Att se och synas

Igår var det många som slöt upp för att gå tillgänglighetsmarschen i Uppsala. Håkan Thomsson från synskadades riksförbund, tillika Miljöpartiets gruppledare i Tierp, värmde upp folksamlingen utanför UKK inför marschen med att öva på slagord som "Vi ska fatta oss kort - diskriminering ska bort", "Vad vill vi ha - tillgänglighet. När vill vi ha det - nu nu nu". Flera av de handskrivna plakaten var roliga - travestin till Upp till kamp - "Tummen upp till ramp" gillade jag.
Det var en blandning av människor som färdades med permobiler, rullstolar, hade käppar, medföljande tolk som tecknade slagorden och så några utan synbar funktionsnedsättning. Till exempel politiker. UNT såg uppenbarligen några från KD, FP och V. Vad jag såg så gick inte KD-politikerna med i själva marschen, men de dök upp till talet, vilket i och för sig var utmärkt eftersom de då kunde få lite behövlig info. V- och FP-politikerna var ytterst pinsamma genom att ställa sig i första ledet. Schysst mot de som borde fått synas? Tveksamt. Smart? Uppenbarligen lönade det sig eftersom tidningen gjorde dem till hjältar.
Själv gick jag tillsammans med miljöpartisterna Finn Hedman och Anna Norrman någonstans mitt i tåget. Sedan såg jag en än så länge rätt okänd landstingsmoderat i ledet också.
Erik Ullenhag (FP) nämndes faktiskt inte heller i tidningen. Men det var roligt att titta på honom för att se om han skulle applådera när Lars Nordh höll tal och påpekade att Nyamko Sabunis utspel häromdagen var allt för lamt med propåer om nya utredningar för att kunna klassa otillgänglighet som diskriminering. Jo det kom några klapp. Intressant.
Vi diskuterade för övrigt tillgängligheten i Uppsala på Gatu- och trafiknämnden häromdagen. Jag lyfte frågan och föreslog att vi skulle öka takten. De pengar som de borgerliga lägger i sin IVE (budget) som ska antas i kommunfullmäktige i juni räcker inte långt. 20 busshållplatser ska tillgänglighetsanpassas 2011. Tillgänglighet är mycket högre prioriterat i det rödgröna budgetförslaget, och en skärpt lagstiftning skulle passa som handen i handsken för oss. Bring it on.

Blev trött

I morse åt jag frukost på CityGross bekostnad. Familjeföretaget Bergendahls affär i Uppsala CityGross var nämligen frukostsponsor på VaknaUppsala. De som står bakom arrangemanget är bland annat Uppsala kommun, UNT, Företagarna och Svenskt näringsliv. Magnus Aronsson på CityGross verkade vara en trevlig dagligvaruhandelschef, jag har ju träffat en hel del sådana under mina år på både KRAV och Coop. Han sa att de satsar mycket på färskvaror, ska bli intressant att se hur det är med det ekologiska. Får göra ett studiebesök.

Men strax efter kaffet var uppdrucket så blev jag riktigt trött. Då steg en fastighetsföretagare från Sörmland upp på scenen och berättade putslustiga historier om hur han medelst behagfulla kommunalråd fått besluten på miljökontoren att ändras över en natt.

"Oerhört pinsamt för Uppsala kommun som är med på VaknaUppsala som presenterar en företagare som drar applåder på att skita i miljön och hylla kommunalråd som har "diktatoriska" metoder att köra över miljötjänstemän." skrev jag som min facebookstatus.

Nu har ju Svenskt näringsliv en drive för att försämra miljölagstiftningen. Det är också pinsamt. Näringslivet borde ägna sin tid åt att skaffa lämplig kompetens så att de inte behöver klaga på reglerna utan snabbt och enkelt kan följa dem istället. Att ta hänsyn till miljön är också det en affärsfördel.

Undrar om UNT hade någon journalist på plats?

Mer idrott och mer miljö för pengarna

Ibland är det riktigt roligt att vara politiker - och det har det varit idag när vi i det rödgröna samarbetet fick presentera ett paket, en uppgörelse, mellan Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet om att vi vill storsatsa på idrotten och samtidigt satsa på miljön.
Uppgörelsen innebär att vi satsar på att bygga ett Arenaområde på Studenternas, dvs centralt i stan. Det blir plats för ishockey, andra issporter som konståkning, bandy och även fotboll. I uppgörelsen ingick också att vi säger nej till de borgerliga partiernas förslag på en stor Arena i Gränby - som både är ekonomiskt och juridiskt tveksam, men framförallt miljömässigt vansinnig. Dit skulle de flesta nämligen ta sig med bil. Arenan skulle omges av parkeringsplats-hav - hur klimatsmart är det? I centrala Uppsala kan man ta sig till fots, man kan cykla och framförallt blir kollektivtrafiken det bästa sättet att ta sig dit och hem. Vi är överens om att den viktigaste förutsättningen för elitsatsningar inom idrotten är att vi har en stor ungdoms- och breddidrott. Därför behöver hallar och arenor byggas och drivas på ett sånt sätt att de kan användas till både träning och tävling - då faller orealistiska skrytbyggen bort från planeringsbordet.
Det jag ändå är allra mest nöjd med i vår överenskommelse är att vi gemensamt säger nej till de nuvarande planerna på en bilbro över Fyrisån. Det funkar helt enkelt inte att först bygga en bilväg och sedan baxa in arenor på området. Men det kanske inte heller är en bilväg som behövs, utan en bra kollektivtrafikförsörjning av arenaområdet. Då får vi planera för det istället. Jag tror nog att man kan lösa det på annat sätt än med en bro, men det ska självklart utredas.