måndag, november 30, 2009

Demokratins trotjänare

Kommunfullmäktiges kvällssammanträde har just avslutats. I morgon kväll fortsätter det. En diskussion som inte hann avslutas och som fortsätter i morgon är frågan om vi ska utreda att Kommunfullmäktige i Uppsala också har dagsammanträden. Kanske vartannat möte på dagen och vartannat på kvällen?

Det vore klokt att skapa mer moderna mötesformer, tror jag. Man kan inte klandra människor som jobbat en hel dag, inte hunnit äta middag, inte hunnit hem emellan, att vara slöa bara för att de är så himla trötta på ett kvällsmöte som förlänger deras arbetsdag med 5-6 timmar. Men tar vi ansvar för Uppsala med ett gäng utpumpade människor vid rodret?

Flera, framförallt moderata män, tog närmast till brösttoner och sa att det innebär att de inte längre kan vara politiker. De kan minsann inte ta ledigt från jobbet. Dessutom, menade de att, det faktum att det heter fritidspolitiker skulle innebära att vi har möten på kvällarna. Och att det kommer stå kommunen dyrt.
När demokratiutredningen genomfördes för ett antal år sedan gjordes en rapport som handlar om fritidspolitikerna - Demokratins trotjänare. I utredningen framträdde flera politikertyper: Idealisten som känner en plikt att uppoffra sig och ser snett på broilertendenser och betonar att de inte är politiker som ett yrke. Ideologen styrs inte av plikt, utan brinner för uppdraget. Resultatpolitikern är starkt handlingsorienterad och pragmatisk av sin natur. Den lojale trotjänaren har varit med länge och är inte någon karriärist. Karriäristen arbetar hårt, bygger nätverk och vill synas. De flesta riktiga politiker är säkert en blandning av dessa politikertyper.

Det här kanske inte har så mycket med mötestiderna att göra - men jag ville mest kolla upp om det fanns någon slags politikertyp som betonar att fritidspolitik är på fritiden och inte på arbetstid (Idealisterna) - och så var det. Det som slog mig var att vi kanske håller på att få en förskjutning bland dessa politikerroller nu? När demokratiutredningen skrevs var Karriäristen en ovanlig typ. Nu skapar utvecklingen med sociala medier en helt annan möjlighet att vara aktiv och synlig.

Jag tror på att stärka fritidspolitikernas förutsättningar. Det är så mycket snack om att politiker tjänar så mycket (dvs heltidspolitiker) att fritidspolitikerna är de som riskerar att få dåliga villkor. Det bör finnas rimliga villkor för fritidspolitiker oavsett man är man eller kvinna, ung eller äldre, har småbarn, är funktionshindrad, är soloföretagare med höga fasta kostnader, studerande osv.

För att en fritidspolitiker ska göra ett bra jobb, ska man inte enbart gå på de möten som nämnder och fullmäktige har, utan man ska också möta partiets medlemmar och väljarna på olika sätt. En viktig förutsättning för fritidspolitikerna är att partiorganisationerna fungerar. I Uppsala har vi förhållandevis små medel till partiernas politiska sekreterare (Det borde öka). Och så har vi möjligheten för fritidspolitikerna att kunna delta - jag tror att dagsammanträden skulle kunna underlätta för morgondagens moderna politiker. Vi kanske åtminstone kan komma bort ifrån arbeta-90-timmar-per-vecka-idealet?

torsdag, november 26, 2009

Fallet Karolina Hilding

Folkpartiets kommunalråd i Uppsala Karolina Hilding fick inte fortsatt förtroende av medlemmarna i Folkpartiet, placerades längre ner på FP-listan och hoppade därför av kommunpolitiken förra veckan. Som kvinnlig politiker så känner jag med Karolina, utan att göra någon som helst värdering om hennes kvaliteter som politiker. Provval och interna processer i ett parti kan utvecklas till en röra av fin demokrati och tjyv- och rackarspel. Det är ju inte så konstigt - det handlar om makt. När det är som värst är TV-programmet Robinson rena barnleken jämförelsevis.

Visst är det intressant att diskutera kvinnors villkor i politiken och andra frågor som känns aktuella. Men det intressanta med fallet Karolina Hilding är ändå att ett kommunalråd i majoritet får sluta. Det visar faktiskt att inte ens ett av de större borgerliga partierna ger den borgerliga alliansen i Uppsala godkänt.

Nu behövs maktskifte - vi rödgröna är beredda att ta över. Ikväll jobbar vi ihop oss om gemensamma ställningstaganden vad gäller kommunens översiktsplanering.

Andra bloggar om: , ,

Kuckelimuckel och muckelimackel i Ärnafrågan

När Ärnafrågan var uppe på samråd i kväll inleddes mötet med att miljöprövningsdelegationens ordförande informerade att man inte fick filma eller fota i lokalen. Det var dock ok att ta upp på band. TV4-reportern fick göra intervjuer utanför lokalen, medan radio Uppland fick göra jobbet inne i lokalen. "Allt är bara en massa skitsnack. Visst får man filma och spela in. De försöker bara vara smarta för att ingen ska kunna bindas upp till något..." skrev MP:s Alf Karlsson, jurist, tidigare anställd av kommunen på min facebooksida. "En vanlig ordning på denna sortens möten dit folk ska kunna komma och säga sin mening - även anonymt - utan att riskera att bli filmade och bandade. Radion lever under pressreglerna vilket inte privatfilmare gör." skrev tillförordnade landshövdingen Leif Byman. Men TV och radio måste båda verka under pressreglerna, eller hur?

En annan sak som stör mig är att Försvaret slösar skattepengar på miljöprövningsprocessen. De påstod på mötet att de inte har något slags riktigt avtal med något civilflygbolag utan får se om det finns någon som är intresserad när tillståndet är klart. Med tanke på alla skumrask-skriverier om Uppsala Air i pressen, så borde väl Försvaret fundera ett litet ögonblick om den kostnad de nu tar för denna process kommer vara till någon nytta? Det som är ännu mer irriterande är att Försvarsmakten bereder väg åt en civilflygsverksamhet genom att projektansökan inte behöver genomgå samma procedurer som det skulle behövt göra om de det civila flygplatsföretaget skulle ha stått för ansökan. Nu kan till exempel inte miljöorganisationer överklaga, och det finns bara en instans för överklagande - regeringen. Jag vet att Försvaret agerar i enlighet med lagen och att de inte gör något formellt fel, men kan ingen ändra lagen så att Försvaret bara får ta genvägar när de håller på med saker med försvarsändamål, inte för civila projekt?

Att den här cirkusen inte handlar så hemskt mycket om någon grundläggande miljökontroll av projektet, utan snarare är ett politiskt beslut som den borgerliga alliansen vill driva fram är ganska tydligt nu. Niclas Malmberg skriver i sin blogg att det skäl som Försvaret anger varför de inte ger några svar på frågorna om vilka klimateffekter flygplatsen kommer ge, är att de enbart kan hänvisa till den borgerliga majoritetens i Uppsala kommuns remissvar. De stödjer sig alltså på dem som sagt att de lutar sig på resultatet av miljöprövningen. Oj vad de lutar sig mot varandra... Svajigt bygge... när ska korthuset rasa?

tisdag, november 24, 2009

Strategier för sociala medier

Inför processen att ta fram en budget ordnade Kommunledningskontoret ett seminarium och workshop om sociala medier.

Kommunens informationsavdelning höll grundkurs för politiker och chefer på kontor och i bolag. Det är ju kanske inte så konstigt att kunskapsnivån och inställningen är på olika hög nivå. Men det blir ju på gränsen till komiskt när moderatpolitiker utbrister: Det finns väl inga politiker på FaceBook, eller när kristdemokratpolitiker säger: Nu ska jag hålla käften för att inte hamna på You Tube.

Jag facebookade och twittrade lite under mötet och fick bra kommentarer utifrån. Bland annat från Teater Blanca. Kul!

Uppsala Stadsteater låg steget före alla och hade en policy för att få medarbetarna att vara aktiva. Kul. Hoppas den är bra och kan vara inspiration till andra verksamheter i kommunen också. Kulturkontoret var också väldigt bra. Och självklart kan jag hålla med om att vissa nämnder knappast ska kommunicera så mycket alls. Chefen för överförmyndarna sa bra saker om det. Självklart behöver man hitta sätt att diarieföra och hantera information på ett korrekt sätt. Diarieför twitterkommentarer som telefonsamtal, sa någon.

Att kontakten med medborgarna kan förbättras är helt uppenbart. Men jag blir lite trött av de som omedelbart måste börja tala om teknikstress och att det här inte kan vara bra eftersom man inte når alla. Men med vilken information når man alla? Om vi inte löser alla informationsproblem som vi haft i alla tider så är tydligen inget värt, enligt de som resonerar på det sättet.

Den kanske intressantaste diskussionen var om man kan kommunicera både privat och "i tjänsten". Flera tunga chefer hävdade att man absolut inte kan kombinera detta. I min grupp var jag då tvungen att påminna om att högsta chefen i kommunen Facebookar just på det sättet.

Som politiker är privat och offentligt rätt sammanfallande. Och det handlar inte om att hålla käften för att inte hamna i fokus - utan att faktiskt säga saker som är genomtänkta. Det var dock få politiker i min grupp som verkat ha funderat på grundregeln nr 1 när det gäller information: Var personlig, inte privat. Inte alltid så lätt, men smart om man är en offentlig person.

lördag, november 21, 2009

Grattis Gunnar!


Det är alltid roligt när det går bra för ens vänner. I går blev min kompis Gunnar Rundgren hedersdoktor på ett universitet i Uganda. Exakta motiveringen känner jag inte till, men det har med all sannolikhet att göra med att Gunnar så frikostigt delat med sig av alla sina kunskaper om ekologisk odling, certifiering och hur man får verksamheter att blomstra.

Gunnar är den allvarlige optimisten. Han är professorssonen som blev bonde och bonden som fick tunga poster som ledare och rådgivare i stora internationella organisationer. Han är inte bara kunnig, han har vett att använda kunskaperna också. Han är verkligen förtjänt att bli med hatt.

Hedersdoktorerna flockar sig liksom i bekantskapskretsen. När vännen Fredrik Sjöberg blev hedersdoktor på SLU bara för någon månad sedan höll han en underhållande föreläsning med titeln: Bidrag till kännedomen om den akademiska felparkeringens konst. Fredrik sa då att bli hedersdoktor - det är att få åtnjuta en slags akademisk immunitet, ungefär som en diplomat.

För Gunnar tror jag att det blir utmärkt.

Grattis!

fredag, november 20, 2009

Språkkunskaper

Eftersom FP har landsmöte så kommer jag osökt att tänka på de otaliga debatter mellan Jan Björklund och Maria Wetterstrand, där Maria försökt övertyga Björkis om de stora fördelarna med modersmålsundervisning och flerspråkighet. Jag hoppas att skolorna i Uppsala framöver ska gå i bräschen för en modern språkundervisning och även undervisning i tex matte på modersmålet. Om någon har goda exempel och goda förslag för Uppsala så får ni gärna höra av er så att vi kan driva fram suveräna politiska beslut!
I dag skriver också journalisten Anders Pihlblad om flerspråkighetens fördelar på sin blogg.

onsdag, november 18, 2009

Desinformation är inte en bra debattmetod

Med rubriken "MP röstade ja till Ärna" i UNT försöker de borgerliga partierna förvirra debatten. Osannolikt fjantigt.
Varför redovisar de inte öppet exakt vad det var för beslut som togs i Kommunstyrelsen 2005 istället? Jag är idel öra. Var det verkligen ett beslut för att tillåta civilflyg på Ärna? Låt höra!

De är uppenbart så skakade av att ha fått kritik av professor emeritus Lars Rudebeck att de inte längre har någon sans i sin argumentation. Den kritiken såg till att ta, må jag säga.

Jag ser faktiskt fram emot att gå in i det där getingboet, bland denna samling av kommunalråd, och jag kommer att verka för att höja nivån i diskussionerna utan att de för den skull blir tråkiga. Det är för mycket sandlåda och personangrepp nu.

Det är väl känt att Martin Wisell är Uppsala-kd-isarnas miljöalibi. Han är ofta rätt grön och uppfattas också som det av många miljöintresserade i Uppsala. Men visst är det väl ett dilemma för KD att både försöka ståta med sin "ljusgröna" man - samtidigt som denne man får låta bli att gå på möten för att inte riskera att rösta mot tex flygplatsen på Ärna. Det har inget med årsmötesbeslut i KD att göra - det har med förtroende att göra. Det kanske är något som de borgerliga partierna borde förstå nu när valrörelsen närmar sig med stormsteg.

För att ingen ska vara osäker på vad MP tycker i Ärna-frågan: Vi kommer att rösta emot varje gång frågan kommer upp. Ska Uppsala kommun förespråka att en civilflygplats anläggs på Ärna. Svaret är nej.

söndag, november 15, 2009

Grattis Miljöpartiet!

I dagens SIFO har MP väljarstöd som motsvarar 9,7 procent. Eftersom Uppsala ligger steget före så innebär det åtminstone 12 procent här, om inte mer. Det är ungefär vad vi behöver för att få två miljöpartister på Uppsalabänken i Riksdagen. Det blir i så fall vår nuvarande riksdagsledamot Helena Leander och kommunalrådet Niclas Malmberg.
Helena gör ett mycket bra jobb i Riksdagen nu. Hon är påläst, engagerad och brukar hamna högt upp när närvaron mäts. Jag tror att Helena Leander kommer att blomma ut under nästa mandatperiod - hon kommer ta för sig mer och bli en tungviktare på skatte- och ekonomiområdet.
Niclas är en aktiv politiker som vet att politiken inte bara förs inom kommunhusets eller riksdagshusets väggar. Politik är också att synas, skapa opinion och föra ut debatten i offentligheten. Niclas utåtriktade arbetssätt behövs det mer av i riksdagshuset, även om han inte blir ensam i Miljöpartiets riksdagsgrupp att ha förstått det. Jag tror att vi kan utgå ifrån att Niclas kommer att se till att vi får se mer av de rikspolitiska frågorna här hemma i Uppsala också. Inte alls dumt.
Jag vet inte om dessa två toppkandidater på MPs riksdagslista i Uppsala kommer få några starka utmanare som kommer driva personvalskampanjer. En som säkert skulle kunna få genomslag i en personlig kampanj är listans trea Anna Norrman. Anna är också en rutinerad politiker som flyttat till Uppsala för ca ett år sedan. Anna sitter i Miljöpartiets partistyrelse och är bland annat ansvarig för näringslivspolitiken - ett område som vi kommer att behöva lyfta fram mycket under valrörelsen eftersom småföretagen missgynnats under den sittande regeringen.
Jag skulle själv gärna se både listans fyra, Johan Lundqvist och listfemman (tillika Gröna studenters språkrör) Frida Johnsson i Riksdagen. Johan skulle lätt kunna bli ansvarig för socialpolitiken och Frida för högskolepolitiken. Och de får säkert en hel del personkryss. Men om jag får vara ärlig så behåller jag dem gärna i kommunfullmäktigegruppen i Uppsala. Vi kommer ha mycket kul på hemmaplan också!

onsdag, november 04, 2009

Ett underbart enhälligt beslut

I kväll fastställdes Miljöpartiets kommunlista inför valet 2010. Jag tackar, bockar och bugar för förtroendet att få bli Miljöpartiets nästa kommunalråd i Uppsala. Jag är också mycket glad över att ha Johan Lundqvist som andranamn och co-driver, liksom Frida Johnsson, Gröna studenters smarta språkrör som trea. I like, som det heter på Facebook.

Så här säger vi i pressmeddelandet:

- En av valrörelsens och århundradets viktigaste frågor är hur vi klimatanpassar vårt samhälle. I Uppsala är byggandet och boendet, liksom satsningar på moderna lösningar i kollektivtrafiken helt avgörande. Nu gäller det att investera klimatsmart, säger Johan Lundqvist.

- Självklart ska vi se till att Uppsala blir en ännu bättre studentstad. Det behövs till exempel smarta satsningar på studentboende, säger Frida Johnsson.

- Nu är den interna valrörelsen klar, så nu kan den riktiga valrörelsen börja. Jag är mycket glad att det är så kompetenta och engagerade personer som toppar Miljöpartiets lista. Uppsala behöver oss, säger Maria Gardfjell.

Det här är förhoppningsvis vår kommunfullmäktigegrupp efter valet:
1. Maria Gardfjell
2. Johan Lundqvist
3. Frida Johnsson
4. Rickard Malmström
5. Malena Ranch
6. Alf Karlsson
7. Eva Adler
8. Trond Svendsen
9. Küllike Montgomery
10. Terence Hongslo
11. Kristin Lilieqvist
12. Ahmad Orfali

Jag tillträder redan i juni då vårt nuvarande kommunalråd Niclas Malmberg går på föräldraledighet. Från januari jobbar jag deltid som politisk sekreterare. Nu blir det 100 procent kommunalpolitik - I like.

söndag, november 01, 2009

Koägare enligt polisen


I fredags eftermiddagen sablade lokalmedia ut den stora nyheten ut att ett tåg kört på fyra kor i Dannemora. Alla dog. Korna alltså. Medierna talade också om att koägaren hade kallats till platsen. Koägaren? Jag twittrade mig lustig över ordvalet och föreslog TV4 att lantbrukare kunde vara ett bättre ord. Kan man säga hundägare kan man väl säga koägare, replikerade TV4 och sen fick jag veta att det var polisen som använde ordet koägare. Radion pratade också om koägare. Polisen är uppenbart numera också språkpolis enligt journalisterna i vår stad.

Alla så kallade koägare jag känner brukar kalla sig bönder. Antingen är de mjölkbönder eller så är de köttbönder (även om de då ofta är lite mer intresserade av tjurar eller stutar, som med viss tvekan och enbart av stadsbor kan kallas kor). Fan vet om det var kor som var överkörda... Än står inte ordet koägare i SAOL och en liten enkel googling avslöjar att ordet inte är så vanligt, tack och lov.

Bönder och lantbrukare - se upp så att ni inte blir förminskade till koägare. Ni är så mycket mer än det.