Jag höll ett tal på världsmiljödagen och naturnatten i samband med Litteraturcentrums "Poesi på naturnatten" vid Biotopia. Här är det.
5 juni
Denna fantastiska dag
Världsmiljödagen
(World Environment Day)
är en dag som firas årligen över hela världen den 5 juni sedan den instiftades efter FNs miljövårdskonferens i Stockholm 1972.
Här i Uppsala firar vi världsmiljödagen med att ordna Naturnatten – ett evenemang som startade i Uppsala och nu sprider sig över landet.
2012 är temat för World Environment Day grön ekonomi: Berör det dig? En del människor stänger sina sinnen - de tycker att begreppet grön ekonomi är lite komplicerat att förstå.
Mänskligheten står inför stora utmaningar vad gäller miljön och klimatet men genom människors innovationer och vilja och politiska beslut kan vi åstadkomma de viktiga förändringar som behövs. Det finns många goda exempel:
Att satsa grönt är såväl ekologiskt hållbart som ekonomiskt hållbart.
Varannan svensk tycker att det är viktigast att satsa på kollektivtrafiken i arbetet för att skapa en hållbar stad. Knappt var femte vill att politikerna satsar på motorvägar. Det visar en undersökning som WWF gjorde tidigare i år. Tre av fyra invånare tycker att det är viktigt att politikerna satsar på en miljövänlig och hållbar stadsutveckling. Jag diktade lite om spårvagnar i UNT idag – läs gärna min artikel och du får gärna berätta om dina synpunkter.
Det finns stor anledning att tala om ekologiskt lantbruk. När jag var informationschef på KRAV minns jag att jag vid något sammanhang läste en dikt av Werner Aspenström.
Lärkorna
Två av fönstren i denna mellansvenska bondgård
håller uppsikt över de ljusöversvämmade sankmarkerna
ner mot en sjö, som är sysselsatt med sina vågor
Daggmaskarna har startat vårbruket
Lärkarna bearbetar jorden på sitt sätt
Jag skulle inte vilja äga dessa fält
Jag skulle vilja vara dessa fält
För mig symboliserar dikten jordbruket på något sätt.
I Uganda har man visat att ekologiskt jordbruk innebär många möjligheter. Genom den ekologiska produktionen har livsvillkoren blivit bättre för småbönderna. Fler barn får möjlighet att gå i skolan, fler får råd att köpa mediciner när de blir sjuka, får råd att bygga bättre hus och kunna köpa mat som man inte själv producerar, som till exempel salt, socker och mjöl.
Gunnar Rundgren, min vän, uppsalabo och grundare av KRAV blev för några år sedan utnämnd till hedersdoktor vid Uganda Martyrs University i Uganda. Han var initiativtagare till universitets utbildning i ekologiskt lantbruk som nu är en masters-utbildning.
Ekologiskt jordbruk kan lösa fattigdoms- och hållbarhetsproblematiken i många afrikanska länder. I dag är ekologisk odling ett av de snabbast växande segmenten i den afrikanska jordbrukssektorn och intresset ökar. Ekologisk odling i Afrika ger i dag skördeökningar på två till tre gånger jämfört med många av de produktionsmetoder som bönderna tidigare använt.
År 2003 var Uganda på 13:e plats över länder med ekologiskt jordbruk. År 2004 hade Uganda omkring 185.000 hektar mark som används för ekologiskt jordbruk som täcker mer än
2 procent av jordbruksmarken, med 45.000 certifierade jordbrukare. År 2007 var det 296,203 hektar mark under ekologisk jordbruksproduktion med 206.803 certifierade lantbrukare.
Det här är en av de framgångsexempel som UNEP och FN särskilt vill berätta om idag när vi firar världsmiljödagen.
Världen kan lära av Uppsala men Uppsala måste också lära sig av världen.
Ett annat positivt grönt exempel är den brasilianska staden Curitiba. Där har befolkningen växt mycket snabbt från 361000 (år 1960) till 1.828.000 (år 2008) men har lyckats motverka trafikstockningar och andra trafikproblem genom en bra stadsplanering. Borgmästaren Jaime Lerner, som själv är arkitekt och stadsplanerare, gjorde den snabbväxande staden Curitiba i Brasilien till en mönsterstad genom att bland annat prioritera kollektivtrafik. Curitiba har upp till 30 procent lägre bränsleförbrukning än jämförbara brasilianska städer tack vare bättre fungerande trafik. Dessutom har parker och gröna områden per person ökat från 1 kvadratmeter till över 50 kvadratmeter, bland annat har de planterat 1,5 miljon träd.
Tänk om vi lärt av Curitiba och om vi i Uppsala åtminstone tagit beslut om att rädda och utveckla Seminarieparken!
Köpenhamn är verkligen cyklisternas stad. En tredjedel av invånarna cyklar regelbundet till jobbet på stadens många mil cykelväg. För att ytterligare öka siffran på cykel sker ett skifte i synen på vägar. Några stora vägar kommer att stängas av för bilar samtidigt som mer pengar satsas på mer cykelväg. Målet är att hälften av stadens befolkning cyklar regelbundet 2015.
Werner Aspenström har skrivit en annan dikt:
Mätarlarven
Jag sträcker mig ut från mitt körsbärsblad
och spanar mot evigheten:
evigheten är alldeles för stor i dag,
alldeles för blå och tusenmila.
Jag tror jag stannar på mitt körsbärsblad
och mäter upp mitt gröna körsbärsblad.
Det okända kan kännas vissa dagar kännas jobbigt. Då är man som mätarlarven, en larvig trygghetsnarkoman.
Förändring är helt nödvändigt. Vi måste tänka grönare och mer ekonomiskt grönare. Det är en medveten satsning på grönare lösningar som måste till, samtidigt som man fasar ut teknik, metoder och varor som inte är hållbara.
Alla har hemligheter. Även en stad har sina hemligheter. Anna Franklin och Reza Rezvani avslöjade en av Uppsalas hemligheter häromåret när de gav ut boken ”Den osynliga litteraturskatten”. Den handlar om sju författare som bor och verkar i Uppsala, vars böcker publiceras i andra länder på deras modersmål. Jag blev så överraskad av att dessa stora författare bor i vår stad.
Uppsala har också andra hemligheter och likt de för mig tidigare okända uppsalaförfattarna så finns andra ”uppsalabor” som alla kanske inte känner till. På naturnatten får man möjlighet stifta bekantskap med en del intressanta typer som är aktiva i sommarnatten – och då tänker jag inte på alla studenter och nattfjärilar som festar i kväll utan på fladdermöss och nattsångare som Naturnattsbesökarna kan få lära känna.
Hurra för världsmiljödagen och för naturnatten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar