ordföranden i namnberedningen Anna-Karin Westerlund i Upplandsradions morgonprogram. Jag var i studion och hon var med på telefon. Anna-Karin berättade att namnberedningen minsann kommit fram till att Rosén von Rosenstein var en viktigare person än Artedi för att den senare bara blev 30 år! Som om det var någon slags tävling dem emellan som ska ligga till grund för namnsättningen av en park. Snark, som en kompis till mig brukar säga!

Parken är som gjord för att heta Artedii Park. Jag kommer vara främsta anhängaren för att Rosén också får en park. Göran Svanfeldt, en av Uppsalas främsta trädgårdskännare föreslog i dagens UNT att rosenparken i Stadsträdgården är en lämplig park att namnge efter Rosén. Jättebra förslag - med lite kompletterande medicinalväxter, något som barn gillar och närheten till Ackis kan man framhäva Roséns gärningar. Parker är konstverk som kan berätta något som är mer än vad namnet på parken gör själv.

Jag tycker också att det roligaste är att vi uppmärksammar människor som varit verksamma och är verksamma i Uppsala. Det är människorna som gör staden! Att lägga ut vetenskapshistoriska trådar på gator, torg och parker är också lyckat - särskilt när det finns en idémässig tanke och en koppling till någon företeelse som kan illustrera något som personen stod för. Någon sa att parknamnen debatteras för mycket, men debatten och diskussionen är ytterligare ett steg att sprida kunskap om historien. Hur många Uppsalabor har nu hört något om Petrus Artedi?

Att Artedis existens var avgörande för Linnés karriär finns belagt och beskrivet av många. Så sent som under påskhelgen sände P1 ett program där författaren Fredrik Sjöberg berättade om Artedi. Jag tycker det är speciellt spännande att höra om den relation som Artedi och Linné hade där de ömsom konkurrerade och ömsom var varandras autodidakta lärare. Det är så nära man kan komma nördar inom IT eller annan teknisk utveckling idag. Forskare lyckas sällan om de är solitärer - men det är ofta en som till sist drar det längsta strået - som är den smartaste affärsmannen och som märks och syns.

Redan 1905 reste Svenska Vetenskapsakademien en sten för att fira Artedi 200 år i Amsterdam. Synd att vi missar möjligheten att uppmärksamma Artedi nu -- eller det gör vi det förresten inte: Jag är rätt säker att parken vid Upplandsmuséet kommer att gå under benämningen "Parken som inte fick heta Artedii park".

Andra bloggar om: Artedi, Artedii Park, moderaterna, Uppsala, vetenskapshistoria,

Negativ bonus

Jag tillhör ju de som tycker att det trots allt är bra att regeringen äntligen kommer med sin utlovade miljöbilsbonus - men när "bonusen" på det stora hela blir att naturskogarna ryker, klimatskatterna sänks och fattigpensionärer samt studenter får det kärvare med sin hushållsekonomi då vete fåglarna om man ens kan vara glad i en sekund. Här i Uppsala lägger den borgerliga majoriteten ännu mer lök på laxen genom att höja busspriserna.

En femetta för MoDo

Laget från etanolstaden (MoDo) vann stort mot laget från biogasstaden (Linköping) i Öviks nya arena - i folkmun kallad Banken. Jag var där för första gången - absolut inte sista. Hockey ska ses live! MoDo vann med 5-1! Snart blir det SM-guld, SM-guld, SM-guld... För övrigt var Maudan där och så pratade jag lite med etanolgurun Per Carstedt.

Andra bloggar om: MoDo, Örnsköldsvik, ishockey, etanol, biogas

Livs farliga väg till skolan

Den 12 april har moderaten Liv Hahne namnsdag. Samma dag har Gatu- och trafiknämnden möte och frågan om Björkgatan och Hjalmar Brantingsgatan ska öppnas för biltrafik är på dagordningen. Vi kommer att få handlingarna på bordet, så vad beslutet kan bli hemlighålls in i det sista. Mycket talar dock för att den moderatledda majoriteten, mot bättre vetande, tänker öppna gatorna för biltrafik. Medborgarnas motstånd är massivt! Jag fick bilden här ovanför skickad till mig idag -- med ett litet meddelande om att det Björkgatan blir "Livs farliga väg till skolan" -- ordet livsfarlig har fått en ny innebörd!

Andra bloggar om: Björkgatan, Hjalmar Brantingsgatan, Uppsala, moderaterna, Liv Hahne, biltrafik, politik

Buona Pasqua

En gråmulen skärtorsdag i Uppsala. Jag har varit och köpt ekologiska ägg av en torgdam på Fyristorg. Måste gardera mig med ekoägg när jag åker till Ö-vik, där sånt fortfarande är en lyxvara och inte finns i alla butiker. 40 procent av Sveriges hönor lever fortfarande i burar och Astrid Lindgren måste ju ha snurrat ett antal varv i sin grav vid det här laget. Men ekoäggsproducenterna blir i alla fall fler och fler. I fjol producerade 365000 ekologiska hönor 5500 ton ägg. Glad påsk!

Andra bloggar om: ekoägg, ekologiskt jordbruk, burägg, Uppsala, Fyristorg, påsk

En riktig asp

Det har varit många simmande aspar i Fyrisån i mina tankar den här vintern. En och annan gammal asp med hackspettshål har jag väl beundrat under en söndagspromenad på sistone också. I kväll fick jag ett sorgligt besked om en helt annan sorts Asp - om Ivan - som nu lämnat jordelivet. Så många gånger jag tänkt att om man ändå kunde spela in alla de historier som Ivan berättade på adakmål. Han var berättarkonstens okrönte mästare. Jag kommer alltid minnas det som några av livets absoluta höjdpunkter alla de gånger jag suttit där på kökssoffan hemma hos Ivan och Ellen.

Eko auto = miljöbil på finska

Jag blev intervjuad av finsk TV nu på förmiddagen. De ville ha en kommentar från Gröna bilister om vad vi tycker om regeringens nya miljöbilsbonus på 10 000 kronor. Äntligen infrias vallöftet och det är bra, säger Gröna bilister. Men det skulle varit ännu bättre om regeringen sett till att differentiera bonusen så att de bästa mijlöbilarna som går på biogas och etanol fått mer och att de låtit bli att premiera de trafikfarliga minibilarna. Och det är nästan oförlåtligt att de väntat så länge med att komma med bonusen...

I vilket fall fick finsk TV möta våren i Uppsala, besöka en av stadens miljöbilhandlare och intervjua mig körandes en sprillans ny miljöbil på motorvägen. Dessutom upptäckte vi att etanol-priset sjunkit (jämfört med igår!) och det är åter igen billigare att köra på etanol.

Och så fick jag lära mig vad miljöbil heter på finska - ymperistö auto gissade jag, eko auto ska det vara.