Nej till arena i Gränby

Idag säger vi rödgröna nej till Uppsala arena i Gränby. Men vi säger ja till idrott om det är någon som undrar.

Här är vårt förslag och vår reservation:

Angående kommunalt stöd till Uppsala Arena

Förslag till beslut

att Kommunstyrelsen i första hand beslutar avslå arbetsutskottets förslag till beslut till förmån för den kompletterande utredning som anges nedan.

att Kommunstyrelsen i andra hand beslutar återremittera ärendet till Kommunledningskontoret för att beakta de synpunkter som lyfts i detta yttrande och för den kompletterande utredning som anges nedan.

att Kommunstyrelsen beslutar uppdra till Fritids- och naturvårdsnämnden att till 2010-11-01 skyndsamt och utifrån redan gjorda utredningar samt i samråd med berörda nämnder och andra intressenter ta fram en fördjupad studie av en alternativ lokalisering av en ishockey- och evenemangsarena till Studenternas Idrottsplats i enlighet med vad som redovisas i handlingen.


Inledning: Vi vill satsa på idrotten
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i det rödgröna samarbetet är positiva till idrott. Idrotten är en omfattande och viktig fritidsverksamhet – en folkrörelse. Vi vill utveckla förutsättningarna till idrottsutövande i olika former i hela Uppsala – framförallt för barn och unga. Vi vill göra det möjligt för alla att motionera, träna och tävla i organiserad form inom idrottsrörelsen men också spontant i parker och grönområden.

Idrott är också evenemang och underhållning. Därför är det angeläget att samtidigt som vi gör satsningar på breddidrott – även verkar för att Uppsalas idrottsföreningar kan bedriva idrott på elitnivå.

Idrottsrörelsen är en stor tillgång för Uppsalas utveckling. Den är vår största folkrörelse. Bara i Uppsala samlar idrotten mer än 45 000 människor till idrotter som tillhör nästan alla av vårt lands 68 specialförbund. Tusentals frivilliga och oavlönade ledare utför inspirerande och fostrande insatser. Idrotten uppvisar en oerhört stor bredd och vi är angelägna om att det skapas ännu bättre förutsättningar i form av anläggningar, ledarutbildning och annat stöd.

Det finns all anledning att som förtroendevald vara stolt och glad över de senaste årens framgångar inom olika idrottsgrenar. Framgångarna visar att Uppsala har möjlighet att bli en av Sveriges mest framgångsrika idrottskommuner. Nu gäller det att ta vara på framgångarna. Satsningar på nya anläggningar måste gynna både eliten och bredden. Det vill vi hjälpa till med.

Vi rödgröna är positiva till samarbete med näringslivet och idrottsrörelsen. För oss är det viktigt att utveckla samarbetet mellan kommunen, idrotten och näringslivet och göra det till ett professionellt partnerskap för idrotten. Vi är övertygade om att näringslivet – precis som kommunen – har allt att vinna på framgångsrik idrott. Vi tror att ett engagerat och starkt stöd från det lokala näringslivet bidrar till att utveckla idrotten. Kommunen kan genom ekonomiskt stöd till idrotten inspirera näringslivet till motsvarande stöd. Det ligger i alla parters intresse att stimulera till regelbunden samverkan mellan kommunen, det lokala näringslivet och idrottsrörelsen. För att kunna bygga hållbara arenor för både bredd och elit och för olika idrotters behov krävs stora ekonomiska resurser. Därför är det vår uppfattning att investeringar i idrottsarenor med fördel kan ske genom en balanserad samverkan mellan kommunen och näringslivet, sk OPS-lösningar.

Vi rödgröna vill investera i anläggningar för idrott samtidigt som vi också vill utveckla staden och stadskärnan. Vi gör bedömningen att en utveckling av Studenternas IP ger mer idrott för pengarna, samtidigt som den bidrar till att öka stadens attraktionskraft. Ett levande city med tillgång till idrott, kultur, nöjen, restauranger och handel inom gångavstånd från arenaområdet, med flera arenor – betyder mer för stadens utveckling än en etablering i kommunens ytterområden. Krasst uttryckt – det expanderande Gränby stormarknadsområde klarar sig utan en arena – men för stadskärnans utveckling skulle en arena få stor betydelse. Med en satsning på Studenternas IP i centrala Uppsala får stadskärnan ytterligare attraktionskraft samtidigt som vi tillgodoser det eftersatta behovet av upprustning och utveckling av denna centrala idrottsanläggning.

Samarbetsavtalet
Kommunfullmäktige beslutade den 29-30 september 2008 § 394 att godkänna samarbetsavtal avseende uppförande av en inomhusarena för idrott samt andra verksamheter och evenemang i Uppsala enligt vad som redovisades i ärendet. Genom beslutet ingick Uppsala kommun (kommunen) avtal med det privata Uppsala Arena AB (Bolaget) om villkor för uppförande av en multisport- och evenemangsarena för idrott, nöjen, konferenser, konserter och mässor m.m. Kommunen åtog sig att ingå ett hyresavtal och att under år 1-25 erlägga en hyra om 10 miljoner kronor eller tillsammans 250 miljoner kronor. För detta skulle Kommunen få dels 1000-2000 timmars istid, en loge att delas med Bolaget och tio evenemangsdagar per år för vissa angivna ändamål. Kommunen förband sig dessutom att till Bolaget med tomträtt upplåta den bildade fastigheten i Gränby till en avgäld om 50 000 kr per år under åren 1-10. Det kommunala stödet villkorades under punkten 13 i avtalet med att Bolaget senast den 30 juni 2009 kunde presentera tillfredsställande villkor för arenans uppförande såvitt avser finansiering och ägarsammansättning enligt punkt 4 stycke 3 i avtalet. I avtalet avsattes tio miljoner kronor i stöd till Bolaget för dess arbete med förstudie, samt för vissa närmare angivna ändamål.

Fastighetsnämnden har därefter beslutat förlänga tidsfristerna för Bolaget, något som Förvaltningsrätten i Uppsala konstaterat vara felaktigt, då det skulle ha varit Kommunfullmäktige som fattade beslutet. Detta betyder att det i dagsläget inte finns någon bindande utfästelse om stöd till Bolaget från Kommunen, då Bolaget inte i rätt tid presenterat det underlag som krävdes i avtalet.

Finansiell kalkyl och kommunens risk
Det privata Bolaget har nu presenterat ett slutligt förslag till avtal för uppförande av Uppsala Arena på Gränby stormarknadsområde, som innebär att Kommunen åtar sig ett stort ansvar för arenans finansiering genom att stå för upp till två tredjedelar av riskkapitalet och genom att årligen i 25 år stå för en stor del av arenans beräknade intäkter utan motsvarande inflytande och insyn.

Arenans finansiering
Riskkapital 225-250 Mkr (Privata näringslivet 75-100 Mkr, kommunen 150 Mkr)
Lån 400-425 Mkk
Beräknad byggkostnad 650 Mkr

Skillnaden mellan riskkapital och lån ligger i risktagandet. Aktieägare riskerar hela eller delar av det insatta kapitalet vid en eventuell konkurs eller om de måste sälja aktierna för mindre än de betalade för dem. De kommersiella långivarna å andra sidan lånar endast ut om de får en tillfredställande säkerhet och tar redan i utgångsläget en liten risk i och med att de är prioriterade fordringsägare som ska ha betalt med ränta även om Bolaget går med förlust.

Det privata näringslivet som står för 75-100 Mkr av riskkapitalet (dvs. 1/3 – 40% av det totala riskkapitalet) kompenseras genom att de får insyn och ett direkt inflytande över de beslut som påverkar arenans lönsamhet och därmed deras egen risk. Som aktieägare får de även utdelning om arenan går med vinst. Uppsala kommun som genom ett villkorat kapitaltillskott står för 150 Mkr av riskkapitalet (dvs. 2/3 – 60% av det totala riskkapitalet) får däremot ingen kompensation i form av aktier i Bolaget och garanteras inte heller på annat sätt insyn och makt att påverka sin egen risk. Uppsala kommun får inte heller någon del i arenans framtida vinster.

Kommunens villkorade kapitaltillskott på 150 000 000 kr ger alltså varken det inflytande och de möjligheter till vinst som det privata näringslivet får som kompensation för sin del av risken. I lanseringen av arenaförslaget har därför kommunens del av riskkapitalet liknats vid ett ”lån”. Kommunens riskkapital ska dock börja återbetalas först efter 15 år, om möjligt utifrån de krav som långivare, leverantörer och aktieägare har och endast i den takt som det privata Bolagets ekonomi själv medger. Till skillnad från de kommersiella bankerna är kommunen alltså ingen prioriterad fordringsägare och kan inte räkna med att få pengarna tillbaka om arenan går med förlust eller går i konkurs. Kommunen får inte heller någon ränta på sitt ”lån”. Det ligger med andra ord i kommunens intresse att tillkomsten av den privata arenan bygger på en realistisk intäktskalkyl.

Arenans intäkter
Hyresbidrag från kommunen 15Mkr/år i 25 år (uppräknas enligt index, moms tillkommer)
Hyresintäkter från evenemang 26Mkr/år
Namnsponsring av arenan 4Mkr/år
Intäkter totalt 45Mkr/år

Genom sitt hyresbidrag på 15 000 000 kr om året i 25 år vilket motsvarar 1/3 av arenans beräknade intäkter garanterar Uppsala kommun en stor andel av den privata arenans hyresintäkter. Detta långsiktiga åtagande utgör också säkerhet för de kommersiella bankernas lån.

För detta bidrag ska kommunen få 20 procent av det ”totala möjliga utnyttjandet av arenan”. Enligt uppgift handlar det om 1000 timmar per år i arenan vilket motsvarar ett timpris på 10 000 kr. Som en jämförelse kan nämnas att 15 miljoner kronor motsvarar hyran för 300 evenemangsdagar inklusive bemanning kl. 8-23 för över 1100 personer i Stora Salen i Uppsala Konsert & Kongress alternativt kommunens kostnad för 12255 istimmar på konstisarna i Gränby Ishall (A, B och C-hallarna samt bandybanan).

Kommunen åtar sig även att stödja arenan initialt genom att förskottera sitt hyresbidrag de första fyra åren. Detta innebär att kommunen betalar dubbla hyror under dessa år vilket är att betrakta som ett lån. I samarbetsavtalet finns dock inget villkor som stadgar att dessa förskott ska nuvärdesberäknas vilket innebär att kommunen inte får någon ränta på pengarna.

De kommersiella långivarna tar redan i utgångsläget en liten risk i och med att de är prioriterade fordringsägare som ska ha sina pengar tillbaka med ränta även om Bolaget går med förlust. Genom sitt hyresbidrag på 15 miljoner kronor om året i åtminstone 25 år är det också kommunen som garanterar de kommersiella lån som är en förutsättning för arenans förverkligande. Kommunen är en mycket säker hyresgäst och kommer med sitt hyresbidrag att bära en stor del av det privata Bolagets kassaflödesrisk (risken att framtida kassaflöden kan variera i storlek). Kommunen står helt enkelt som garant för en stor andel av arenans framtida intäkter vilket är den säkerhet de kommersiella bankerna behöver för sin utlåning.

Kommunens hyresbidrag begränsar alltså aktieägarnas risk och ger bankerna sin säkerhet. Hur står det då till med kommunens risktagande? Är det privata Bolagets intäktskalkyl realistisk? Kalkylerna är hemligstämplade och har endast redovisats muntligen för politikerna. För att dra in de 26 Mkr om året från matcher och evenemang som krävs för att arenan ska gå runt räknar man med att locka 127 evenemang om året enligt följande:


Idrott
Kultur/konsert/show
Mässor/kongresser
Totalt antal evenemang per år

Uppsala Arena
64 (idrott)
36 (kultur)
27 (mässor)
127 (totalt)

Det är dock många arenor och städer som slåss om de stora evenemangen och med de arenor som nu byggs i Stockholmsområdet och på andra håll i landet kommer konkurrensen att hårdna än mer. I Turismens Utredningsinstituts (TUI) analys över Uppsala Arenas möjliga marknadspotential och dess eventuella turistekonomiska omsättning från 2008 gjordes en jämförelse över den årliga beläggningen i ett antal andra multiarenor i Sverige:


Idrott
Kultur/konsert/show
Mässor/kongresser
Totalt antal evenemang per år

Scandinavium
55 (idrott)
53 (kultur)
Iu (mässor)
108 (totalt)

Malmö Arena
43
40
15
98

Cloetta Center
41
25
4
70

Ejendals Arena
27
8
15
50

Swedbank Arena
38
9
3
50

Löfbegs Lila Arena
33
8
-
41

Kinnarps Arena
29
6
-
35

Läkerol Arena
27
4
-
31

När Turismens Utredningsinstitut (TUI) utförde sin analys 2008 var ambitionen att locka 100 evenemang om året till Uppsala Arena vilket enligt TUI fick anses vara ”en mycket ambitiös målsättning, på gränsen till orealistisk”. TUI:s rekommendation var då att inte ”basera några finansiella kalkyler på ett sådant scenario”. När kommunfullmäktige 2008 beslöt att stödja det arenaförslag som då förelåg var kommunens åtagande begränsat till att hyra istider och evenemangsdagar för 10 Mkr om året i 25 år. I det läget tog kommunen ingen risk genom att acceptera en glädjekalkyl. I dagsläget när arenans utformning och kostnad är en annan och när kommunens förväntade insats har skjutit i höjden är kommunen däremot i mycket hög grad beroende av att intäktskalkylen är realistisk. Om TUI för två år sedan inte kunde rekommendera kommunen att basera några finansiella kalkyler på ett scenario med 100 evenemang om året är risken överhängande att Uppsala Arenas kalkyl idag om 127 evenemang om året visar sig vara en än större glädjekalkyl.

Beslutet 2008 gällde en annan arena
Det samarbetsavtal Kommunfullmäktige godkände 2008 medförde ett totalt stöd från Kommunen till Bolaget med 260 miljoner kronor, Det avtal som nu föreläggs Kommunstyrelsen medför ett totalt stöd om 645 miljoner kronor. Till detta kommer att tomträttsavgälden inte är marknadsvärderad och torde kunna vara högre än de 50 000 kr per år som föreslås i avtalet.

Kostnadsmässig jämförelse mellan avtalen om arenan byggs

Avtal 2008 vs Avtal 2010

Hyresbidrag 250 (plus moms) 375 (plus moms)

Kapitaltillskott 0 150

Utebliven ränta på kapitaltillskott 0 120

Stöd projektkostnader 10

Avgäld 10 år 50 år

Totalt 260 645

Jämförelsen mellan de två avtalen visar således att Kommunens åtagande ökat väsentligt. Det finns ingen närmare redovisning i ärendet om varför denna utökning av det kommunala stödet skett. Ett antagande är att stödet från privata finansiärer visat sig vara mindre än Kommunledningskontoret utgått från. Detta är en avsevärd brist i underlaget. Vi anser att en komplettering bör ske av ärendet, så att det framgår vilka kommunens sammantagna finansiella åtaganden blir och vad som motiverar att de blir så stora. Det saknas också en redovisning av varför 150 miljoner kronor skall lämnas till Bolaget utan att Bolaget skall betala ränta och det finns inte heller någon motivering av varför återbetalningsskyldigheten villkorats på sätt som skett. Av bilagan fyra till avtalet framgår att alla andra fordringsägare kommer ha företrädesrätt framför Kommunen vid eventuella betalningsproblem för Bolaget. Det saknas motivering av varför Kommunens fordran skall ha en så låg prioritering och varför avgäldstiden för tomrätten förlängts från tio till 50 år.

Tidsplanen
En utbredd uppfattning är att när en borgerlig majoritet i kommunfullmäktige godkänner projektet avseende uppförande av Uppsala Arena enligt förslaget så är det i stort sett bara att sätta spaden i jorden och att den sedan kan stå klar under 2013. Den här uppfattningen är felaktig och det finns ett par olika scenarier som gör att det kan ta betydligt längre tid, alternativt att den inte alls blir av.

Priset för Arenan är i dagsläget beräknat till 650 mnkr och kommunen garanterar med avtalet ett räntefritt kapitaltillskott på 150 miljoner kronor samt garanterar ett hyresbidrag om 15 miljoner i 25 år. Privata intressen ska stå för 75 mnkr. Med framtida intäkter som garanti ska sedan resterande del av investeringen lånas upp av fem olika banker. Detta ska vara klart innan 2011 års utgång annars faller hela projektet.

Här finns tre fallgropar. För det första finns det inga som helst garantier för att näringslivet kan få fram sin del av pengarna eller att de kommersiella bankernas lånelöften verkligen infrias.

Det andra problemet är att pengarna ska fram under 2011 annars avblåses det hela. Med tanke på att projektet redan har fått två uppskov finns det all anledning att känna osäkerhet när det gäller själva investeringen. Det är inte orimligt om krav då reses på att kommunen ska gå in med mer pengar om näringslivet misslyckas. Dagens hantering av projektet tyder på det.

Den tredje fallgropen ligger i att om planeringen och överklagningar drar ut på tiden och går över 31 december 2012 faller hela projektet och något arenabygge uppe i Gränby blir aldrig av.

Faller projektet så står kommunen i början av 2013 och kan konstatera att det inte blev någon ishockey- och evenemangsarena och att allt måste börja om på nytt om det ska bli någon ny arena för ishockey- och evenemang. Vad har hänt under tiden med Almtuna hockey, den nuvarande hockeyladan och utvecklingen av Studenternas IP? Någon plan B för om Uppsala Arena inte blir av finns inte, vilket vi betraktar som en stor svaghet.

Svagt rättsligt stöd
Som framgår ovan och av ärendet föreslås Kommunen ge ett stöd om totalt 645 (655) miljoner kronor till ett privat aktiebolag. Till detta kommer att tomträttsavgälden för den aktuella fastigheten sätts till ett pris som inte marknadsvärderats.

Av 2 kap. 8 § kommunallagen framgår att individuellt riktat stöd till enskild näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för detta.

Av de utredningar Kommunens konsulter (Ernst & Young, Advokatfirman Lindahl och advokatfirman Mannheimer Swartling gjort, framgår att avtalets förenlighet med EU:s statsstödsregler och ovan angiven bestämmelse i kommunallagen, vilar på förutsättningen att uppförandet av arenan vilar på marknadsmässig grund, liksom storleken på den hyra som skall betalas. Ernst & Young skriver att det saknas underlag för att bedöma om hyran är marknadsmässig och om syftet är att stödja arenan. Ingen av konsulterna bedömer om det räntefria bidraget är otillåtet eller tillåtet stöd. Av utredningarna framgår att samtliga baseras på ett antal antaganden, då Kommunen inte tagit fram tillräckliga underlag för mer precisa besked.

Av 4 kap. 1 § lagen om vissa kommunala befogenheter framgår att en kommun får vidta åtgärder för uppförande och drift av turistanläggningar i den mån det behövs för att främja turistväsendet i kommunen.

Av förarbetena till lagrummet (prop 2008/09:21 sid.83 och 99) framgår att lagrummet motsvaras av lagen (1968:131) om vissa kommunala befogenheter inom turistväsendet. Det framgår av tillgänglig praxis och lagens förarbeten att den avsåg kommunalt stöd för enskildas friluftsliv, boende och anknytande aktiviteter. I fördragningen till ärendet framhålls tvärtemot detta värdetillväxt för kommunal mark och fastigheter i närheten av arenan, utnyttjande av och ökat underlag för befintlig trafikinfrastruktur, etablering av nya företag, en förbättring av elitidrottens och inte minst hockeyns förutsättningar, ökad sysselsättning, turistekonomiska effekter och ökad attraktion för destinationen Uppsala. Enligt vår mening kan det ifrågasättas om detta är tillräckligt för att stödet från Kommunen skall vara förenligt med aktuell bestämmelse.

Det kan vidare på sätt som anges av de olika konsulterna, sättas i fråga om det kommunala stödet till uppförandet av arenan, är förenligt med lagen om offentlig upphandling.

En springande punkt i det av Kommunfullmäktige 2008 godkända avtalet är ett villkorande av det kommunala stödet med att privata intressenter presenterats som skall satsa tillräckligt mycket i projektet. Fristen sattes ursprungligen till den 30 juni 2009 och förlängdes därefter genom beslut av Fastighetsnämnden slutligen till den 31 mars 2010. Förvaltningsrätten i Uppsala har i dom den 21 maj 2010 (mål nr 1015-10) upphävt Fastighetsnämndens beslut i denna del. Detta betyder att det i dagsläget inte finns något kommunalt åtagande att stödja projektet, än mindre finns något avtal med Bolaget. De rättsliga konsekvenserna av detta har inte belysts i ärendet.

Sammantaget anser vi att de oklarheter som råder i ärendet av rättslig art medför att ärendet inte kan ligga till grund för beslut. Det vore oansvarigt i förhållande till Uppsalaborna.
Bristande insyn
Man förleds att tro att kommunen får inflytande och delaktighet i projektet förutom de förpliktelser som ovan har beskrivits. Kommunen ska, enligt det förslag som nu finns, kunna få en viss insyn i Bolaget men ska inte erbjudas vare sig plats i styrelsen eller revisor.

Kommunen föreslås i ärendet göra ett mycket stort finansiellt åtagande i ett privat företag. Ett stöd som sammantaget uppgår till 645 miljoner kronor. Vi anser att Kommunen då i gengäld borde ha fått den insyn i Bolaget som krävs för att Kommunen skall kunna tillvarata skattebetalarnas intressen i Bolaget. I förslaget till avtal finns inga garantier för Kommunal insyn i bolaget, inga möjligheter till granskning av Bolaget ekonomi eller verksamhet i övrigt. Detta är inte att ta ansvar för Kommunens pengar. Vi anser att avtalet bör arbetas om så att Kommunen ges den insyn i Bolaget som krävs för att säkra de kommunala pengar som avses satsas i projektet.

Från början var idén utformat som ett privat projekt. Men under tiden som arbetet pågått har den finansiella marknaden förändrats på ett negativt sett. Då drog några av de privata intressenterna sig ur projektet. Det var därför som kommunen fick den stora äran att med en ”begränsad” finansieringsinsats, 150 mnkr, delta i ett s.k. OPS-projekt men utan kommunalt inflytande/medverkan i övrigt. Bolaget har för kommunen presenterat en sammanställning från över 50 intressenter som förklarar sig beredda att medverka till projektets genomförande. Därigenom menar Bolaget att affärskonceptet är hållbart, trots att det inte finns ett enda bindande avtal med något lokalt företag eller organisation. Listan på dessa intressenter har hemligstämplats och det finns därför inte någon möjlighet att kontrollera relevansen i den privata delen av investeringen.

Det här är en form av OPS-lösning som vi finner synnerligen märklig eftersom den offentliga delen saknas som medpart och bara finns som givare av närmare 700 mnkr.

Därför en alternativ lokalisering
Nya förutsättningar ger nya möjligheter. Vi anser att kommunen i nära samråd med idrotten, näringslivet och andra intressenter bör utreda en alternativ lokalisering av en ishockey- och evenemangsarena till Studenternas IP enligt det gemensamma förslaget från Socialdemokraterna, Miljöpartiet de Gröna, och Vänsterpartiet (bilaga 1).

Turismens Utredningsinstituts (TUI) förordade redan 2008 en central lokalisering av en ishockey- och evenemangsarena i Uppsala. I sin analys av arenans möjliga marknadspotential och eventuella turistekonomiska omsättning framhöll man att chansen att människor gör fler kringaktiviteter och stannar längre i Uppsala torde öka ju mer centralt arenan är belägen. Förutsättningarna för turisterna att ta sig till en arena på Gränby stormarknadsområde med dess närhet till E4 är visserligen goda men det innebär också att det är lika enkelt att efter ett evenemang ta sig därifrån utan att ha varit inne i Uppsala centrum. TUI skrev bland annat följande:

”Och ska man kunna skapa turistiska synergieffekter av evenemang handlar det mycket om att få människor att när de väl är på plats att stanna lite längre och spendera lite mera pengar. En av framgångsfaktorerna som ofta framhålls i Göteborg är att arenorna ligger mitt i staden och på gångavstånd till stadens utbud. Det gör också att evenemang gärna blir en del av staden och att besökarna därmed tar del av hela stadens utbud.”

En enig Fritids- och naturvårdsnämnd föreslog i december 2009 att moderna arenor för fotboll och bandy skulle lokaliseras till Studenternas och man visade också på möjligheten att rymma även en ishockey- och evenemangsarena på Studenternas utifrån följande vision för området:

”Idrotts- och evenemangsområdet ”Studenternas” är en centrumnära och lättillgänglig aktivitetspark som integrerar Stadsträdgården med ett väl sammanhållet område för elitidrott, stora evenemang och friluftsliv. Som en del av stadens Årum utgör området ett landmärke i ”Den attraktiva Staden”. En integrerad lösning skapar betydande samordningsfördelar, energieffektiva lösningar och därmed bättre ekonomi.”

Fritids- och naturvårdsnämndens utgångspunkt har hela tiden varit att en arenasatsning på Studenternas IP ska höja kvalitén i hela området, lyfta fram och ge närheten till ån tillräckligt med utrymme samt ges en utformning som samspelar med Stadsträdgården, Fyrisån och åsen. Även vi i det rödgröna samarbetet har det som en absolut grundförutsättning.

Utifrån starka hänsyn till stadens kvaliteter och med kravet att Stadsträdgården och Åstråket ska bevaras och utvecklas finns det på Studenternas goda möjligheter att i ett centralt läge och i samverkan mellan kommun, näringsliv och idrottsliv skapa ett arenastråk som tillgodoser såväl idrottens som evenemangsarrangörernas krav.

Om vi inte satsar på Studenternas IP riskerar vi att få ett område som inte utvecklas positivt för Uppsala. Arenor integrerade i stadsmiljön – med närhet till stadens övriga utbud – och som med enkelhet nås med kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik – har positiv påverkan på klimat och miljö.

Slutsats
Sammanfattningsvis anser vi att de ovan redovisade bristerna är så allvarliga att ärendet i första hand borde avslås och i andra hand återremitteras för kompletterande utredningar. Vi anser också att kommunstyrelsen ska ge ett uppdrag till Fritids- och naturvårdsnämnden att i samråd med berörda nämnder och i nära samråd med idrotten, näringslivet och övriga intressenter snabbutreda hur Studenternas IP kan utvecklas inom ramarna för stadskärnans utveckling och med kravet att Stadsträdgården och Åstråket ska bevaras och utvecklas.


Lena Hartwig (S) Maria Gardfjell (MP) Ilona Szatmari Waldau (V)