Jag har julledigt, men verkligheten gör sig förståss påmind emellan alfapetmatcherna och lutfisksåskokandet. Framförallt är det ju Jannes blogg som ger en tjyvnyp så fort man inte bloggat på typ tre dar. Men det är rätt, ett kommunalråd ska inte ha ledigt. I morse ringde en nämndsekreterare kvart över åtta och frågade om adresser till politiker. Att låta som om man sitter välkammad vid sitt skrivbord, fastän man läst böcker halva natten och egentligen sov som en gris, är en omöjlighet. Jag grymtade nog lite, men upplyste om rätt adresser. Ring mig mitt i natten och jag kan rabbla Mp:s nämndledamöter ska ni se ;-).
Facebook är ju också ett ställe att föra politiska debatter under jullovet. Igår kommenterade jag UNTs ledarsidas synpunkter på en facebooksväns statusuppdatering. UNT-ledare ville låta biblioteken fortsätta vara kommunala och jag kommenterade med ett gilla och vips var diskussionen med en folkpartist som sitter i kommunfullmäktige igång. Folkpartisten ville ha OPS-lösningar och entreprenörer som tar sig an biblioteksuppgiften, för de skulle också drivas av kreativitet (som om våra kommunala bibliotekarier inte skulle göra det). Han målade någon slags öststatsgammelträck på grön kulturpolitik som gjorde fick mig att vilja pissa tillbaka, men jag lät bli. Han pläderade för att folkbiblioteken byggdes upp av nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen (inte kommunerna). Han förespråkade kultursponsring i form av Gränby litteraturarena. Tydligen hade han inte läst ledarsidans spalt, som på ett ganska bra sätt lyfte fram att både kritiker och förfäktare av privatiseringar kan gå till överdrift. När jag frågade om FPs åsikt i frågan blev han socialliberal och framhävde sin rätt att tycka. Jag tyckte att det vore intressant att höra eftersom FP ändå har kulturansvaret i Uppsalapolitiken - men jag får väl ställa frågan i kommunfullmäktige.
Det finns många anledningar att låta biblioteken vara en offentlig plats, det gynnar kreativiteten och kulturlivet. Det finns inte mycket att tjäna för en företagare att driva ett bibliotek. Risken är bara stor att inköp av litteratur dras ner och utbildningsnivå på anställda går samma väg. Det skulle missgynna den svenska litteraturen stort.
Jag tycker ändå att UNTs ledare lyfte upp ett exempel som är värt att ha i åtanke:
"Gottsundabiblioteket har öppet nio timmar per dag under hela nyårsveckan (utom på nyårsafton). Biblioteket erbjuder också datorer, läsecirklar, läxhjälp, föreläsningar, mötesplatsen Samtal pågår, konstutställningar, samhällsinformation, juridisk rådgivning och en omfattande barnverksamhet. Ett antal olika språk finns representerade vad gäller tidningar, tidskrifter och information.
Det är svårt att tänka sig en upphandling av hela Gottsundabibliotekets verksamhet. Den lämpar sig helt enkelt inte för prissättning. Kvaliteten är också svårmätbar. Hur mäter man att invånarna mår bättre, att de har någonstans att ta vägen och att de i lugn och ro kan få utveckla det som behöver utvecklas? Biblioteken är i dag en fredad zon och bör så förbli. Så håll tassarna borta!"
I nästa blogg ska jag fördjupa mig lite i om de som kallar sig socialliberaler verkligen är det.
tisdag, december 28, 2010
onsdag, december 22, 2010
Godkänner EU stödet till arenan?
Eva Edwardsson brukar veta vad hon pratar om. Jag tror att hon får rätt om det här.
tisdag, december 21, 2010
Ingen överklagan om Gränby arena
Intressant att kommunledningen inte överklagar domen, utan försöker anmäla till EU i efterhand istället. Det är vågat. I domen framgår en hel del faktorer som uppenbart inte överenstämmer med EU-rätten, även om det är anmält till EU. Men jag ska erkänna att det var klokt av Gunnar Hedberg och Co att inte driva frågan i Kammarrätten, eftersom risken fanns att domen skärpts där... inte så liten risk heller, enligt vad jag hört.
Här är kommunens pressmeddelande:
"Uppsala kommun överklagar inte arenadomen
Uppsala kommun väljer att inte överklaga förvaltningsrättens dom, där man upphävde kommunfullmäktiges beslut att godkänna samarbetsavtalet med Arenabolaget.
I domen konstateras det, att fullmäktiges beslut låg inom ramen för den kommunala kompetensen men att frågan om eventuellt statligt stöd anmälts för sent till Näringsdepartementet. Därför upphävdes beslutet av formella skäl.
- Vi är fortfarande av uppfattningen att beslutet var korrekt och har också redan inlett ett anmälningsförfarande, för att få rättslig klarhet av EU-kommissionen om samarbetsavtalet är godtagbart ur aspekten statligt stöd. Vi är fortfarande angelägna om att arenan kommer till stånd men måste avvakta prövningen av EU-kommissionen för att därefter arbeta vidare enligt kommissionens utlåtande, säger Gunnar Hedberg (M), kommunstyrelsens ordförande."
Här är kommunens pressmeddelande:
"Uppsala kommun överklagar inte arenadomen
Uppsala kommun väljer att inte överklaga förvaltningsrättens dom, där man upphävde kommunfullmäktiges beslut att godkänna samarbetsavtalet med Arenabolaget.
I domen konstateras det, att fullmäktiges beslut låg inom ramen för den kommunala kompetensen men att frågan om eventuellt statligt stöd anmälts för sent till Näringsdepartementet. Därför upphävdes beslutet av formella skäl.
- Vi är fortfarande av uppfattningen att beslutet var korrekt och har också redan inlett ett anmälningsförfarande, för att få rättslig klarhet av EU-kommissionen om samarbetsavtalet är godtagbart ur aspekten statligt stöd. Vi är fortfarande angelägna om att arenan kommer till stånd men måste avvakta prövningen av EU-kommissionen för att därefter arbeta vidare enligt kommissionens utlåtande, säger Gunnar Hedberg (M), kommunstyrelsens ordförande."
måndag, december 20, 2010
Måste föreningssamverkan upphandlas?
Idag har jag och Erik Pelling besökt Uppsala föreningsråd. Det kändes aktuellt efter turerna i Fritids- och naturvårdsnämnden och det här inslaget i i TV4 .
Uppsala föreningsråd bildades 1942. Ofta brukar föreningar som framhäver sitt födelsedatum vara ganska mossiga, men Föreningsrådet är i allra högsta grad med och utvecklar ett modernt föreningsliv, tycker jag. Förutom att jobba med de 300 medlemsorganisationerna, bidra till att nya föreningar kan skapas så är Volontärbyrån, Diskrimineringsbyrån, Pralin - med likabhandlingsarbete i skolan, Centrum för ideellt arbete och engagemangsguiderna projekt som föreningsrådet är med och driver. Föreningsrådet är engagerat inom plattformen för den sociala ekonomin och jobbar med att få personer med långtidsarbetslöshet i bagaget att få individuellt utformade aktiviteter inom en förening och den praktik som behövs för att kunna få ett bra arbete.
Samverkan mellan kommunen och det civila samhället är värt guld. Att arbeta med den ideella sektorn är nödvändig. Därför är det olyckligt att FNN bestämde sig för att handla upp den verksamhet som föreningsrådet bedriver. Går det ens? Bidraget från FNN är själva grundplåten till att alla andra verksamheter kan bedrivas eftersom projektmedel oftast inte får användas till kansliverksamhet. Vilka utbildningar och verksamheter som föreningsrådet ordnar för sina medlemmar bör medlemmarna bestämma över och kommunen välkomna.
Efter vi varit på föreningsrådet talade vi med den politiska kommunledningen. Det har uppenbart blivit en fnurr på informationstråden någonstans på vägen till FNNs beslut. Min förhoppning är nu att det finns tid till dialog mellan ansvarigt kommunalråd och Uppsala föreningsråd. Och är det något vi borde kunna enas om över blockgränserna är det väl värdet av det ideella arbetet.
Uppsala föreningsråd bildades 1942. Ofta brukar föreningar som framhäver sitt födelsedatum vara ganska mossiga, men Föreningsrådet är i allra högsta grad med och utvecklar ett modernt föreningsliv, tycker jag. Förutom att jobba med de 300 medlemsorganisationerna, bidra till att nya föreningar kan skapas så är Volontärbyrån, Diskrimineringsbyrån, Pralin - med likabhandlingsarbete i skolan, Centrum för ideellt arbete och engagemangsguiderna projekt som föreningsrådet är med och driver. Föreningsrådet är engagerat inom plattformen för den sociala ekonomin och jobbar med att få personer med långtidsarbetslöshet i bagaget att få individuellt utformade aktiviteter inom en förening och den praktik som behövs för att kunna få ett bra arbete.
Samverkan mellan kommunen och det civila samhället är värt guld. Att arbeta med den ideella sektorn är nödvändig. Därför är det olyckligt att FNN bestämde sig för att handla upp den verksamhet som föreningsrådet bedriver. Går det ens? Bidraget från FNN är själva grundplåten till att alla andra verksamheter kan bedrivas eftersom projektmedel oftast inte får användas till kansliverksamhet. Vilka utbildningar och verksamheter som föreningsrådet ordnar för sina medlemmar bör medlemmarna bestämma över och kommunen välkomna.
Efter vi varit på föreningsrådet talade vi med den politiska kommunledningen. Det har uppenbart blivit en fnurr på informationstråden någonstans på vägen till FNNs beslut. Min förhoppning är nu att det finns tid till dialog mellan ansvarigt kommunalråd och Uppsala föreningsråd. Och är det något vi borde kunna enas om över blockgränserna är det väl värdet av det ideella arbetet.
Trappa - inte gradäng
En fågel viskade i mitt öra att en hel hög tjänstemän hade haft möte häromsistens och pratat om förslaget jag lagt i kommunfullmäktige -- att en rulltrappa borde byggas upp till spår 8 på Uppsala resecentrum. Frågan har ju till och med blivit riksaktuell eftersom det härliga tv-programmet "Landet runt" tog med en bit av ABC:s inslag som gjordes häromveckan.Efter tv-programmet så har snöröjningen i trappan förbättrats något, men efter helgens snöiga väder har den bredare delen av trappan återigen stängts av medan den smala är fylld med diverse isbubbor, något färre än innan tv-inslaget dock. Spikskor rekommenderas alltjämt.
På mötet med tjänstemännen har jag hört att ungefär följande sades:
Tjänsteman 1: Det är väl rimligt att öka servicen för resenärerna och snöröjningen måste ju fungera i trappan. Tjänsteman 2: Det är ingen trappa -- det är en gradäng.
Jag vet inte mer om vad som sades, men tydligen finns det åtminstone någon som gärna vill bortförklara att byggnadsverket inte är funktionellt i snöväder och på ett resecentrum. Jag vill dock tillägga i denna fråga, som genast känns lite besläktad med diskussionen om leopardlejonet, att det inte är en gradäng vi har på resecentrum. I alla fall om man tror på NE, som säger att en gradäng per definition har högre steg än en trappa. Så bortförklaringar om snöröjning, tillgänglighet och funktionalitet undanbedes hädanefter.
lördag, december 18, 2010
Manifestation för tolerans, öppenhet och kärlek
Jag talade på SIU:s, Invandrarorganisationernas samarbetsorganisations, manifestation på Stora torget i dag. Där talade också representanter från FP, S, V, M och C.
Det var kallt. Men stämningen var varm och go, som vanligt när Amil Sarsour och hans "gäng" håller i trådarna. Det vore ju bra om det enda som var kallt i Sverige var vädret. Tyvärr spred sig en kyla också efter den 11 december 2010 - en kyla som vi idag från alla deltagande partier och organisationer stod upp mot.
Jag höll inget långt tal. Det var ungefär så här (jag talade utan manus och återskapar på ett ungefär):
"Jag vill inte ens tänka på vad som hade hänt om den galne man som sprängde sig själv till döds i Stockholm den 11 december hade åstadkommit om hans eventuella ursprungliga planer hade inträffat. Jag vill däremot tänka och tala mer om hur vi kan skapa ett mer tolerant, öppet och kärleksfullt Sverige. Det är en svår politisk fråga om hur vi kan bli kvitt rasism, hur vi kan motverka terrorism och fundamentalism som leder till våld. Det är den typ av politiska frågor där lösningarna kan växa fram underifrån. Nu är det snart jul och många har några dagar ledigt, man träffar familj, vänner och bekanta. Passa på att tala om de här svåra politiska frågorna. När det gäller rasism vet jag av egen erfarenhet att det finns anledning att tala med släktingar och släktingars bekanta - kanske kan du också bidra med att göra människor mer säkra på att ett mångkulturellt samhälle är bra. Onda handlingar växer fram där likgiltigheten frodas. Därför är det viktigt att tala om de här frågorna. Jag önskar er en god jul. Ta hand om varandra!"
Det var kallt. Men stämningen var varm och go, som vanligt när Amil Sarsour och hans "gäng" håller i trådarna. Det vore ju bra om det enda som var kallt i Sverige var vädret. Tyvärr spred sig en kyla också efter den 11 december 2010 - en kyla som vi idag från alla deltagande partier och organisationer stod upp mot.
Jag höll inget långt tal. Det var ungefär så här (jag talade utan manus och återskapar på ett ungefär):
"Jag vill inte ens tänka på vad som hade hänt om den galne man som sprängde sig själv till döds i Stockholm den 11 december hade åstadkommit om hans eventuella ursprungliga planer hade inträffat. Jag vill däremot tänka och tala mer om hur vi kan skapa ett mer tolerant, öppet och kärleksfullt Sverige. Det är en svår politisk fråga om hur vi kan bli kvitt rasism, hur vi kan motverka terrorism och fundamentalism som leder till våld. Det är den typ av politiska frågor där lösningarna kan växa fram underifrån. Nu är det snart jul och många har några dagar ledigt, man träffar familj, vänner och bekanta. Passa på att tala om de här svåra politiska frågorna. När det gäller rasism vet jag av egen erfarenhet att det finns anledning att tala med släktingar och släktingars bekanta - kanske kan du också bidra med att göra människor mer säkra på att ett mångkulturellt samhälle är bra. Onda handlingar växer fram där likgiltigheten frodas. Därför är det viktigt att tala om de här frågorna. Jag önskar er en god jul. Ta hand om varandra!"
fredag, december 17, 2010
Åh, Årike Fyris
På kommunstyrelsens planeringsutskott behandlades idag frågan om att ett förslag till naturreservat för Åriket ska skickas ut på remiss. Jag är självklart glad att något händer i denna viktiga fråga - men jag är besviken. Förslaget till naturreservatsgränser har kraftigt naggats i kanten och halva Kungsängen ska tydligen få exploateras.
1970 togs det första skyddet för Åriket, ett skydd för landskapsbilden. När nu ett naturreservat kommer ska detta ersättas, och inskränkas kraftigt.
Jag är orolig. Hela Årike Fyris behöver skyddas.
Remisstiden pågår till mars - läge för alla natur- och miljövänner i Uppsala att reagera.
1970 togs det första skyddet för Åriket, ett skydd för landskapsbilden. När nu ett naturreservat kommer ska detta ersättas, och inskränkas kraftigt.
Jag är orolig. Hela Årike Fyris behöver skyddas.
Remisstiden pågår till mars - läge för alla natur- och miljövänner i Uppsala att reagera.
Fristadsförfattaren bryter ny mark
Första kontakten jag hade med Uppsalas fristadsförfattare Anisur Rahman var när han mejlade mig och frågade om jag inte kunde göra något åt de höga priserna på caféet på bibliotekets fik eller ta bort avgiften på toaletterna. Varför skulle det vara gratis att gå på toaletten på UKK, men kosta på stadsbiblioteket? Han reagerade på kommersialiseringen som smyger sig in på biblioteket och mejlade mig.
I går bjöd Anisur Rahman in till en Litterär vinterfestival tillsammans med bland andra Studiefrämjandet och Stadsbiblioteket och kvällen var enastående. Koncentrerat välregisserad och ändå öppet spontan. Många poeter och författare läste dikter och korta texter. Tomas Tranströmer var där och det var så grymt att höra den hyllning som Anisur gjorde till författaren. Ola Larsmos beskrivning av Uppsala i litteraturen hade, för en enkel oppositionspolitiker som jag, sin höjdpunkt i recensionen av den nu daterade marknadsföringsbroschyren från Uppsala kommun som lyfte fram Kungsporten med sina stålglänsande fasader som om de vore tecknet på framtidstro. Lars Hägers avslutningsord var mitt i prick när han sa att det är bara den som inte känner till vad man kan och inte kan göra i Uppsala, som likt Anisur Rahman kan åstadkomma något nytt och bryta gränser. Jag är glad att jag var där, jag blev glad av att vara där.
Läs mer om Anisur Rahman i Ergos intervju.
I går bjöd Anisur Rahman in till en Litterär vinterfestival tillsammans med bland andra Studiefrämjandet och Stadsbiblioteket och kvällen var enastående. Koncentrerat välregisserad och ändå öppet spontan. Många poeter och författare läste dikter och korta texter. Tomas Tranströmer var där och det var så grymt att höra den hyllning som Anisur gjorde till författaren. Ola Larsmos beskrivning av Uppsala i litteraturen hade, för en enkel oppositionspolitiker som jag, sin höjdpunkt i recensionen av den nu daterade marknadsföringsbroschyren från Uppsala kommun som lyfte fram Kungsporten med sina stålglänsande fasader som om de vore tecknet på framtidstro. Lars Hägers avslutningsord var mitt i prick när han sa att det är bara den som inte känner till vad man kan och inte kan göra i Uppsala, som likt Anisur Rahman kan åstadkomma något nytt och bryta gränser. Jag är glad att jag var där, jag blev glad av att vara där.
Läs mer om Anisur Rahman i Ergos intervju.
torsdag, december 16, 2010
Gränby arena stoppades i rätten
Arenafrågan blev en valfråga. Alliansen gjorde den till det. De hetsade fram ett beslut som byggde på osäkra analyser. Cecilia Forss och Stefan Hanna var kaxigast i debatten då i september. Miljöpartiet var hela tiden kritiska till att upplägget kunde strida mot lagen, men det var förståss svårt att göra de aspekterna till en fråga som engagerade merparten av uppsalaborna.Marcus Norlin mfl uppsalabor överklagade och fick rätt. Samma argument som vi lyfte i debatten om arenan i kommunfullmäktige är det som det nu faller på. Jag uttalar mig här och här. UNT har den lite märkliga rubriken att jag inte är skadeglad, och det framgår inte av artikeln vad det bygger på. Journalisten frågade mig säger du: "Vad var det jag sa". Nej, svarade jag då, jag är inte skadeglad, utan jag säger "Det var det vi sa."
Jag är förståss glad att Mohamad Hassan säger till UNT att vi måste tänka om. Tillsammans med Folkpartiet kan jag mycket väl tänka mig att oppositionen kan driva på för att göra en riktig omstart för arenafrågorna. På nyhetskanalen finns domen att ladda ner också.
onsdag, december 15, 2010
Elchock eller annan politik?
Vännen och läkaren Fredrik skickade en artikel från läkartidningen som handlar om hur den borgerliga alliansregeringens nedmontering av trygghetssystemen, i det fall som beskrivs i artikeln, endast kunde botas med elchocker.
Det finns väldigt många exempel på hur människor far illa av regeringens politik och även om regeringen äntligen tillsatt den utredning som ska ändra på de värsta avarterna av systemet så dröjer reformeringen. Problemet är att för varje dag som vi väntar på besked från regeringen om förändringar så drabbas människor. Det är bråttom att mänsklighet skrivs in i paragraferna igen.
På Kommunfullmäktige i måndags sa Mohamad Hassan att ambitionen att fler personer med funktionsnedsättning ska få riktga jobb. Det är en bra ambition, men utgångspunkten för att det ska vara en bra politik är att följande krav uppfylls för personer, precis som killen i artikeln, har neuropsykiatriska handikapp:
- personen som får ett jobb/praktik ska också ha rätt till daglig verksamhet så att hela dagen/ alla dagar i veckan fylls med meningsfull sysselsättning. Det gör också att kontakter kan upprätthållas med personer som kan hjälpa till med saker som kan upplevas som svåra, tex betala räkningar, boka tid hos tandläkaren mm
- kommunen försäkrar sig om att personer inte riskerar att få besked från Försäkringskassan att nu är personen ett fall för Arbetsförmedlingen.
Personer med funktionsnedsättning ska ha rätt till habilitering. Dessa personer kan inte "rehabiliteras" friska på det sätt som en person med sjukförsäkring kan.
Tar Uppsala ansvar så att personer med funktionsnedsättning inte drabbas? Tyvärr känner jag redan till flera fall där personer drabbats även här i Uppsala. Kan alliansen driva en mer mänskligare linje här än på riksnivån? Nu är det upp till bevis.
Det finns väldigt många exempel på hur människor far illa av regeringens politik och även om regeringen äntligen tillsatt den utredning som ska ändra på de värsta avarterna av systemet så dröjer reformeringen. Problemet är att för varje dag som vi väntar på besked från regeringen om förändringar så drabbas människor. Det är bråttom att mänsklighet skrivs in i paragraferna igen.
På Kommunfullmäktige i måndags sa Mohamad Hassan att ambitionen att fler personer med funktionsnedsättning ska få riktga jobb. Det är en bra ambition, men utgångspunkten för att det ska vara en bra politik är att följande krav uppfylls för personer, precis som killen i artikeln, har neuropsykiatriska handikapp:
- personen som får ett jobb/praktik ska också ha rätt till daglig verksamhet så att hela dagen/ alla dagar i veckan fylls med meningsfull sysselsättning. Det gör också att kontakter kan upprätthållas med personer som kan hjälpa till med saker som kan upplevas som svåra, tex betala räkningar, boka tid hos tandläkaren mm
- kommunen försäkrar sig om att personer inte riskerar att få besked från Försäkringskassan att nu är personen ett fall för Arbetsförmedlingen.
Personer med funktionsnedsättning ska ha rätt till habilitering. Dessa personer kan inte "rehabiliteras" friska på det sätt som en person med sjukförsäkring kan.
Tar Uppsala ansvar så att personer med funktionsnedsättning inte drabbas? Tyvärr känner jag redan till flera fall där personer drabbats även här i Uppsala. Kan alliansen driva en mer mänskligare linje här än på riksnivån? Nu är det upp till bevis.
tisdag, december 14, 2010
Nya tider - ny blogg
Johan Lundqvist berättade just för mig att 18 minuter skriver om våra bloggar idag. Där konstateras att jag bloggat lite lite. Det är sant. Tidigare har både Ilona Szatmari Waldau och Jan Nordling kommenterat detta.
Men i dag har jag fått ett nytt utseende på min blogg. Den tidigare var inte helt ok. Där fanns en bild som användes i MPs förra valrörelse och som inte bara var gammal, utan som inte fick användas längre. Nu finns inte längre några undanflykter. Läge att ni börjar följa min blogg igen alltså.
Men i dag har jag fått ett nytt utseende på min blogg. Den tidigare var inte helt ok. Där fanns en bild som användes i MPs förra valrörelse och som inte bara var gammal, utan som inte fick användas längre. Nu finns inte längre några undanflykter. Läge att ni börjar följa min blogg igen alltså.
På nya uppdrag
I går valdes jag till vice ordförande för GUB. Jag vet inte ännu när bolagsstämman kommer att hållas och jag kommer tillträda, men det ska bli kul.
Idag redovisade Klimatprotokollet vilka klimatinsatser som företagen, organisationerna och kommunen tillsammans kommer att kunna göra. Inte alls förvånande kommer GUB spela en av huvudrollerna i det arbetet. Det är ännu roligare. Mer kollektivtrafik!
Idag redovisade Klimatprotokollet vilka klimatinsatser som företagen, organisationerna och kommunen tillsammans kommer att kunna göra. Inte alls förvånande kommer GUB spela en av huvudrollerna i det arbetet. Det är ännu roligare. Mer kollektivtrafik!
onsdag, november 17, 2010
Fel silhuett
På konstmuseet säljs en tröja med Uppsalamotiv. Den berömda silhuetten. Men vänta nu... den är bakvänd. Intressant konstprojekt, eller bara en miss?onsdag, oktober 13, 2010
Kom att tänka på mormor
Ibland skulle jag vilja bjuda in retorikexperten Elaine Bergqvist till kommunstyrelsens olika möten. Jag tror att det skulle vara så intressant för henne att studera härskarteknikerna som förekommer irl. Nu på senaste mötet med den så kallade planeringsberedningen lyckades ett avgående kommunalråd, för jag vet inte i vilken gång i ordningen, på ett ganska plumpt sätt avfärda mig med att jag inte skulle sitta och undervisa. Jag tar naturligtvis sådan kritik på ett positivt sätt, ja ungefär som mormor...
En dag fick min morfar besök av en missionär som var på besök i byn. Missionären hade ett möte med morfar nämndemannen och när han skulle gå, (det här var alltså någon gång på slutet av 20- elller 30-talet tror jag), sa han till min mormor:
- Lilla Linnea, tänk att ha levat i guds hägn och nu leva i synd. (Min mormor var frireligiös som ung och glöden hade svalnat, det är en lång historia i sig...)
hon svarade
- Men missionären, tänk att ha varit i Calcutta och nu kommit till Adak.
Till det avgående kommunalrådet sa jag efter mötet.
Kommer du inte sakna all den värdefulla undervisning som du fått av mig under alla dessa möten nu när du måste sluta?
En dag fick min morfar besök av en missionär som var på besök i byn. Missionären hade ett möte med morfar nämndemannen och när han skulle gå, (det här var alltså någon gång på slutet av 20- elller 30-talet tror jag), sa han till min mormor:
- Lilla Linnea, tänk att ha levat i guds hägn och nu leva i synd. (Min mormor var frireligiös som ung och glöden hade svalnat, det är en lång historia i sig...)
hon svarade
- Men missionären, tänk att ha varit i Calcutta och nu kommit till Adak.
Till det avgående kommunalrådet sa jag efter mötet.
Kommer du inte sakna all den värdefulla undervisning som du fått av mig under alla dessa möten nu när du måste sluta?
lördag, september 18, 2010
Viktigaste miljöfrågorna i Uppsala
Jag skrev en artikel som UNT lovade att ta in... Men tydligen inte före valdagen... Sista meningen lade jag till nu.
10 viktigaste miljösatsningarna
Miljö är en av valets tio viktigaste frågor. Alla riksdagspartierna har minst en eller ett par duktiga miljöpolitiker. Men det är bara en eller ett par partier som har en riktigt bra miljöpolitik. Det visar Naturskyddsföreningens granskning som presenterades i tidningen Sveriges Natur förra veckan.
När SNF i Uppsala gjorde sin lokala politikergranskning var skillnaderna mindre, eftersom miljöpolitikerna svarat så fint på alla frågorna. Hade en granskning gjorts på samma sätt som på riksplanet, där man undersökt vilka beslut som tagits och vilka motioner som lagts i Kommunfullmäktige hade resultatet blivit snarlikt det ¨på riksplanet. Miljöpartiet hade vunnit, Vänsterpartiet kommit lite efter och de övriga partierna längre ner.
Flera viktiga miljöfrågor har berörts i valdebatten i Uppsala, men långt ifrån alla. Därför vill jag lyfta fram vilka de viktigaste miljösatsningarna är inför de kommande fyra åren.
1. Satsa på spårvagnar och bygg en hållbar stad.
Att öka resandet i kollektivtrafiken och cyklingen är nyckeln till en hållbar stadsutveckling. Men spårvägar bygger också staden. Stadsdelscentrum kommer att bli mer attraktiva för butiksetableringar och service. Livskraftiga stadsdelar gör livet grönare och mindre bilberoende för många medborgare.
2. Rädda Seminarieparken och skapa fler parker
Uppsala växer på flera sätt. Dels får vi fler innevånare – det föds barn, studenter kommer och vi välkomnar nya Uppsalabor från hela världen som vill jobba, leva och verka här. Men det är också blommor som prunkar och träd som växer. Människor mår bra av parker och måste därför planera bostäder och andra byggnationer på ett mer parkfrämjande sätt. När Seminarieparken är räddad så kommer vi ta fram en parkplan som ger bättre underlag för alla politiker att säga ja till det gröna.
3. Säg nej till Ärna och buller
Buller är ett av vår tids jobbigaste miljöproblem eftersom det både ger upphov till stress och sjukdomar. Många människor störs av buller. Det är den främsta anledningen för många Uppsalabor att säga nej till Ärna, som ger 17 timmars bullermatta över norra stadsdelarna. Det andra skälet är att vi har en flygplats på 20 minuters avstånd redan idag. Och det tredje är att ökat flygresande ger större klimatutsläpp. Vi kan också få mindre buller genom att minska biltrafiken, planera nya bostäder smartare, anlägga tyst asfalt på känsliga vägar och sätta stopp för alltför bullrande motorredskap.
4. Bygg inga fler externhandelsområden
Vi har redan idag tre större externhandelsområden – Boländerna, Gränby och Stenhagen. Om vi säger nej till nya köpcentrum i Fullerö och Gnistarondellen kan vi hejda en negativ utveckling där det i allt större grad är nödvändigt med bil för att köpa mjölk och mat till familjen. Vi kan främja en positiv utveckling med mer handel i stadsdelar och tätorter runt om Uppsala. Självklart måste kommunens näringslivsarbete inriktas på att locka butikskedjor att investera i våra stadsdelar.
5. Gör Linné till världsarv och skydda naturen
Alla kommer ihåg 300-års jubileet av Linnés födelsedag som ett grönt uppsving för Uppsala. Nu måste vi ta chansen att få Linnés gärningar skyddade som Unescos världsarv. Det kommer att göra Uppsala till turistmål för hela världen. Linné är den mest kände Uppsalabon genom tiderna. Tack vare Linnés världsarv kommer vi få mer kunskaper att skydda vår finaste natur runt om i hela kommunen. Årike Fyris med Kungsängsliljorna och flyttfågellokalerna måste bli naturreservat. Men vi skyddar också värdefulla marker runt om i hela kommunen så att den biologiska mångfalden får livsrum och Uppsalaborna fler intressanta utflyktsmål. Centerpartiet har presenterat ett förslag om nationalstadspark i Uppsala. Även om jag välkomnar Centerns nymornade intresse för naturvård stämmer deras förslag dåligt med grundtankarna bakom idén med nationalstadsparker. Uppsalas identitet är åsen och ån, samt slättmarkerna kring Åriket. Stadsskogen och Hågadalen-Nåsten, som utgör en stor del av centerns förslag är däremot inte alls specifikt uppsaliensiska. Därtill kommer att de redan har ett bra skydd som naturreservat. Centerns syfte med förslaget kan inte ses som annat än röstfiske i ett sent skede av valkampanjen. Vill de att Stadsskogen ska få bättre skydd bör Centern göra som Miljöpartiet - säga nej till planerna på biltunnel under Stadsskogen.
6. Rusta upp nedslitna bostäder och bygg nya klimatsmarta hus
Nedslitna bostäder och skolor behöver rustas upp och energieffektiviseras. Alla ska kunna få ett modernt boende. Energisnåla hus är billigare i drift. Vi ställer krav på Uppsalahem att bygga 500 klimatsmarta hyresrätter och 100 lika smarta studentbostäder varje år. Med miljözoner, höga klimatkrav, minskad kemikalieanvändning och miljöprogram kommer också de privata byggbolagen kunna samverka med kommunen om en miljösmart inriktning. För att stadsdelar ska bli miljö- och klimatsmarta behöver vi i Uppsala utveckla ett nytt projektområdestänkande. På samma sätt som Malmö byggt Västra hamnen och Stockholm Sjöstaden – ska vi i Uppsala bygga, renovera och utveckla våra stadsdelar till världsledande miljöstadsdelar.
7. Satsa på god mat
Mat ska vara näringsriktig när den serveras till barn och äldre. Men det är inte vad som finns på tallriken utan vad som kommer ner i magen som räknas. Därför behöver maten smaka bättre. Svinn är ett stort problem, men det är också matens miljöpåverkan. Med 25 procent ekologisk mat i skolköken, med mer grönt på tallriken och hälsan i fokus kommer eleverna att prestera bättre i skolan. Vi har avsatt pengar till hemtjänsten för att laga mat hos de äldre. Vi ställer också krav på tillagningskök i varje förskola, skola, äldreboende och sjukhus. Att laga maten lokalt skapar två viktiga miljöförutsättningar – lokala livsmedelsleverantörer får chans att konkurrera med sina närproducerade råvaror och svinnet minskar eftersom det går att ta vara på resterna.
8. Sätt människorna i centrum
I Uppsalas historiskt intressanta kulturmiljöer har man prioriterat att ha bilparkeringar på torgen. Det rimmar illa med ambitionen att lyfta Uppsalas vackra domkyrka, universitetsbyggnader och årum. Bilen har fått dominera för mycket i Uppsala. Nu måste vi sätta människorna i centrum. St Eriks torg och Fyris torg skulle kunna utvecklas till intressanta mötesplatser för mat, kultur och turism. Minska genomfartstrafiken med bilar genom att stänga av strategiska passager i innerstan och utveckla fler gågator och cykelleder. Gör om fler bilparkeringar till cykelparkeringar.
9. Satsa på energiomställningen
Uppsala har tur. Vi har så bra förutsättningar att klara klimatomställningen eftersom vi har så goda förutsättningar. Uppsala har en levande landsbygd som kommer att livas upp än mer när marknaderna för jord- och skogsbruksvaror, inte minst till energiändamål, utvecklas. Vi har goda vindlägen för vindkraft. Och kanske är den bästa utgångspunkten att vi har två universitet med forskning som inriktas på bland annat energiteknik.
10. Rösta på en miljöpolitiker
Vill du att miljöfrågorna ska prioriteras är det viktigt att stödja de politiker som driver miljöfrågor. Alla riksdagspartier har miljökunniga politiker, och vill du hålla fast vid ditt gamla parti är det min rekommendation att du väljer någon av dem. Rösta på MP på söndag.
Maria Gardfjell
Kommunalråd MP
10 viktigaste miljösatsningarna
Miljö är en av valets tio viktigaste frågor. Alla riksdagspartierna har minst en eller ett par duktiga miljöpolitiker. Men det är bara en eller ett par partier som har en riktigt bra miljöpolitik. Det visar Naturskyddsföreningens granskning som presenterades i tidningen Sveriges Natur förra veckan.
När SNF i Uppsala gjorde sin lokala politikergranskning var skillnaderna mindre, eftersom miljöpolitikerna svarat så fint på alla frågorna. Hade en granskning gjorts på samma sätt som på riksplanet, där man undersökt vilka beslut som tagits och vilka motioner som lagts i Kommunfullmäktige hade resultatet blivit snarlikt det ¨på riksplanet. Miljöpartiet hade vunnit, Vänsterpartiet kommit lite efter och de övriga partierna längre ner.
Flera viktiga miljöfrågor har berörts i valdebatten i Uppsala, men långt ifrån alla. Därför vill jag lyfta fram vilka de viktigaste miljösatsningarna är inför de kommande fyra åren.
1. Satsa på spårvagnar och bygg en hållbar stad.
Att öka resandet i kollektivtrafiken och cyklingen är nyckeln till en hållbar stadsutveckling. Men spårvägar bygger också staden. Stadsdelscentrum kommer att bli mer attraktiva för butiksetableringar och service. Livskraftiga stadsdelar gör livet grönare och mindre bilberoende för många medborgare.
2. Rädda Seminarieparken och skapa fler parker
Uppsala växer på flera sätt. Dels får vi fler innevånare – det föds barn, studenter kommer och vi välkomnar nya Uppsalabor från hela världen som vill jobba, leva och verka här. Men det är också blommor som prunkar och träd som växer. Människor mår bra av parker och måste därför planera bostäder och andra byggnationer på ett mer parkfrämjande sätt. När Seminarieparken är räddad så kommer vi ta fram en parkplan som ger bättre underlag för alla politiker att säga ja till det gröna.
3. Säg nej till Ärna och buller
Buller är ett av vår tids jobbigaste miljöproblem eftersom det både ger upphov till stress och sjukdomar. Många människor störs av buller. Det är den främsta anledningen för många Uppsalabor att säga nej till Ärna, som ger 17 timmars bullermatta över norra stadsdelarna. Det andra skälet är att vi har en flygplats på 20 minuters avstånd redan idag. Och det tredje är att ökat flygresande ger större klimatutsläpp. Vi kan också få mindre buller genom att minska biltrafiken, planera nya bostäder smartare, anlägga tyst asfalt på känsliga vägar och sätta stopp för alltför bullrande motorredskap.
4. Bygg inga fler externhandelsområden
Vi har redan idag tre större externhandelsområden – Boländerna, Gränby och Stenhagen. Om vi säger nej till nya köpcentrum i Fullerö och Gnistarondellen kan vi hejda en negativ utveckling där det i allt större grad är nödvändigt med bil för att köpa mjölk och mat till familjen. Vi kan främja en positiv utveckling med mer handel i stadsdelar och tätorter runt om Uppsala. Självklart måste kommunens näringslivsarbete inriktas på att locka butikskedjor att investera i våra stadsdelar.
5. Gör Linné till världsarv och skydda naturen
Alla kommer ihåg 300-års jubileet av Linnés födelsedag som ett grönt uppsving för Uppsala. Nu måste vi ta chansen att få Linnés gärningar skyddade som Unescos världsarv. Det kommer att göra Uppsala till turistmål för hela världen. Linné är den mest kände Uppsalabon genom tiderna. Tack vare Linnés världsarv kommer vi få mer kunskaper att skydda vår finaste natur runt om i hela kommunen. Årike Fyris med Kungsängsliljorna och flyttfågellokalerna måste bli naturreservat. Men vi skyddar också värdefulla marker runt om i hela kommunen så att den biologiska mångfalden får livsrum och Uppsalaborna fler intressanta utflyktsmål. Centerpartiet har presenterat ett förslag om nationalstadspark i Uppsala. Även om jag välkomnar Centerns nymornade intresse för naturvård stämmer deras förslag dåligt med grundtankarna bakom idén med nationalstadsparker. Uppsalas identitet är åsen och ån, samt slättmarkerna kring Åriket. Stadsskogen och Hågadalen-Nåsten, som utgör en stor del av centerns förslag är däremot inte alls specifikt uppsaliensiska. Därtill kommer att de redan har ett bra skydd som naturreservat. Centerns syfte med förslaget kan inte ses som annat än röstfiske i ett sent skede av valkampanjen. Vill de att Stadsskogen ska få bättre skydd bör Centern göra som Miljöpartiet - säga nej till planerna på biltunnel under Stadsskogen.
6. Rusta upp nedslitna bostäder och bygg nya klimatsmarta hus
Nedslitna bostäder och skolor behöver rustas upp och energieffektiviseras. Alla ska kunna få ett modernt boende. Energisnåla hus är billigare i drift. Vi ställer krav på Uppsalahem att bygga 500 klimatsmarta hyresrätter och 100 lika smarta studentbostäder varje år. Med miljözoner, höga klimatkrav, minskad kemikalieanvändning och miljöprogram kommer också de privata byggbolagen kunna samverka med kommunen om en miljösmart inriktning. För att stadsdelar ska bli miljö- och klimatsmarta behöver vi i Uppsala utveckla ett nytt projektområdestänkande. På samma sätt som Malmö byggt Västra hamnen och Stockholm Sjöstaden – ska vi i Uppsala bygga, renovera och utveckla våra stadsdelar till världsledande miljöstadsdelar.
7. Satsa på god mat
Mat ska vara näringsriktig när den serveras till barn och äldre. Men det är inte vad som finns på tallriken utan vad som kommer ner i magen som räknas. Därför behöver maten smaka bättre. Svinn är ett stort problem, men det är också matens miljöpåverkan. Med 25 procent ekologisk mat i skolköken, med mer grönt på tallriken och hälsan i fokus kommer eleverna att prestera bättre i skolan. Vi har avsatt pengar till hemtjänsten för att laga mat hos de äldre. Vi ställer också krav på tillagningskök i varje förskola, skola, äldreboende och sjukhus. Att laga maten lokalt skapar två viktiga miljöförutsättningar – lokala livsmedelsleverantörer får chans att konkurrera med sina närproducerade råvaror och svinnet minskar eftersom det går att ta vara på resterna.
8. Sätt människorna i centrum
I Uppsalas historiskt intressanta kulturmiljöer har man prioriterat att ha bilparkeringar på torgen. Det rimmar illa med ambitionen att lyfta Uppsalas vackra domkyrka, universitetsbyggnader och årum. Bilen har fått dominera för mycket i Uppsala. Nu måste vi sätta människorna i centrum. St Eriks torg och Fyris torg skulle kunna utvecklas till intressanta mötesplatser för mat, kultur och turism. Minska genomfartstrafiken med bilar genom att stänga av strategiska passager i innerstan och utveckla fler gågator och cykelleder. Gör om fler bilparkeringar till cykelparkeringar.
9. Satsa på energiomställningen
Uppsala har tur. Vi har så bra förutsättningar att klara klimatomställningen eftersom vi har så goda förutsättningar. Uppsala har en levande landsbygd som kommer att livas upp än mer när marknaderna för jord- och skogsbruksvaror, inte minst till energiändamål, utvecklas. Vi har goda vindlägen för vindkraft. Och kanske är den bästa utgångspunkten att vi har två universitet med forskning som inriktas på bland annat energiteknik.
10. Rösta på en miljöpolitiker
Vill du att miljöfrågorna ska prioriteras är det viktigt att stödja de politiker som driver miljöfrågor. Alla riksdagspartier har miljökunniga politiker, och vill du hålla fast vid ditt gamla parti är det min rekommendation att du väljer någon av dem. Rösta på MP på söndag.
Maria Gardfjell
Kommunalråd MP
torsdag, september 02, 2010
tisdag, augusti 31, 2010
Kommunikation med medborgare
Jag är riktigt arg på alliansens desinformation om att vi skulle vilja exploatera stadsparken. Det är skamligt. Jag har nedan klippt in en av de många mejlväxlingar jag haft med medborgare.
Från: NN Skickat: den 31 augusti 2010 08:11
Till: Gardfjell Maria
Jag trodde inte det var sant när jag hörde det, men nu kan jag alltså konstatera att MP vill satsa enorma skattepengar för att bygga sönder Stadsparken!SR:s röstning talar för sig själv: 88% för arena i Gränby, 12% för bygge i parken.Helt obegripligt, vad sysslar ni med? Inte är det miljöpolitik i alla fall. Håll trafiken utanför stan, tack.Tyvärr måste jag rösta på något annat parti i kommunalvalet. Skamligt!NN
Från: Gardfjell Maria [mailto:maria.gardfjell@uppsala.se] Skickat: den 31 augusti 2010 10:32
Till: NN
Hej NN och tack för ditt mejl!
Det måste ha skett en missuppfattning. Miljöpartiet kommer inte bygga sönder stadsparken. Vi förespråkar att det byggs en arena på den nuvarande bandyplanen vid Studenternas, vi vill också rusta upp fotbollsplanen. Det är ett förslag vi har tillsammans med de rödgröna partierna. Men jag kan också säga till dig att det främsta skälet varför vi röstar helt nej till Gränby arena är att hela projektet kantas av fusk och fiffel. Det kan vi inte ställa upp på.
Jag kan lova dig att Miljöpartiet kommer att vara garant för att inte stadsparken på något sätt kommer att exploateras. Det vi däremot kommer se till är att stängslena runt den nuvarande arenan tas bort och att strandpromenaden breddas.
Vi har också föreslagit att Studenternas är en bra plats för en evenemangsarena eftrersom det ligger så centralt så behöver väldigt få personer har behov att ta sig dit med bil. Man går, cyklar eller åker kollektivt. Bilparkeringar bör anläggas i stadens perifera delar och därifrån bör vi ha spårvagnar för publik som kommer från landsorten. Så fungerar det i alla moderna hållbara städer. Med en arena i Gränby blir det mer biltrafik.
Jag hoppas att du finner svaret klargörande.
Du får gärna kontakta mig igen om du har fler frågor.
Maria Gardfjell
Kommunalråd MP
076-7618376
Från: NN Skickat: 31 augusti, 10.56
Till: Maria Gardfjell
Hej och stort tack för snabbt och uttömmande svar.Det framkommer inte särskilt tydligt i media att nybyggnation skall begränsas till nuvarande Studenternas i era förslag.Hoppas det kommer fram i debatten fortsättningsvis. Hälsningar NN
Från: NN Skickat: den 31 augusti 2010 08:11
Till: Gardfjell Maria
Jag trodde inte det var sant när jag hörde det, men nu kan jag alltså konstatera att MP vill satsa enorma skattepengar för att bygga sönder Stadsparken!SR:s röstning talar för sig själv: 88% för arena i Gränby, 12% för bygge i parken.Helt obegripligt, vad sysslar ni med? Inte är det miljöpolitik i alla fall. Håll trafiken utanför stan, tack.Tyvärr måste jag rösta på något annat parti i kommunalvalet. Skamligt!NN
Från: Gardfjell Maria [mailto:maria.gardfjell@uppsala.se] Skickat: den 31 augusti 2010 10:32
Till: NN
Hej NN och tack för ditt mejl!
Det måste ha skett en missuppfattning. Miljöpartiet kommer inte bygga sönder stadsparken. Vi förespråkar att det byggs en arena på den nuvarande bandyplanen vid Studenternas, vi vill också rusta upp fotbollsplanen. Det är ett förslag vi har tillsammans med de rödgröna partierna. Men jag kan också säga till dig att det främsta skälet varför vi röstar helt nej till Gränby arena är att hela projektet kantas av fusk och fiffel. Det kan vi inte ställa upp på.
Jag kan lova dig att Miljöpartiet kommer att vara garant för att inte stadsparken på något sätt kommer att exploateras. Det vi däremot kommer se till är att stängslena runt den nuvarande arenan tas bort och att strandpromenaden breddas.
Vi har också föreslagit att Studenternas är en bra plats för en evenemangsarena eftrersom det ligger så centralt så behöver väldigt få personer har behov att ta sig dit med bil. Man går, cyklar eller åker kollektivt. Bilparkeringar bör anläggas i stadens perifera delar och därifrån bör vi ha spårvagnar för publik som kommer från landsorten. Så fungerar det i alla moderna hållbara städer. Med en arena i Gränby blir det mer biltrafik.
Jag hoppas att du finner svaret klargörande.
Du får gärna kontakta mig igen om du har fler frågor.
Maria Gardfjell
Kommunalråd MP
076-7618376
Från: NN Skickat: 31 augusti, 10.56
Till: Maria Gardfjell
Hej och stort tack för snabbt och uttömmande svar.Det framkommer inte särskilt tydligt i media att nybyggnation skall begränsas till nuvarande Studenternas i era förslag.Hoppas det kommer fram i debatten fortsättningsvis. Hälsningar NN
onsdag, augusti 25, 2010
Välkommen Bondens!
På fredag invigs Bondens egen marknad i Uppsala av landshövdingen. Platsen är vid Resecentrum och tiden är 11.30. Jag har ett finger med i spelet varför Bondens egen marknad är lokaliserad just där.
Redan i våras fick jag samtal från en av projektledarna. - Vi har blivit beviljade medel från Leader, men nu får vi blankt nej av kommunen att vara på det ställe som skulle passa bäst för oss, sa han. Det var på Svartbäcksgatan, mellan St Olofsgatan och Skolgatan de ville vara, alltså exakt den sträcka som vi i Miljöpartiet vill göra gång- och cykelgata av. För Bondens egen skulle behovet vara att stänga av biltrafiken under fredag eftermiddagar vid 5 tillfällen i höst och i samband med en julmarknad. För politiskt att ta ett sådant beslut, tyckte nog Gatu- och trafikkontoret, som vet hur alliansen tycker om bilarnas företräde framför allt.
Jag pratade igenom frågan med personer på kommunens näringslivsenhet och förstod med ens att den ena handen inte visste vad den andra gjorde här i kommunen. Jag tyckte att ett första rimligt råd till Bondens egen var att de kontaktade näringslivsdirektören och kommundirektören för att undersöka om det gick att få ett besked. GTN undersökte möjligheten en gång till, men kom fram till samma besked.
Sedan blev det evenemangsstrategens uppgift att hjälpa till med andra alternativ. Hon ringde mig. Bondens egen marknad har kvalitetskrav. De vill inte sammanblandas med andra torghandlare som inte uppfyller samma hårda krav på närproducerat. Därför är det ju också ett krav på platsen att inga andra försäljare finns i anslutning. Vaksala torg och gågatan går bort. Dessutom behöver platsen vara tillgänglig för transporterna till marknaden. En lista på tänkbara platser gjordes. Jag föreslog Resecentrum redan då, men evenemangsstrategen var mer inne på Östra Ågatan.
Den 5 augusti tror jag att det var så fick jag återigen ett samtal. -Vi har fått nej igen. Ingen plats och bara veckor kvar till öppningen av Bondens egen. När skälet återigen var "politiskt", så ringde jag till chefen på Gatu- och trafikkontoret och var lätt upprörd. Jag fick förklara varför Bondens egen marknad inte kan stå bredvid nasarna på Vaksala torg ett par femton gånger. Chefen tyckte inte att det var deras sak att hålla på med sånt här. Näringslivsenhetens folk suckade över att det ska vara så krångligt.
Jag föreslog platsen vid Resecentrum för GTN-chefen. Den borde funka en fredag eftermiddag. Stort flöde av människor. Många köpstarka som pendlar till Stockholm på väg hem. Ingen direkt konkurrens med trafik, förutom att man får vara noga att ta hänsyn till busstrafiken. Jag ringde och kollade med ULs infochef för säkerhets skull. Jag hänvisades av GTN-chefen till en underordnad chef som jag ringde dagen efter. Jag förväntade mig ingenting och han började säga att det inte går för dem att prioritera sånt här. Jag suckade och blev nog lite arg, men ni kommer ihåg, det var en poltisk fråga och jag tycker att det var en befogad undring av mig att om GTN säger nej upprepade tillfällen, skulle de då inte kunna komma med ett förslag på var i hela friden Bondens egen marknad kan vara? Helt plötsligt sa då mannen jag talade med i telefon. Men du känner ju inte till det sista, Maria. Vi har ju redan pratat om Resecentrum, att det kan vara en lämplig plats.
Jag är rätt säker att han inte visste att förslaget kom från mig. Men det gör ju inget. Jag sa. Okey, då är jag nöjd. Sedan ringde jag till projektledaren, fick komma på ett möte med producenterna och vi var och tittade på platsen. Dagen efter lämnade de in en ansökan som beviljades direkt. På fredag är det invigning.
Idag fick jag veta att en av producenterna, en centerkvinna, hade varit med på mötet där jag talat för platsen vid resecentrum. Hon gillade inte att en miljöpartist lagt sig i. (Typiskt med njugga centerpartister). Men det mest komiska är att hon, centerpartisten, nu deklarerat att till nästa år skulle hon minsann se till att marknaden kunde flyttas till Svartbäcksgatan. Ha ha! Att hon inte förstår vilken seger det skulle vara för mig och Miljöpartiet!
Som kommunalråd i opposition kan man ju inte skryta med att man har så särdeles mycket makt. Men ibland kan lite engagemang försätta berg. Ni går väl och handlar på fredag!
fredag, augusti 20, 2010
Möte för trafiksäkerhet
För någon vecka sedan uppmärksammade både TV4 och Radio Uppland att STR tyckte att vi borde ha en trafikövningsplats och halkbana här i Uppsala. I dag träffade jag Håkan Andersson för att diskutera hur trafikskolorna ser på saken och hur vi gemensamt kan agera i frågan.
Ett problem är att de borgerliga partierna har en skev bild av vilka aktrörer som har muskler, dvs pengar, att bidra till nyanläggning av en trafikövningsplats. Många halkbanor har anlagts där det av en eller annan anledning funnits en gammal asfalterad yta, till exempel en nedlagd väg eller flygplats. Här i Uppsala lades halkbanan ner när E4 byggdes.
Det som är mest akut är faktiskt halkbana för MC och för tunga fordon, men även ett par tre fyra tusen nya körkortsinnehavare har ju obligatorisk halkövning. MC finns nu vid Söderby golf, men behöver en permanent lösning. Körningen med lastbil med släp håller till i Librobäck, men behöver också en permanent plats.
Det är rimligt att kommunen är en pådrivande aktör som också är med på upplägget. Vi har ju flera egna intressenter också: Räddningstjänsten, Bolandsskolan, sedan finns ju även polis, ambulans mfl offentliga aktörer.
Håkan förespråkar, precis som jag, en trafikövningsplats i Rörken. Att som Cecilia Forss (M) gömma sig bakom att någon annan får fixa det här håller inte. Det är trafiksäkerheten som drabbas. En trafikövningsbana gör också att intresset för allmänheten ökar att på sin fritid köra på bana och testa sin förmåga. Det behövs, sa Håkan.
Sedan pratade vi om andra angelägna trafikfrågor i Uppsala, om att skytningen behöver ses över och att 30 km (eller 40 km tyckte Håkan) bör vara standard i hela centrum och stadsdelarna, så att vi kan ta ner massförekomsten av skyltar och ta bort guppen i bostadsområdena. Vi pratade om ecodriving. Sedan berättade Håkan för mig att Uppsala är unikt och det här är inte bra. Vi har den lägsta andelen personer som går på körskola innan de tar körkort. Kanske är det därför folk i Uppsala kör så knackigt. För det var vi rätt överens om också.
Ett problem är att de borgerliga partierna har en skev bild av vilka aktrörer som har muskler, dvs pengar, att bidra till nyanläggning av en trafikövningsplats. Många halkbanor har anlagts där det av en eller annan anledning funnits en gammal asfalterad yta, till exempel en nedlagd väg eller flygplats. Här i Uppsala lades halkbanan ner när E4 byggdes.
Det som är mest akut är faktiskt halkbana för MC och för tunga fordon, men även ett par tre fyra tusen nya körkortsinnehavare har ju obligatorisk halkövning. MC finns nu vid Söderby golf, men behöver en permanent lösning. Körningen med lastbil med släp håller till i Librobäck, men behöver också en permanent plats.
Det är rimligt att kommunen är en pådrivande aktör som också är med på upplägget. Vi har ju flera egna intressenter också: Räddningstjänsten, Bolandsskolan, sedan finns ju även polis, ambulans mfl offentliga aktörer.
Håkan förespråkar, precis som jag, en trafikövningsplats i Rörken. Att som Cecilia Forss (M) gömma sig bakom att någon annan får fixa det här håller inte. Det är trafiksäkerheten som drabbas. En trafikövningsbana gör också att intresset för allmänheten ökar att på sin fritid köra på bana och testa sin förmåga. Det behövs, sa Håkan.
Sedan pratade vi om andra angelägna trafikfrågor i Uppsala, om att skytningen behöver ses över och att 30 km (eller 40 km tyckte Håkan) bör vara standard i hela centrum och stadsdelarna, så att vi kan ta ner massförekomsten av skyltar och ta bort guppen i bostadsområdena. Vi pratade om ecodriving. Sedan berättade Håkan för mig att Uppsala är unikt och det här är inte bra. Vi har den lägsta andelen personer som går på körskola innan de tar körkort. Kanske är det därför folk i Uppsala kör så knackigt. För det var vi rätt överens om också.
fredag, augusti 13, 2010
Borgerligt bakåtstävande
Alliansen i Uppsala har presenterat sin valplattform. Vilka floskler och vilken usel politik!
På floskeltoppen ligger alla de exempel på åtgärder de vill ha som de uppenbart inte satsat några pengar på i sin budget. Bara för att ta några exempel: skolbarnomsorg, kvinnofrid och parker. Här har de rödgröna avsatt pengar i budgeten för att åstadkomma förbättringar. Alliansen bara snackar. Ingen konkret politik utan resurser!
Det värsta är att de sätter stopp för utbyggnad av spårvagnar och alliansen öppnar för ökad biltrafik i Uppsala. Fler lättillgängliga parkeringsplatser i gatuplanet, fler öppnade gator - de vill uppenbart ha trafikinfarkt. Upplysningsvis är luftföroreningar ett problem i Uppsala. Kungsgatan är värre än Hornsgatan i Stockholm och faktiskt också värre än Essingeleden.
De lutar sig också mot Naturskyddsföreningen och Gröna bilister. Det är både fel och fräckt. Jag har informerat Svante Axelsson generalsekreterare för Naturskyddsföreningen och Jakob Lagercrantz ordförande för Gröna bilister. De kanske inte kan göra så mycket. Men jag hoppas att de än tydligare säger ifrån om att fler bilar, fler externhandelsområden, ingen spårvagn och inga offentliga biogasmackar inte kan räknas som okej inför ett val 2010.
Vi måste satsa på att göra Uppsala till en hållbar stad. Miljöpartiet och det rödgröna samarbetet säkrar framtiden!
På floskeltoppen ligger alla de exempel på åtgärder de vill ha som de uppenbart inte satsat några pengar på i sin budget. Bara för att ta några exempel: skolbarnomsorg, kvinnofrid och parker. Här har de rödgröna avsatt pengar i budgeten för att åstadkomma förbättringar. Alliansen bara snackar. Ingen konkret politik utan resurser!
Det värsta är att de sätter stopp för utbyggnad av spårvagnar och alliansen öppnar för ökad biltrafik i Uppsala. Fler lättillgängliga parkeringsplatser i gatuplanet, fler öppnade gator - de vill uppenbart ha trafikinfarkt. Upplysningsvis är luftföroreningar ett problem i Uppsala. Kungsgatan är värre än Hornsgatan i Stockholm och faktiskt också värre än Essingeleden.
De lutar sig också mot Naturskyddsföreningen och Gröna bilister. Det är både fel och fräckt. Jag har informerat Svante Axelsson generalsekreterare för Naturskyddsföreningen och Jakob Lagercrantz ordförande för Gröna bilister. De kanske inte kan göra så mycket. Men jag hoppas att de än tydligare säger ifrån om att fler bilar, fler externhandelsområden, ingen spårvagn och inga offentliga biogasmackar inte kan räknas som okej inför ett val 2010.
Vi måste satsa på att göra Uppsala till en hållbar stad. Miljöpartiet och det rödgröna samarbetet säkrar framtiden!
onsdag, juli 28, 2010
Tur att jag inte plockat några bär
I dessa bärtider är det bra att man har en frys tänker jag. Men tji fick jag. Precis hemkommen efter lite semester upptäckte jag att min lilla frys exploderat inifrån, den hade uppenbart fått fnatt av värmen och producerat is i stora mängder - så pass att dörren börjat sin resa utåt, med följd av att det växte mer och mer is. Jag bävar för nästa elräkning. Avfrostning, bums. Men en kylfrys som ballat ur är ingen bra kompis - läge att skaffa en ny. Och kanske också en spis och en något snyggare fläkt.
Med minimalt med tid tänkte jag att man får satsa på ett säkert kort. Något företag som förmodligen har lite högre servicegrad, även om priserna inte är helt pressade. Frågan är nu om ens ordet servicegrad existerar längre?
Jag ska inte trötta ut er med en lång och krånglig historia. Men droppen var när säljaren ringer mig efter jag betalat och gått från butiken. - Fläkten finns inte att få tag på, säger han. Företaget i Norrland kan leverera först i slutet på augusti, början av september. - Nähe, säger jag. Finns det ingen annan fläkt? - Jo, det finns en liten enklare. - Och då är väl den lite billigare, säger jag. - Nej, den är dyrare. Jag ifrågasatte om den verkligen var enklare fast dyrare och då sa säljaren: - Ska vi låta hela köpet gå tillbaka? Nu pratar vi om vitvaror för sisådär 15000 plus kostnader för en installatör/montör (och som var jäkligt svårt att hitta en tid med) och flera timmars joxande hit och dit om val av varor som sedan visade sig utgått eller inte finnas tillgängliga. Då blev jag rätt ärlig. - Ska köpet gå tillbaka?? Vad är du för försäljare? Vill du överhuvudtaget sälja något, undrade jag. Jag kommer väl in i eftermiddag igen och gör upp med dig.
Jag var på Ica och handlade. När jag skulle betala i kassan ringde försäljaren igen. - Den var inte dyrare, sa han. Tillbaka i affären konstaterade säljaren att han nog skulle fått skäll av sin chef om han låtit köpet gå tillbaka. Tacka f-n för det. Frågan är om det inte hade varit värt det.
Med minimalt med tid tänkte jag att man får satsa på ett säkert kort. Något företag som förmodligen har lite högre servicegrad, även om priserna inte är helt pressade. Frågan är nu om ens ordet servicegrad existerar längre?
Jag ska inte trötta ut er med en lång och krånglig historia. Men droppen var när säljaren ringer mig efter jag betalat och gått från butiken. - Fläkten finns inte att få tag på, säger han. Företaget i Norrland kan leverera först i slutet på augusti, början av september. - Nähe, säger jag. Finns det ingen annan fläkt? - Jo, det finns en liten enklare. - Och då är väl den lite billigare, säger jag. - Nej, den är dyrare. Jag ifrågasatte om den verkligen var enklare fast dyrare och då sa säljaren: - Ska vi låta hela köpet gå tillbaka? Nu pratar vi om vitvaror för sisådär 15000 plus kostnader för en installatör/montör (och som var jäkligt svårt att hitta en tid med) och flera timmars joxande hit och dit om val av varor som sedan visade sig utgått eller inte finnas tillgängliga. Då blev jag rätt ärlig. - Ska köpet gå tillbaka?? Vad är du för försäljare? Vill du överhuvudtaget sälja något, undrade jag. Jag kommer väl in i eftermiddag igen och gör upp med dig.
Jag var på Ica och handlade. När jag skulle betala i kassan ringde försäljaren igen. - Den var inte dyrare, sa han. Tillbaka i affären konstaterade säljaren att han nog skulle fått skäll av sin chef om han låtit köpet gå tillbaka. Tacka f-n för det. Frågan är om det inte hade varit värt det.
tisdag, juli 27, 2010
Grön orm
Rickard Malmström, hunden Hobbe och jag gjorde en liten eftermiddagsutflykt till Vedyxaskogen för att kolla in strövområdet. Blåbären är små i år, hallonen också - men goda, så det lönade sig att plocka lite. Vi strövade, konstaterade att kommunen måste ta bort en skylt om att det skulle gå att åka rullstol runt viltvattnet (det går faktiskt inte). Men grillplatsen och utsikten fungerar helt klart för alla.
Förutom mötet med en lösspringande ful sönderavlad jycke var naturupplevelsen helt klart lyckad. Tre minipaddor, en liten liten skogsödla, två hägrar, korpar i full aktion och någon visslande rovis - osäkert vilken. Vi pratade också om hur Rickard tyckte att det funkade att debattera äldrepolitik mot Gustaf von Essen i TV4 Uppsala, ett helt nytt politiskt fält för Rickard. Med tanke på Jannes kommentar gick det ju bra och några av våra viktigaste synpunkter kom fram - äldrevården håller inte måttet och kommunen kan själv ha en mycket bättre kontroll så att de företag som bedriver äldreomsorg lever upp till de krav som ställs och åtgärdar brister innan problem för de äldre uppstår. Rickard tog också upp frågan om maten, där vi i MP starkt driver att hemtjänsten ska kunna börja laga mat med de äldre, så att smaken och aptiten kommer tillbaka, samt näringen kommer ner i magen och inte ligger kvar i en svart plastlåda.
När vi var inne i skogen ringde kommunens viltvårdare till Rickard och frågade om han kunde åka till Malma Backe och ta hand om en grön orm på en villatomt. Visst, sa Rickard. Grön sa familjen som hade ormen. Det där med färger är komplicerat, sa Rickard. Till mig sa han att det med all säkerhet var en snok och att snokar på sin höjd är olivfärgade. Vi var snabbt på plats. Ormen klättrade i en buske i ett stenparti med en liten damm. Rickard tog ormen som tömde tarmen, men sedan var det som vilken orm som helst på gamla tiders Allsång på skansen. Den bits inte, den är inte giftig. Kröp på armen och mellan fingrarna på Rickard. Visst är den fin, sa Rickard. Mamman var nog lite tveksam. Rickard, pedagogen, berättade att ormen nog ville ha lite vatten och därför krupit upp där den var, att den var tio år ungefär och att den nog bott i närheten av huset i hela sitt liv, utan att familjen sett den förut. Ni kommer förmodligen inte se den igen sa han och släppte den fridlysta ormen utanför staketet till villan. Jag kan intyga att ormen var snygg och att den åtminstone skimrade lite i grönt. Snygg färg.
Förutom mötet med en lösspringande ful sönderavlad jycke var naturupplevelsen helt klart lyckad. Tre minipaddor, en liten liten skogsödla, två hägrar, korpar i full aktion och någon visslande rovis - osäkert vilken. Vi pratade också om hur Rickard tyckte att det funkade att debattera äldrepolitik mot Gustaf von Essen i TV4 Uppsala, ett helt nytt politiskt fält för Rickard. Med tanke på Jannes kommentar gick det ju bra och några av våra viktigaste synpunkter kom fram - äldrevården håller inte måttet och kommunen kan själv ha en mycket bättre kontroll så att de företag som bedriver äldreomsorg lever upp till de krav som ställs och åtgärdar brister innan problem för de äldre uppstår. Rickard tog också upp frågan om maten, där vi i MP starkt driver att hemtjänsten ska kunna börja laga mat med de äldre, så att smaken och aptiten kommer tillbaka, samt näringen kommer ner i magen och inte ligger kvar i en svart plastlåda.
När vi var inne i skogen ringde kommunens viltvårdare till Rickard och frågade om han kunde åka till Malma Backe och ta hand om en grön orm på en villatomt. Visst, sa Rickard. Grön sa familjen som hade ormen. Det där med färger är komplicerat, sa Rickard. Till mig sa han att det med all säkerhet var en snok och att snokar på sin höjd är olivfärgade. Vi var snabbt på plats. Ormen klättrade i en buske i ett stenparti med en liten damm. Rickard tog ormen som tömde tarmen, men sedan var det som vilken orm som helst på gamla tiders Allsång på skansen. Den bits inte, den är inte giftig. Kröp på armen och mellan fingrarna på Rickard. Visst är den fin, sa Rickard. Mamman var nog lite tveksam. Rickard, pedagogen, berättade att ormen nog ville ha lite vatten och därför krupit upp där den var, att den var tio år ungefär och att den nog bott i närheten av huset i hela sitt liv, utan att familjen sett den förut. Ni kommer förmodligen inte se den igen sa han och släppte den fridlysta ormen utanför staketet till villan. Jag kan intyga att ormen var snygg och att den åtminstone skimrade lite i grönt. Snygg färg.
tisdag, juni 22, 2010
Vad ska Lars O Ericsson säga?
Dagens möte i Gatu- och trafiknämnden blev en test av hur starkt partiet som kallar sig "alliansens gröna röst" är. Spännande.
Det tidigare centerpartistiska kommunalrådet Lars O Ericsson lämnade två motioner innan han pensionerade sig och lämnade över stafettpinnen på sin post till nya kommunalrådet Stefan Hanna. En motion om förmånligare taxa i kollektivtrafiken för pensionärer, den andra om förmånligare p-avgifter för miljöbilar. Den senare lite märklig eftersom kommunfullmäktige under den tidigare rödgröna majoriteten redan fattat ett sådant beslut, som alliansen vägrat att genomföra. Nåväl, nu fanns en ny motion.
När ledamöterna samlades till nämndsammanträde kunde jag lätt inse att båda centerpartisterna, Stephen Schad och Stefan Hanna var tjänstgörande. Spännande.
Skulle hela oppositionen + centerpartiet rösta för motionerna skulle de alltså gå igenom.
Först kom miljöbilarna. Socialdemokraterna och Miljöpartiet yrkade bifall till motionen. Ordföranden (FP) yrkade avslag i enlighet med skrivelsen från nämnden. Det blev votering och centerpartisterna lade ned sina röster! Resultatet blev 4 för motionen, 5 emot motionen och 2 nedlagda röster.
Frågan om pensionärstaxa blev lite krångligare. Jag yrkade bifall till motionen, som innebar att pensionärer över 65 skulle få förmånligare biljettaxa på bussen. Centerpartisterna lade ned sina röster och det blev samma röstresultat. Men jag lade också ett tilläggsyrkande om att nämnden skulle föreslå att seniorkortet, som är ett årskort för seniorer, framöver också ska säljas som månadskort eller säsongskort. Då blev centerpartisterna riktigt nervösa, för det var uppenbart att de också gillade den idén. De lade då fram ett eget förslag att periodisering av seniorkortet borde utredas. Lite fegt att inte stödja mitt förslag kan man tycka. Men alltid något.
Ja, sammanfattningsvis kan man väl konstatera att Lars O Ericsson inte kan vara så nöjd med sina efterträdare, särskilt som det blev så mycket media av Lars O:s förslag. Framförallt konstaterar jag åter igen att centerpartiets sk gröna röst som vanligt är svag och har den någon färg är det nog ljusblå.
Det tidigare centerpartistiska kommunalrådet Lars O Ericsson lämnade två motioner innan han pensionerade sig och lämnade över stafettpinnen på sin post till nya kommunalrådet Stefan Hanna. En motion om förmånligare taxa i kollektivtrafiken för pensionärer, den andra om förmånligare p-avgifter för miljöbilar. Den senare lite märklig eftersom kommunfullmäktige under den tidigare rödgröna majoriteten redan fattat ett sådant beslut, som alliansen vägrat att genomföra. Nåväl, nu fanns en ny motion.
När ledamöterna samlades till nämndsammanträde kunde jag lätt inse att båda centerpartisterna, Stephen Schad och Stefan Hanna var tjänstgörande. Spännande.
Skulle hela oppositionen + centerpartiet rösta för motionerna skulle de alltså gå igenom.
Först kom miljöbilarna. Socialdemokraterna och Miljöpartiet yrkade bifall till motionen. Ordföranden (FP) yrkade avslag i enlighet med skrivelsen från nämnden. Det blev votering och centerpartisterna lade ned sina röster! Resultatet blev 4 för motionen, 5 emot motionen och 2 nedlagda röster.
Frågan om pensionärstaxa blev lite krångligare. Jag yrkade bifall till motionen, som innebar att pensionärer över 65 skulle få förmånligare biljettaxa på bussen. Centerpartisterna lade ned sina röster och det blev samma röstresultat. Men jag lade också ett tilläggsyrkande om att nämnden skulle föreslå att seniorkortet, som är ett årskort för seniorer, framöver också ska säljas som månadskort eller säsongskort. Då blev centerpartisterna riktigt nervösa, för det var uppenbart att de också gillade den idén. De lade då fram ett eget förslag att periodisering av seniorkortet borde utredas. Lite fegt att inte stödja mitt förslag kan man tycka. Men alltid något.
Ja, sammanfattningsvis kan man väl konstatera att Lars O Ericsson inte kan vara så nöjd med sina efterträdare, särskilt som det blev så mycket media av Lars O:s förslag. Framförallt konstaterar jag åter igen att centerpartiets sk gröna röst som vanligt är svag och har den någon färg är det nog ljusblå.
Talet från kommunfullmäktige
När översiktsplanen debatterades i kommunfullmäktige gjorde jag en inledning som rönt lite beröm från en del åhörare. Jag har till och med fått ett mejl från en uppsalabo med ett tack. Det var en kortare 4-minutersversion av den här lilla berättelsen:
Tänk er Uppsala om 20 år!
Då fyller flickan 20 år, hon som föds idag på Akademiska sjukhusets BB. Hon har just haft sin sista tenta för terminen på Universitetet och för att rensa hjärnan ska hon och kompisen som pluggar på stans andra universitet ut och paddla kanot. Hon hoppar på spårvagnen, får sällskap vid Ulltuna och vips är de nere vid varvet vid Flottsund. Resan är gratis för dem som har betalat kåravgiften. Sedan många år har kåren gjort en deal med regionen som ansvarar för kollektivtrafiken. Vid varvet tar de en snabbfika och eftersom de ska paddla uppströms Fyrisån är det ingen avgift. Företaget som har kanotuthyrning till turister vid hamnen i Uppsala har listat ut att man kan ta mycket betalt från turister som paddlar nedströms och så ingår spårvagnsbiljetten i priset.
Paddlingsturen är underbar. Stränderna är gröna och trollsländorna leker i strandkanten och svävar snyggt över vattenytan. Sångarna sjunger. Det blåser lite vid Övre Föret. Fisktärnan fiskar, storspoven har fått ut sina ungar.
De kikade mot Biogas-cisternerna som blivit en vallfartsort för konstkännare. Några forskare på universitetet hade tillsammans med några elever på GUC kommit på den geniala idén hur man kan utsmycka stora tråkiga byggnadsverk. Just den här lösningen var världsunik och hade fått benämningen Linnékonst tack vare platsen. Den animerade bilden ändrades efter vilken temperatur det var utomhus och energin kom från biogasen. Fråga mig inte hur det fungerar.
De landar kanoterna vid en brygga vid hamnen. Det är fullsatt fotbollsmatch på Nya Studenternas. Hon ska äta födelsedagsmiddag med sina föräldrar på favoritstället. Men eftersom det är lite tid kvar och de blivit lite svettiga bestämmer sig tjejerna för att ta ett dopp i ån och basta litegrann. Tre glada kvinnor i 60-65-årsåldern satt på bryggan och myste och skrattade åt tjejerna som badade i det kalla vattnet. Hej, sa de till varandra.
– Är det sant att det inte gick att bada i ån kring 2000? frågade 20-åringen.
- Ja, det stämmer. Och vet ni, precis här där vi sitter ville man bygga en bilbro. Vi stoppade det för 20 år sedan och det är ju värt att fira, sa en av damerna.
- 20 år sedan, det är ju min 20-årsdag idag, svarade hon.
- Egentligen var det inte riktigt idag, sa en av kvinnorna som hette Ilona, det var senare på hösten när vi vann valet.
Föräldrarna kommer med pendeltåget från Vänge, det tar 10 minuter ungefär. De flyttade ut från stan när dottern fyllt 5, trots alla gliringar från bekanta om vilka stadsråttor de var. Då hade Vänge fått pendeltågsstation och rätt många turer med Upptåget. Vänge blev snabbt en stark egen tätort, dit många åkte för att äta på de trevliga restaurangerna som serverade lokal mat från lantbrukarna i Vänge och Järlåsa. Ekobönderna fick ett enastående uppsving efter det att restaurangen ”Upplandsbondens gourmet” startat.
Hon träffade familjen på en av de nya restaurangerna på St Eriks torg. Eltaxibilarna hade en stolpe på ena kanten av torget, men annars var det helt bilfritt och fyllt av uteställen så här på sommaren.
Idag bestämmer vi hur flickan och alla andra barn som föds här i Uppsala ska få det i framtiden. Eller rättare sagt, det är i höst väljarna kan ta ställning mellan vårt rödgröna och ert blågrå alternativ. Må det grönaste och skönaste förslaget vinna.
Tänk er Uppsala om 20 år!
Då fyller flickan 20 år, hon som föds idag på Akademiska sjukhusets BB. Hon har just haft sin sista tenta för terminen på Universitetet och för att rensa hjärnan ska hon och kompisen som pluggar på stans andra universitet ut och paddla kanot. Hon hoppar på spårvagnen, får sällskap vid Ulltuna och vips är de nere vid varvet vid Flottsund. Resan är gratis för dem som har betalat kåravgiften. Sedan många år har kåren gjort en deal med regionen som ansvarar för kollektivtrafiken. Vid varvet tar de en snabbfika och eftersom de ska paddla uppströms Fyrisån är det ingen avgift. Företaget som har kanotuthyrning till turister vid hamnen i Uppsala har listat ut att man kan ta mycket betalt från turister som paddlar nedströms och så ingår spårvagnsbiljetten i priset.
Paddlingsturen är underbar. Stränderna är gröna och trollsländorna leker i strandkanten och svävar snyggt över vattenytan. Sångarna sjunger. Det blåser lite vid Övre Föret. Fisktärnan fiskar, storspoven har fått ut sina ungar.
De kikade mot Biogas-cisternerna som blivit en vallfartsort för konstkännare. Några forskare på universitetet hade tillsammans med några elever på GUC kommit på den geniala idén hur man kan utsmycka stora tråkiga byggnadsverk. Just den här lösningen var världsunik och hade fått benämningen Linnékonst tack vare platsen. Den animerade bilden ändrades efter vilken temperatur det var utomhus och energin kom från biogasen. Fråga mig inte hur det fungerar.
De landar kanoterna vid en brygga vid hamnen. Det är fullsatt fotbollsmatch på Nya Studenternas. Hon ska äta födelsedagsmiddag med sina föräldrar på favoritstället. Men eftersom det är lite tid kvar och de blivit lite svettiga bestämmer sig tjejerna för att ta ett dopp i ån och basta litegrann. Tre glada kvinnor i 60-65-årsåldern satt på bryggan och myste och skrattade åt tjejerna som badade i det kalla vattnet. Hej, sa de till varandra.
– Är det sant att det inte gick att bada i ån kring 2000? frågade 20-åringen.
- Ja, det stämmer. Och vet ni, precis här där vi sitter ville man bygga en bilbro. Vi stoppade det för 20 år sedan och det är ju värt att fira, sa en av damerna.
- 20 år sedan, det är ju min 20-årsdag idag, svarade hon.
- Egentligen var det inte riktigt idag, sa en av kvinnorna som hette Ilona, det var senare på hösten när vi vann valet.
Föräldrarna kommer med pendeltåget från Vänge, det tar 10 minuter ungefär. De flyttade ut från stan när dottern fyllt 5, trots alla gliringar från bekanta om vilka stadsråttor de var. Då hade Vänge fått pendeltågsstation och rätt många turer med Upptåget. Vänge blev snabbt en stark egen tätort, dit många åkte för att äta på de trevliga restaurangerna som serverade lokal mat från lantbrukarna i Vänge och Järlåsa. Ekobönderna fick ett enastående uppsving efter det att restaurangen ”Upplandsbondens gourmet” startat.
Hon träffade familjen på en av de nya restaurangerna på St Eriks torg. Eltaxibilarna hade en stolpe på ena kanten av torget, men annars var det helt bilfritt och fyllt av uteställen så här på sommaren.
Idag bestämmer vi hur flickan och alla andra barn som föds här i Uppsala ska få det i framtiden. Eller rättare sagt, det är i höst väljarna kan ta ställning mellan vårt rödgröna och ert blågrå alternativ. Må det grönaste och skönaste förslaget vinna.
onsdag, juni 16, 2010
Nej till arena i Gränby
Idag säger vi rödgröna nej till Uppsala arena i Gränby. Men vi säger ja till idrott om det är någon som undrar.
Här är vårt förslag och vår reservation:
Angående kommunalt stöd till Uppsala Arena
Förslag till beslut
att Kommunstyrelsen i första hand beslutar avslå arbetsutskottets förslag till beslut till förmån för den kompletterande utredning som anges nedan.
att Kommunstyrelsen i andra hand beslutar återremittera ärendet till Kommunledningskontoret för att beakta de synpunkter som lyfts i detta yttrande och för den kompletterande utredning som anges nedan.
att Kommunstyrelsen beslutar uppdra till Fritids- och naturvårdsnämnden att till 2010-11-01 skyndsamt och utifrån redan gjorda utredningar samt i samråd med berörda nämnder och andra intressenter ta fram en fördjupad studie av en alternativ lokalisering av en ishockey- och evenemangsarena till Studenternas Idrottsplats i enlighet med vad som redovisas i handlingen.
Inledning: Vi vill satsa på idrotten
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i det rödgröna samarbetet är positiva till idrott. Idrotten är en omfattande och viktig fritidsverksamhet – en folkrörelse. Vi vill utveckla förutsättningarna till idrottsutövande i olika former i hela Uppsala – framförallt för barn och unga. Vi vill göra det möjligt för alla att motionera, träna och tävla i organiserad form inom idrottsrörelsen men också spontant i parker och grönområden.
Idrott är också evenemang och underhållning. Därför är det angeläget att samtidigt som vi gör satsningar på breddidrott – även verkar för att Uppsalas idrottsföreningar kan bedriva idrott på elitnivå.
Idrottsrörelsen är en stor tillgång för Uppsalas utveckling. Den är vår största folkrörelse. Bara i Uppsala samlar idrotten mer än 45 000 människor till idrotter som tillhör nästan alla av vårt lands 68 specialförbund. Tusentals frivilliga och oavlönade ledare utför inspirerande och fostrande insatser. Idrotten uppvisar en oerhört stor bredd och vi är angelägna om att det skapas ännu bättre förutsättningar i form av anläggningar, ledarutbildning och annat stöd.
Det finns all anledning att som förtroendevald vara stolt och glad över de senaste årens framgångar inom olika idrottsgrenar. Framgångarna visar att Uppsala har möjlighet att bli en av Sveriges mest framgångsrika idrottskommuner. Nu gäller det att ta vara på framgångarna. Satsningar på nya anläggningar måste gynna både eliten och bredden. Det vill vi hjälpa till med.
Vi rödgröna är positiva till samarbete med näringslivet och idrottsrörelsen. För oss är det viktigt att utveckla samarbetet mellan kommunen, idrotten och näringslivet och göra det till ett professionellt partnerskap för idrotten. Vi är övertygade om att näringslivet – precis som kommunen – har allt att vinna på framgångsrik idrott. Vi tror att ett engagerat och starkt stöd från det lokala näringslivet bidrar till att utveckla idrotten. Kommunen kan genom ekonomiskt stöd till idrotten inspirera näringslivet till motsvarande stöd. Det ligger i alla parters intresse att stimulera till regelbunden samverkan mellan kommunen, det lokala näringslivet och idrottsrörelsen. För att kunna bygga hållbara arenor för både bredd och elit och för olika idrotters behov krävs stora ekonomiska resurser. Därför är det vår uppfattning att investeringar i idrottsarenor med fördel kan ske genom en balanserad samverkan mellan kommunen och näringslivet, sk OPS-lösningar.
Vi rödgröna vill investera i anläggningar för idrott samtidigt som vi också vill utveckla staden och stadskärnan. Vi gör bedömningen att en utveckling av Studenternas IP ger mer idrott för pengarna, samtidigt som den bidrar till att öka stadens attraktionskraft. Ett levande city med tillgång till idrott, kultur, nöjen, restauranger och handel inom gångavstånd från arenaområdet, med flera arenor – betyder mer för stadens utveckling än en etablering i kommunens ytterområden. Krasst uttryckt – det expanderande Gränby stormarknadsområde klarar sig utan en arena – men för stadskärnans utveckling skulle en arena få stor betydelse. Med en satsning på Studenternas IP i centrala Uppsala får stadskärnan ytterligare attraktionskraft samtidigt som vi tillgodoser det eftersatta behovet av upprustning och utveckling av denna centrala idrottsanläggning.
Samarbetsavtalet
Kommunfullmäktige beslutade den 29-30 september 2008 § 394 att godkänna samarbetsavtal avseende uppförande av en inomhusarena för idrott samt andra verksamheter och evenemang i Uppsala enligt vad som redovisades i ärendet. Genom beslutet ingick Uppsala kommun (kommunen) avtal med det privata Uppsala Arena AB (Bolaget) om villkor för uppförande av en multisport- och evenemangsarena för idrott, nöjen, konferenser, konserter och mässor m.m. Kommunen åtog sig att ingå ett hyresavtal och att under år 1-25 erlägga en hyra om 10 miljoner kronor eller tillsammans 250 miljoner kronor. För detta skulle Kommunen få dels 1000-2000 timmars istid, en loge att delas med Bolaget och tio evenemangsdagar per år för vissa angivna ändamål. Kommunen förband sig dessutom att till Bolaget med tomträtt upplåta den bildade fastigheten i Gränby till en avgäld om 50 000 kr per år under åren 1-10. Det kommunala stödet villkorades under punkten 13 i avtalet med att Bolaget senast den 30 juni 2009 kunde presentera tillfredsställande villkor för arenans uppförande såvitt avser finansiering och ägarsammansättning enligt punkt 4 stycke 3 i avtalet. I avtalet avsattes tio miljoner kronor i stöd till Bolaget för dess arbete med förstudie, samt för vissa närmare angivna ändamål.
Fastighetsnämnden har därefter beslutat förlänga tidsfristerna för Bolaget, något som Förvaltningsrätten i Uppsala konstaterat vara felaktigt, då det skulle ha varit Kommunfullmäktige som fattade beslutet. Detta betyder att det i dagsläget inte finns någon bindande utfästelse om stöd till Bolaget från Kommunen, då Bolaget inte i rätt tid presenterat det underlag som krävdes i avtalet.
Finansiell kalkyl och kommunens risk
Det privata Bolaget har nu presenterat ett slutligt förslag till avtal för uppförande av Uppsala Arena på Gränby stormarknadsområde, som innebär att Kommunen åtar sig ett stort ansvar för arenans finansiering genom att stå för upp till två tredjedelar av riskkapitalet och genom att årligen i 25 år stå för en stor del av arenans beräknade intäkter utan motsvarande inflytande och insyn.
Arenans finansiering
Riskkapital 225-250 Mkr (Privata näringslivet 75-100 Mkr, kommunen 150 Mkr)
Lån 400-425 Mkk
Beräknad byggkostnad 650 Mkr
Skillnaden mellan riskkapital och lån ligger i risktagandet. Aktieägare riskerar hela eller delar av det insatta kapitalet vid en eventuell konkurs eller om de måste sälja aktierna för mindre än de betalade för dem. De kommersiella långivarna å andra sidan lånar endast ut om de får en tillfredställande säkerhet och tar redan i utgångsläget en liten risk i och med att de är prioriterade fordringsägare som ska ha betalt med ränta även om Bolaget går med förlust.
Det privata näringslivet som står för 75-100 Mkr av riskkapitalet (dvs. 1/3 – 40% av det totala riskkapitalet) kompenseras genom att de får insyn och ett direkt inflytande över de beslut som påverkar arenans lönsamhet och därmed deras egen risk. Som aktieägare får de även utdelning om arenan går med vinst. Uppsala kommun som genom ett villkorat kapitaltillskott står för 150 Mkr av riskkapitalet (dvs. 2/3 – 60% av det totala riskkapitalet) får däremot ingen kompensation i form av aktier i Bolaget och garanteras inte heller på annat sätt insyn och makt att påverka sin egen risk. Uppsala kommun får inte heller någon del i arenans framtida vinster.
Kommunens villkorade kapitaltillskott på 150 000 000 kr ger alltså varken det inflytande och de möjligheter till vinst som det privata näringslivet får som kompensation för sin del av risken. I lanseringen av arenaförslaget har därför kommunens del av riskkapitalet liknats vid ett ”lån”. Kommunens riskkapital ska dock börja återbetalas först efter 15 år, om möjligt utifrån de krav som långivare, leverantörer och aktieägare har och endast i den takt som det privata Bolagets ekonomi själv medger. Till skillnad från de kommersiella bankerna är kommunen alltså ingen prioriterad fordringsägare och kan inte räkna med att få pengarna tillbaka om arenan går med förlust eller går i konkurs. Kommunen får inte heller någon ränta på sitt ”lån”. Det ligger med andra ord i kommunens intresse att tillkomsten av den privata arenan bygger på en realistisk intäktskalkyl.
Arenans intäkter
Hyresbidrag från kommunen 15Mkr/år i 25 år (uppräknas enligt index, moms tillkommer)
Hyresintäkter från evenemang 26Mkr/år
Namnsponsring av arenan 4Mkr/år
Intäkter totalt 45Mkr/år
Genom sitt hyresbidrag på 15 000 000 kr om året i 25 år vilket motsvarar 1/3 av arenans beräknade intäkter garanterar Uppsala kommun en stor andel av den privata arenans hyresintäkter. Detta långsiktiga åtagande utgör också säkerhet för de kommersiella bankernas lån.
För detta bidrag ska kommunen få 20 procent av det ”totala möjliga utnyttjandet av arenan”. Enligt uppgift handlar det om 1000 timmar per år i arenan vilket motsvarar ett timpris på 10 000 kr. Som en jämförelse kan nämnas att 15 miljoner kronor motsvarar hyran för 300 evenemangsdagar inklusive bemanning kl. 8-23 för över 1100 personer i Stora Salen i Uppsala Konsert & Kongress alternativt kommunens kostnad för 12255 istimmar på konstisarna i Gränby Ishall (A, B och C-hallarna samt bandybanan).
Kommunen åtar sig även att stödja arenan initialt genom att förskottera sitt hyresbidrag de första fyra åren. Detta innebär att kommunen betalar dubbla hyror under dessa år vilket är att betrakta som ett lån. I samarbetsavtalet finns dock inget villkor som stadgar att dessa förskott ska nuvärdesberäknas vilket innebär att kommunen inte får någon ränta på pengarna.
De kommersiella långivarna tar redan i utgångsläget en liten risk i och med att de är prioriterade fordringsägare som ska ha sina pengar tillbaka med ränta även om Bolaget går med förlust. Genom sitt hyresbidrag på 15 miljoner kronor om året i åtminstone 25 år är det också kommunen som garanterar de kommersiella lån som är en förutsättning för arenans förverkligande. Kommunen är en mycket säker hyresgäst och kommer med sitt hyresbidrag att bära en stor del av det privata Bolagets kassaflödesrisk (risken att framtida kassaflöden kan variera i storlek). Kommunen står helt enkelt som garant för en stor andel av arenans framtida intäkter vilket är den säkerhet de kommersiella bankerna behöver för sin utlåning.
Kommunens hyresbidrag begränsar alltså aktieägarnas risk och ger bankerna sin säkerhet. Hur står det då till med kommunens risktagande? Är det privata Bolagets intäktskalkyl realistisk? Kalkylerna är hemligstämplade och har endast redovisats muntligen för politikerna. För att dra in de 26 Mkr om året från matcher och evenemang som krävs för att arenan ska gå runt räknar man med att locka 127 evenemang om året enligt följande:
Idrott
Kultur/konsert/show
Mässor/kongresser
Totalt antal evenemang per år
Uppsala Arena
64 (idrott)
36 (kultur)
27 (mässor)
127 (totalt)
Det är dock många arenor och städer som slåss om de stora evenemangen och med de arenor som nu byggs i Stockholmsområdet och på andra håll i landet kommer konkurrensen att hårdna än mer. I Turismens Utredningsinstituts (TUI) analys över Uppsala Arenas möjliga marknadspotential och dess eventuella turistekonomiska omsättning från 2008 gjordes en jämförelse över den årliga beläggningen i ett antal andra multiarenor i Sverige:
Idrott
Kultur/konsert/show
Mässor/kongresser
Totalt antal evenemang per år
Scandinavium
55 (idrott)
53 (kultur)
Iu (mässor)
108 (totalt)
Malmö Arena
43
40
15
98
Cloetta Center
41
25
4
70
Ejendals Arena
27
8
15
50
Swedbank Arena
38
9
3
50
Löfbegs Lila Arena
33
8
-
41
Kinnarps Arena
29
6
-
35
Läkerol Arena
27
4
-
31
När Turismens Utredningsinstitut (TUI) utförde sin analys 2008 var ambitionen att locka 100 evenemang om året till Uppsala Arena vilket enligt TUI fick anses vara ”en mycket ambitiös målsättning, på gränsen till orealistisk”. TUI:s rekommendation var då att inte ”basera några finansiella kalkyler på ett sådant scenario”. När kommunfullmäktige 2008 beslöt att stödja det arenaförslag som då förelåg var kommunens åtagande begränsat till att hyra istider och evenemangsdagar för 10 Mkr om året i 25 år. I det läget tog kommunen ingen risk genom att acceptera en glädjekalkyl. I dagsläget när arenans utformning och kostnad är en annan och när kommunens förväntade insats har skjutit i höjden är kommunen däremot i mycket hög grad beroende av att intäktskalkylen är realistisk. Om TUI för två år sedan inte kunde rekommendera kommunen att basera några finansiella kalkyler på ett scenario med 100 evenemang om året är risken överhängande att Uppsala Arenas kalkyl idag om 127 evenemang om året visar sig vara en än större glädjekalkyl.
Beslutet 2008 gällde en annan arena
Det samarbetsavtal Kommunfullmäktige godkände 2008 medförde ett totalt stöd från Kommunen till Bolaget med 260 miljoner kronor, Det avtal som nu föreläggs Kommunstyrelsen medför ett totalt stöd om 645 miljoner kronor. Till detta kommer att tomträttsavgälden inte är marknadsvärderad och torde kunna vara högre än de 50 000 kr per år som föreslås i avtalet.
Kostnadsmässig jämförelse mellan avtalen om arenan byggs
Avtal 2008 vs Avtal 2010
Hyresbidrag 250 (plus moms) 375 (plus moms)
Kapitaltillskott 0 150
Utebliven ränta på kapitaltillskott 0 120
Stöd projektkostnader 10
Avgäld 10 år 50 år
Totalt 260 645
Jämförelsen mellan de två avtalen visar således att Kommunens åtagande ökat väsentligt. Det finns ingen närmare redovisning i ärendet om varför denna utökning av det kommunala stödet skett. Ett antagande är att stödet från privata finansiärer visat sig vara mindre än Kommunledningskontoret utgått från. Detta är en avsevärd brist i underlaget. Vi anser att en komplettering bör ske av ärendet, så att det framgår vilka kommunens sammantagna finansiella åtaganden blir och vad som motiverar att de blir så stora. Det saknas också en redovisning av varför 150 miljoner kronor skall lämnas till Bolaget utan att Bolaget skall betala ränta och det finns inte heller någon motivering av varför återbetalningsskyldigheten villkorats på sätt som skett. Av bilagan fyra till avtalet framgår att alla andra fordringsägare kommer ha företrädesrätt framför Kommunen vid eventuella betalningsproblem för Bolaget. Det saknas motivering av varför Kommunens fordran skall ha en så låg prioritering och varför avgäldstiden för tomrätten förlängts från tio till 50 år.
Tidsplanen
En utbredd uppfattning är att när en borgerlig majoritet i kommunfullmäktige godkänner projektet avseende uppförande av Uppsala Arena enligt förslaget så är det i stort sett bara att sätta spaden i jorden och att den sedan kan stå klar under 2013. Den här uppfattningen är felaktig och det finns ett par olika scenarier som gör att det kan ta betydligt längre tid, alternativt att den inte alls blir av.
Priset för Arenan är i dagsläget beräknat till 650 mnkr och kommunen garanterar med avtalet ett räntefritt kapitaltillskott på 150 miljoner kronor samt garanterar ett hyresbidrag om 15 miljoner i 25 år. Privata intressen ska stå för 75 mnkr. Med framtida intäkter som garanti ska sedan resterande del av investeringen lånas upp av fem olika banker. Detta ska vara klart innan 2011 års utgång annars faller hela projektet.
Här finns tre fallgropar. För det första finns det inga som helst garantier för att näringslivet kan få fram sin del av pengarna eller att de kommersiella bankernas lånelöften verkligen infrias.
Det andra problemet är att pengarna ska fram under 2011 annars avblåses det hela. Med tanke på att projektet redan har fått två uppskov finns det all anledning att känna osäkerhet när det gäller själva investeringen. Det är inte orimligt om krav då reses på att kommunen ska gå in med mer pengar om näringslivet misslyckas. Dagens hantering av projektet tyder på det.
Den tredje fallgropen ligger i att om planeringen och överklagningar drar ut på tiden och går över 31 december 2012 faller hela projektet och något arenabygge uppe i Gränby blir aldrig av.
Faller projektet så står kommunen i början av 2013 och kan konstatera att det inte blev någon ishockey- och evenemangsarena och att allt måste börja om på nytt om det ska bli någon ny arena för ishockey- och evenemang. Vad har hänt under tiden med Almtuna hockey, den nuvarande hockeyladan och utvecklingen av Studenternas IP? Någon plan B för om Uppsala Arena inte blir av finns inte, vilket vi betraktar som en stor svaghet.
Svagt rättsligt stöd
Som framgår ovan och av ärendet föreslås Kommunen ge ett stöd om totalt 645 (655) miljoner kronor till ett privat aktiebolag. Till detta kommer att tomträttsavgälden för den aktuella fastigheten sätts till ett pris som inte marknadsvärderats.
Av 2 kap. 8 § kommunallagen framgår att individuellt riktat stöd till enskild näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för detta.
Av de utredningar Kommunens konsulter (Ernst & Young, Advokatfirman Lindahl och advokatfirman Mannheimer Swartling gjort, framgår att avtalets förenlighet med EU:s statsstödsregler och ovan angiven bestämmelse i kommunallagen, vilar på förutsättningen att uppförandet av arenan vilar på marknadsmässig grund, liksom storleken på den hyra som skall betalas. Ernst & Young skriver att det saknas underlag för att bedöma om hyran är marknadsmässig och om syftet är att stödja arenan. Ingen av konsulterna bedömer om det räntefria bidraget är otillåtet eller tillåtet stöd. Av utredningarna framgår att samtliga baseras på ett antal antaganden, då Kommunen inte tagit fram tillräckliga underlag för mer precisa besked.
Av 4 kap. 1 § lagen om vissa kommunala befogenheter framgår att en kommun får vidta åtgärder för uppförande och drift av turistanläggningar i den mån det behövs för att främja turistväsendet i kommunen.
Av förarbetena till lagrummet (prop 2008/09:21 sid.83 och 99) framgår att lagrummet motsvaras av lagen (1968:131) om vissa kommunala befogenheter inom turistväsendet. Det framgår av tillgänglig praxis och lagens förarbeten att den avsåg kommunalt stöd för enskildas friluftsliv, boende och anknytande aktiviteter. I fördragningen till ärendet framhålls tvärtemot detta värdetillväxt för kommunal mark och fastigheter i närheten av arenan, utnyttjande av och ökat underlag för befintlig trafikinfrastruktur, etablering av nya företag, en förbättring av elitidrottens och inte minst hockeyns förutsättningar, ökad sysselsättning, turistekonomiska effekter och ökad attraktion för destinationen Uppsala. Enligt vår mening kan det ifrågasättas om detta är tillräckligt för att stödet från Kommunen skall vara förenligt med aktuell bestämmelse.
Det kan vidare på sätt som anges av de olika konsulterna, sättas i fråga om det kommunala stödet till uppförandet av arenan, är förenligt med lagen om offentlig upphandling.
En springande punkt i det av Kommunfullmäktige 2008 godkända avtalet är ett villkorande av det kommunala stödet med att privata intressenter presenterats som skall satsa tillräckligt mycket i projektet. Fristen sattes ursprungligen till den 30 juni 2009 och förlängdes därefter genom beslut av Fastighetsnämnden slutligen till den 31 mars 2010. Förvaltningsrätten i Uppsala har i dom den 21 maj 2010 (mål nr 1015-10) upphävt Fastighetsnämndens beslut i denna del. Detta betyder att det i dagsläget inte finns något kommunalt åtagande att stödja projektet, än mindre finns något avtal med Bolaget. De rättsliga konsekvenserna av detta har inte belysts i ärendet.
Sammantaget anser vi att de oklarheter som råder i ärendet av rättslig art medför att ärendet inte kan ligga till grund för beslut. Det vore oansvarigt i förhållande till Uppsalaborna.
Bristande insyn
Man förleds att tro att kommunen får inflytande och delaktighet i projektet förutom de förpliktelser som ovan har beskrivits. Kommunen ska, enligt det förslag som nu finns, kunna få en viss insyn i Bolaget men ska inte erbjudas vare sig plats i styrelsen eller revisor.
Kommunen föreslås i ärendet göra ett mycket stort finansiellt åtagande i ett privat företag. Ett stöd som sammantaget uppgår till 645 miljoner kronor. Vi anser att Kommunen då i gengäld borde ha fått den insyn i Bolaget som krävs för att Kommunen skall kunna tillvarata skattebetalarnas intressen i Bolaget. I förslaget till avtal finns inga garantier för Kommunal insyn i bolaget, inga möjligheter till granskning av Bolaget ekonomi eller verksamhet i övrigt. Detta är inte att ta ansvar för Kommunens pengar. Vi anser att avtalet bör arbetas om så att Kommunen ges den insyn i Bolaget som krävs för att säkra de kommunala pengar som avses satsas i projektet.
Från början var idén utformat som ett privat projekt. Men under tiden som arbetet pågått har den finansiella marknaden förändrats på ett negativt sett. Då drog några av de privata intressenterna sig ur projektet. Det var därför som kommunen fick den stora äran att med en ”begränsad” finansieringsinsats, 150 mnkr, delta i ett s.k. OPS-projekt men utan kommunalt inflytande/medverkan i övrigt. Bolaget har för kommunen presenterat en sammanställning från över 50 intressenter som förklarar sig beredda att medverka till projektets genomförande. Därigenom menar Bolaget att affärskonceptet är hållbart, trots att det inte finns ett enda bindande avtal med något lokalt företag eller organisation. Listan på dessa intressenter har hemligstämplats och det finns därför inte någon möjlighet att kontrollera relevansen i den privata delen av investeringen.
Det här är en form av OPS-lösning som vi finner synnerligen märklig eftersom den offentliga delen saknas som medpart och bara finns som givare av närmare 700 mnkr.
Därför en alternativ lokalisering
Nya förutsättningar ger nya möjligheter. Vi anser att kommunen i nära samråd med idrotten, näringslivet och andra intressenter bör utreda en alternativ lokalisering av en ishockey- och evenemangsarena till Studenternas IP enligt det gemensamma förslaget från Socialdemokraterna, Miljöpartiet de Gröna, och Vänsterpartiet (bilaga 1).
Turismens Utredningsinstituts (TUI) förordade redan 2008 en central lokalisering av en ishockey- och evenemangsarena i Uppsala. I sin analys av arenans möjliga marknadspotential och eventuella turistekonomiska omsättning framhöll man att chansen att människor gör fler kringaktiviteter och stannar längre i Uppsala torde öka ju mer centralt arenan är belägen. Förutsättningarna för turisterna att ta sig till en arena på Gränby stormarknadsområde med dess närhet till E4 är visserligen goda men det innebär också att det är lika enkelt att efter ett evenemang ta sig därifrån utan att ha varit inne i Uppsala centrum. TUI skrev bland annat följande:
”Och ska man kunna skapa turistiska synergieffekter av evenemang handlar det mycket om att få människor att när de väl är på plats att stanna lite längre och spendera lite mera pengar. En av framgångsfaktorerna som ofta framhålls i Göteborg är att arenorna ligger mitt i staden och på gångavstånd till stadens utbud. Det gör också att evenemang gärna blir en del av staden och att besökarna därmed tar del av hela stadens utbud.”
En enig Fritids- och naturvårdsnämnd föreslog i december 2009 att moderna arenor för fotboll och bandy skulle lokaliseras till Studenternas och man visade också på möjligheten att rymma även en ishockey- och evenemangsarena på Studenternas utifrån följande vision för området:
”Idrotts- och evenemangsområdet ”Studenternas” är en centrumnära och lättillgänglig aktivitetspark som integrerar Stadsträdgården med ett väl sammanhållet område för elitidrott, stora evenemang och friluftsliv. Som en del av stadens Årum utgör området ett landmärke i ”Den attraktiva Staden”. En integrerad lösning skapar betydande samordningsfördelar, energieffektiva lösningar och därmed bättre ekonomi.”
Fritids- och naturvårdsnämndens utgångspunkt har hela tiden varit att en arenasatsning på Studenternas IP ska höja kvalitén i hela området, lyfta fram och ge närheten till ån tillräckligt med utrymme samt ges en utformning som samspelar med Stadsträdgården, Fyrisån och åsen. Även vi i det rödgröna samarbetet har det som en absolut grundförutsättning.
Utifrån starka hänsyn till stadens kvaliteter och med kravet att Stadsträdgården och Åstråket ska bevaras och utvecklas finns det på Studenternas goda möjligheter att i ett centralt läge och i samverkan mellan kommun, näringsliv och idrottsliv skapa ett arenastråk som tillgodoser såväl idrottens som evenemangsarrangörernas krav.
Om vi inte satsar på Studenternas IP riskerar vi att få ett område som inte utvecklas positivt för Uppsala. Arenor integrerade i stadsmiljön – med närhet till stadens övriga utbud – och som med enkelhet nås med kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik – har positiv påverkan på klimat och miljö.
Slutsats
Sammanfattningsvis anser vi att de ovan redovisade bristerna är så allvarliga att ärendet i första hand borde avslås och i andra hand återremitteras för kompletterande utredningar. Vi anser också att kommunstyrelsen ska ge ett uppdrag till Fritids- och naturvårdsnämnden att i samråd med berörda nämnder och i nära samråd med idrotten, näringslivet och övriga intressenter snabbutreda hur Studenternas IP kan utvecklas inom ramarna för stadskärnans utveckling och med kravet att Stadsträdgården och Åstråket ska bevaras och utvecklas.
Lena Hartwig (S) Maria Gardfjell (MP) Ilona Szatmari Waldau (V)
Här är vårt förslag och vår reservation:
Angående kommunalt stöd till Uppsala Arena
Förslag till beslut
att Kommunstyrelsen i första hand beslutar avslå arbetsutskottets förslag till beslut till förmån för den kompletterande utredning som anges nedan.
att Kommunstyrelsen i andra hand beslutar återremittera ärendet till Kommunledningskontoret för att beakta de synpunkter som lyfts i detta yttrande och för den kompletterande utredning som anges nedan.
att Kommunstyrelsen beslutar uppdra till Fritids- och naturvårdsnämnden att till 2010-11-01 skyndsamt och utifrån redan gjorda utredningar samt i samråd med berörda nämnder och andra intressenter ta fram en fördjupad studie av en alternativ lokalisering av en ishockey- och evenemangsarena till Studenternas Idrottsplats i enlighet med vad som redovisas i handlingen.
Inledning: Vi vill satsa på idrotten
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i det rödgröna samarbetet är positiva till idrott. Idrotten är en omfattande och viktig fritidsverksamhet – en folkrörelse. Vi vill utveckla förutsättningarna till idrottsutövande i olika former i hela Uppsala – framförallt för barn och unga. Vi vill göra det möjligt för alla att motionera, träna och tävla i organiserad form inom idrottsrörelsen men också spontant i parker och grönområden.
Idrott är också evenemang och underhållning. Därför är det angeläget att samtidigt som vi gör satsningar på breddidrott – även verkar för att Uppsalas idrottsföreningar kan bedriva idrott på elitnivå.
Idrottsrörelsen är en stor tillgång för Uppsalas utveckling. Den är vår största folkrörelse. Bara i Uppsala samlar idrotten mer än 45 000 människor till idrotter som tillhör nästan alla av vårt lands 68 specialförbund. Tusentals frivilliga och oavlönade ledare utför inspirerande och fostrande insatser. Idrotten uppvisar en oerhört stor bredd och vi är angelägna om att det skapas ännu bättre förutsättningar i form av anläggningar, ledarutbildning och annat stöd.
Det finns all anledning att som förtroendevald vara stolt och glad över de senaste årens framgångar inom olika idrottsgrenar. Framgångarna visar att Uppsala har möjlighet att bli en av Sveriges mest framgångsrika idrottskommuner. Nu gäller det att ta vara på framgångarna. Satsningar på nya anläggningar måste gynna både eliten och bredden. Det vill vi hjälpa till med.
Vi rödgröna är positiva till samarbete med näringslivet och idrottsrörelsen. För oss är det viktigt att utveckla samarbetet mellan kommunen, idrotten och näringslivet och göra det till ett professionellt partnerskap för idrotten. Vi är övertygade om att näringslivet – precis som kommunen – har allt att vinna på framgångsrik idrott. Vi tror att ett engagerat och starkt stöd från det lokala näringslivet bidrar till att utveckla idrotten. Kommunen kan genom ekonomiskt stöd till idrotten inspirera näringslivet till motsvarande stöd. Det ligger i alla parters intresse att stimulera till regelbunden samverkan mellan kommunen, det lokala näringslivet och idrottsrörelsen. För att kunna bygga hållbara arenor för både bredd och elit och för olika idrotters behov krävs stora ekonomiska resurser. Därför är det vår uppfattning att investeringar i idrottsarenor med fördel kan ske genom en balanserad samverkan mellan kommunen och näringslivet, sk OPS-lösningar.
Vi rödgröna vill investera i anläggningar för idrott samtidigt som vi också vill utveckla staden och stadskärnan. Vi gör bedömningen att en utveckling av Studenternas IP ger mer idrott för pengarna, samtidigt som den bidrar till att öka stadens attraktionskraft. Ett levande city med tillgång till idrott, kultur, nöjen, restauranger och handel inom gångavstånd från arenaområdet, med flera arenor – betyder mer för stadens utveckling än en etablering i kommunens ytterområden. Krasst uttryckt – det expanderande Gränby stormarknadsområde klarar sig utan en arena – men för stadskärnans utveckling skulle en arena få stor betydelse. Med en satsning på Studenternas IP i centrala Uppsala får stadskärnan ytterligare attraktionskraft samtidigt som vi tillgodoser det eftersatta behovet av upprustning och utveckling av denna centrala idrottsanläggning.
Samarbetsavtalet
Kommunfullmäktige beslutade den 29-30 september 2008 § 394 att godkänna samarbetsavtal avseende uppförande av en inomhusarena för idrott samt andra verksamheter och evenemang i Uppsala enligt vad som redovisades i ärendet. Genom beslutet ingick Uppsala kommun (kommunen) avtal med det privata Uppsala Arena AB (Bolaget) om villkor för uppförande av en multisport- och evenemangsarena för idrott, nöjen, konferenser, konserter och mässor m.m. Kommunen åtog sig att ingå ett hyresavtal och att under år 1-25 erlägga en hyra om 10 miljoner kronor eller tillsammans 250 miljoner kronor. För detta skulle Kommunen få dels 1000-2000 timmars istid, en loge att delas med Bolaget och tio evenemangsdagar per år för vissa angivna ändamål. Kommunen förband sig dessutom att till Bolaget med tomträtt upplåta den bildade fastigheten i Gränby till en avgäld om 50 000 kr per år under åren 1-10. Det kommunala stödet villkorades under punkten 13 i avtalet med att Bolaget senast den 30 juni 2009 kunde presentera tillfredsställande villkor för arenans uppförande såvitt avser finansiering och ägarsammansättning enligt punkt 4 stycke 3 i avtalet. I avtalet avsattes tio miljoner kronor i stöd till Bolaget för dess arbete med förstudie, samt för vissa närmare angivna ändamål.
Fastighetsnämnden har därefter beslutat förlänga tidsfristerna för Bolaget, något som Förvaltningsrätten i Uppsala konstaterat vara felaktigt, då det skulle ha varit Kommunfullmäktige som fattade beslutet. Detta betyder att det i dagsläget inte finns någon bindande utfästelse om stöd till Bolaget från Kommunen, då Bolaget inte i rätt tid presenterat det underlag som krävdes i avtalet.
Finansiell kalkyl och kommunens risk
Det privata Bolaget har nu presenterat ett slutligt förslag till avtal för uppförande av Uppsala Arena på Gränby stormarknadsområde, som innebär att Kommunen åtar sig ett stort ansvar för arenans finansiering genom att stå för upp till två tredjedelar av riskkapitalet och genom att årligen i 25 år stå för en stor del av arenans beräknade intäkter utan motsvarande inflytande och insyn.
Arenans finansiering
Riskkapital 225-250 Mkr (Privata näringslivet 75-100 Mkr, kommunen 150 Mkr)
Lån 400-425 Mkk
Beräknad byggkostnad 650 Mkr
Skillnaden mellan riskkapital och lån ligger i risktagandet. Aktieägare riskerar hela eller delar av det insatta kapitalet vid en eventuell konkurs eller om de måste sälja aktierna för mindre än de betalade för dem. De kommersiella långivarna å andra sidan lånar endast ut om de får en tillfredställande säkerhet och tar redan i utgångsläget en liten risk i och med att de är prioriterade fordringsägare som ska ha betalt med ränta även om Bolaget går med förlust.
Det privata näringslivet som står för 75-100 Mkr av riskkapitalet (dvs. 1/3 – 40% av det totala riskkapitalet) kompenseras genom att de får insyn och ett direkt inflytande över de beslut som påverkar arenans lönsamhet och därmed deras egen risk. Som aktieägare får de även utdelning om arenan går med vinst. Uppsala kommun som genom ett villkorat kapitaltillskott står för 150 Mkr av riskkapitalet (dvs. 2/3 – 60% av det totala riskkapitalet) får däremot ingen kompensation i form av aktier i Bolaget och garanteras inte heller på annat sätt insyn och makt att påverka sin egen risk. Uppsala kommun får inte heller någon del i arenans framtida vinster.
Kommunens villkorade kapitaltillskott på 150 000 000 kr ger alltså varken det inflytande och de möjligheter till vinst som det privata näringslivet får som kompensation för sin del av risken. I lanseringen av arenaförslaget har därför kommunens del av riskkapitalet liknats vid ett ”lån”. Kommunens riskkapital ska dock börja återbetalas först efter 15 år, om möjligt utifrån de krav som långivare, leverantörer och aktieägare har och endast i den takt som det privata Bolagets ekonomi själv medger. Till skillnad från de kommersiella bankerna är kommunen alltså ingen prioriterad fordringsägare och kan inte räkna med att få pengarna tillbaka om arenan går med förlust eller går i konkurs. Kommunen får inte heller någon ränta på sitt ”lån”. Det ligger med andra ord i kommunens intresse att tillkomsten av den privata arenan bygger på en realistisk intäktskalkyl.
Arenans intäkter
Hyresbidrag från kommunen 15Mkr/år i 25 år (uppräknas enligt index, moms tillkommer)
Hyresintäkter från evenemang 26Mkr/år
Namnsponsring av arenan 4Mkr/år
Intäkter totalt 45Mkr/år
Genom sitt hyresbidrag på 15 000 000 kr om året i 25 år vilket motsvarar 1/3 av arenans beräknade intäkter garanterar Uppsala kommun en stor andel av den privata arenans hyresintäkter. Detta långsiktiga åtagande utgör också säkerhet för de kommersiella bankernas lån.
För detta bidrag ska kommunen få 20 procent av det ”totala möjliga utnyttjandet av arenan”. Enligt uppgift handlar det om 1000 timmar per år i arenan vilket motsvarar ett timpris på 10 000 kr. Som en jämförelse kan nämnas att 15 miljoner kronor motsvarar hyran för 300 evenemangsdagar inklusive bemanning kl. 8-23 för över 1100 personer i Stora Salen i Uppsala Konsert & Kongress alternativt kommunens kostnad för 12255 istimmar på konstisarna i Gränby Ishall (A, B och C-hallarna samt bandybanan).
Kommunen åtar sig även att stödja arenan initialt genom att förskottera sitt hyresbidrag de första fyra åren. Detta innebär att kommunen betalar dubbla hyror under dessa år vilket är att betrakta som ett lån. I samarbetsavtalet finns dock inget villkor som stadgar att dessa förskott ska nuvärdesberäknas vilket innebär att kommunen inte får någon ränta på pengarna.
De kommersiella långivarna tar redan i utgångsläget en liten risk i och med att de är prioriterade fordringsägare som ska ha sina pengar tillbaka med ränta även om Bolaget går med förlust. Genom sitt hyresbidrag på 15 miljoner kronor om året i åtminstone 25 år är det också kommunen som garanterar de kommersiella lån som är en förutsättning för arenans förverkligande. Kommunen är en mycket säker hyresgäst och kommer med sitt hyresbidrag att bära en stor del av det privata Bolagets kassaflödesrisk (risken att framtida kassaflöden kan variera i storlek). Kommunen står helt enkelt som garant för en stor andel av arenans framtida intäkter vilket är den säkerhet de kommersiella bankerna behöver för sin utlåning.
Kommunens hyresbidrag begränsar alltså aktieägarnas risk och ger bankerna sin säkerhet. Hur står det då till med kommunens risktagande? Är det privata Bolagets intäktskalkyl realistisk? Kalkylerna är hemligstämplade och har endast redovisats muntligen för politikerna. För att dra in de 26 Mkr om året från matcher och evenemang som krävs för att arenan ska gå runt räknar man med att locka 127 evenemang om året enligt följande:
Idrott
Kultur/konsert/show
Mässor/kongresser
Totalt antal evenemang per år
Uppsala Arena
64 (idrott)
36 (kultur)
27 (mässor)
127 (totalt)
Det är dock många arenor och städer som slåss om de stora evenemangen och med de arenor som nu byggs i Stockholmsområdet och på andra håll i landet kommer konkurrensen att hårdna än mer. I Turismens Utredningsinstituts (TUI) analys över Uppsala Arenas möjliga marknadspotential och dess eventuella turistekonomiska omsättning från 2008 gjordes en jämförelse över den årliga beläggningen i ett antal andra multiarenor i Sverige:
Idrott
Kultur/konsert/show
Mässor/kongresser
Totalt antal evenemang per år
Scandinavium
55 (idrott)
53 (kultur)
Iu (mässor)
108 (totalt)
Malmö Arena
43
40
15
98
Cloetta Center
41
25
4
70
Ejendals Arena
27
8
15
50
Swedbank Arena
38
9
3
50
Löfbegs Lila Arena
33
8
-
41
Kinnarps Arena
29
6
-
35
Läkerol Arena
27
4
-
31
När Turismens Utredningsinstitut (TUI) utförde sin analys 2008 var ambitionen att locka 100 evenemang om året till Uppsala Arena vilket enligt TUI fick anses vara ”en mycket ambitiös målsättning, på gränsen till orealistisk”. TUI:s rekommendation var då att inte ”basera några finansiella kalkyler på ett sådant scenario”. När kommunfullmäktige 2008 beslöt att stödja det arenaförslag som då förelåg var kommunens åtagande begränsat till att hyra istider och evenemangsdagar för 10 Mkr om året i 25 år. I det läget tog kommunen ingen risk genom att acceptera en glädjekalkyl. I dagsläget när arenans utformning och kostnad är en annan och när kommunens förväntade insats har skjutit i höjden är kommunen däremot i mycket hög grad beroende av att intäktskalkylen är realistisk. Om TUI för två år sedan inte kunde rekommendera kommunen att basera några finansiella kalkyler på ett scenario med 100 evenemang om året är risken överhängande att Uppsala Arenas kalkyl idag om 127 evenemang om året visar sig vara en än större glädjekalkyl.
Beslutet 2008 gällde en annan arena
Det samarbetsavtal Kommunfullmäktige godkände 2008 medförde ett totalt stöd från Kommunen till Bolaget med 260 miljoner kronor, Det avtal som nu föreläggs Kommunstyrelsen medför ett totalt stöd om 645 miljoner kronor. Till detta kommer att tomträttsavgälden inte är marknadsvärderad och torde kunna vara högre än de 50 000 kr per år som föreslås i avtalet.
Kostnadsmässig jämförelse mellan avtalen om arenan byggs
Avtal 2008 vs Avtal 2010
Hyresbidrag 250 (plus moms) 375 (plus moms)
Kapitaltillskott 0 150
Utebliven ränta på kapitaltillskott 0 120
Stöd projektkostnader 10
Avgäld 10 år 50 år
Totalt 260 645
Jämförelsen mellan de två avtalen visar således att Kommunens åtagande ökat väsentligt. Det finns ingen närmare redovisning i ärendet om varför denna utökning av det kommunala stödet skett. Ett antagande är att stödet från privata finansiärer visat sig vara mindre än Kommunledningskontoret utgått från. Detta är en avsevärd brist i underlaget. Vi anser att en komplettering bör ske av ärendet, så att det framgår vilka kommunens sammantagna finansiella åtaganden blir och vad som motiverar att de blir så stora. Det saknas också en redovisning av varför 150 miljoner kronor skall lämnas till Bolaget utan att Bolaget skall betala ränta och det finns inte heller någon motivering av varför återbetalningsskyldigheten villkorats på sätt som skett. Av bilagan fyra till avtalet framgår att alla andra fordringsägare kommer ha företrädesrätt framför Kommunen vid eventuella betalningsproblem för Bolaget. Det saknas motivering av varför Kommunens fordran skall ha en så låg prioritering och varför avgäldstiden för tomrätten förlängts från tio till 50 år.
Tidsplanen
En utbredd uppfattning är att när en borgerlig majoritet i kommunfullmäktige godkänner projektet avseende uppförande av Uppsala Arena enligt förslaget så är det i stort sett bara att sätta spaden i jorden och att den sedan kan stå klar under 2013. Den här uppfattningen är felaktig och det finns ett par olika scenarier som gör att det kan ta betydligt längre tid, alternativt att den inte alls blir av.
Priset för Arenan är i dagsläget beräknat till 650 mnkr och kommunen garanterar med avtalet ett räntefritt kapitaltillskott på 150 miljoner kronor samt garanterar ett hyresbidrag om 15 miljoner i 25 år. Privata intressen ska stå för 75 mnkr. Med framtida intäkter som garanti ska sedan resterande del av investeringen lånas upp av fem olika banker. Detta ska vara klart innan 2011 års utgång annars faller hela projektet.
Här finns tre fallgropar. För det första finns det inga som helst garantier för att näringslivet kan få fram sin del av pengarna eller att de kommersiella bankernas lånelöften verkligen infrias.
Det andra problemet är att pengarna ska fram under 2011 annars avblåses det hela. Med tanke på att projektet redan har fått två uppskov finns det all anledning att känna osäkerhet när det gäller själva investeringen. Det är inte orimligt om krav då reses på att kommunen ska gå in med mer pengar om näringslivet misslyckas. Dagens hantering av projektet tyder på det.
Den tredje fallgropen ligger i att om planeringen och överklagningar drar ut på tiden och går över 31 december 2012 faller hela projektet och något arenabygge uppe i Gränby blir aldrig av.
Faller projektet så står kommunen i början av 2013 och kan konstatera att det inte blev någon ishockey- och evenemangsarena och att allt måste börja om på nytt om det ska bli någon ny arena för ishockey- och evenemang. Vad har hänt under tiden med Almtuna hockey, den nuvarande hockeyladan och utvecklingen av Studenternas IP? Någon plan B för om Uppsala Arena inte blir av finns inte, vilket vi betraktar som en stor svaghet.
Svagt rättsligt stöd
Som framgår ovan och av ärendet föreslås Kommunen ge ett stöd om totalt 645 (655) miljoner kronor till ett privat aktiebolag. Till detta kommer att tomträttsavgälden för den aktuella fastigheten sätts till ett pris som inte marknadsvärderats.
Av 2 kap. 8 § kommunallagen framgår att individuellt riktat stöd till enskild näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för detta.
Av de utredningar Kommunens konsulter (Ernst & Young, Advokatfirman Lindahl och advokatfirman Mannheimer Swartling gjort, framgår att avtalets förenlighet med EU:s statsstödsregler och ovan angiven bestämmelse i kommunallagen, vilar på förutsättningen att uppförandet av arenan vilar på marknadsmässig grund, liksom storleken på den hyra som skall betalas. Ernst & Young skriver att det saknas underlag för att bedöma om hyran är marknadsmässig och om syftet är att stödja arenan. Ingen av konsulterna bedömer om det räntefria bidraget är otillåtet eller tillåtet stöd. Av utredningarna framgår att samtliga baseras på ett antal antaganden, då Kommunen inte tagit fram tillräckliga underlag för mer precisa besked.
Av 4 kap. 1 § lagen om vissa kommunala befogenheter framgår att en kommun får vidta åtgärder för uppförande och drift av turistanläggningar i den mån det behövs för att främja turistväsendet i kommunen.
Av förarbetena till lagrummet (prop 2008/09:21 sid.83 och 99) framgår att lagrummet motsvaras av lagen (1968:131) om vissa kommunala befogenheter inom turistväsendet. Det framgår av tillgänglig praxis och lagens förarbeten att den avsåg kommunalt stöd för enskildas friluftsliv, boende och anknytande aktiviteter. I fördragningen till ärendet framhålls tvärtemot detta värdetillväxt för kommunal mark och fastigheter i närheten av arenan, utnyttjande av och ökat underlag för befintlig trafikinfrastruktur, etablering av nya företag, en förbättring av elitidrottens och inte minst hockeyns förutsättningar, ökad sysselsättning, turistekonomiska effekter och ökad attraktion för destinationen Uppsala. Enligt vår mening kan det ifrågasättas om detta är tillräckligt för att stödet från Kommunen skall vara förenligt med aktuell bestämmelse.
Det kan vidare på sätt som anges av de olika konsulterna, sättas i fråga om det kommunala stödet till uppförandet av arenan, är förenligt med lagen om offentlig upphandling.
En springande punkt i det av Kommunfullmäktige 2008 godkända avtalet är ett villkorande av det kommunala stödet med att privata intressenter presenterats som skall satsa tillräckligt mycket i projektet. Fristen sattes ursprungligen till den 30 juni 2009 och förlängdes därefter genom beslut av Fastighetsnämnden slutligen till den 31 mars 2010. Förvaltningsrätten i Uppsala har i dom den 21 maj 2010 (mål nr 1015-10) upphävt Fastighetsnämndens beslut i denna del. Detta betyder att det i dagsläget inte finns något kommunalt åtagande att stödja projektet, än mindre finns något avtal med Bolaget. De rättsliga konsekvenserna av detta har inte belysts i ärendet.
Sammantaget anser vi att de oklarheter som råder i ärendet av rättslig art medför att ärendet inte kan ligga till grund för beslut. Det vore oansvarigt i förhållande till Uppsalaborna.
Bristande insyn
Man förleds att tro att kommunen får inflytande och delaktighet i projektet förutom de förpliktelser som ovan har beskrivits. Kommunen ska, enligt det förslag som nu finns, kunna få en viss insyn i Bolaget men ska inte erbjudas vare sig plats i styrelsen eller revisor.
Kommunen föreslås i ärendet göra ett mycket stort finansiellt åtagande i ett privat företag. Ett stöd som sammantaget uppgår till 645 miljoner kronor. Vi anser att Kommunen då i gengäld borde ha fått den insyn i Bolaget som krävs för att Kommunen skall kunna tillvarata skattebetalarnas intressen i Bolaget. I förslaget till avtal finns inga garantier för Kommunal insyn i bolaget, inga möjligheter till granskning av Bolaget ekonomi eller verksamhet i övrigt. Detta är inte att ta ansvar för Kommunens pengar. Vi anser att avtalet bör arbetas om så att Kommunen ges den insyn i Bolaget som krävs för att säkra de kommunala pengar som avses satsas i projektet.
Från början var idén utformat som ett privat projekt. Men under tiden som arbetet pågått har den finansiella marknaden förändrats på ett negativt sett. Då drog några av de privata intressenterna sig ur projektet. Det var därför som kommunen fick den stora äran att med en ”begränsad” finansieringsinsats, 150 mnkr, delta i ett s.k. OPS-projekt men utan kommunalt inflytande/medverkan i övrigt. Bolaget har för kommunen presenterat en sammanställning från över 50 intressenter som förklarar sig beredda att medverka till projektets genomförande. Därigenom menar Bolaget att affärskonceptet är hållbart, trots att det inte finns ett enda bindande avtal med något lokalt företag eller organisation. Listan på dessa intressenter har hemligstämplats och det finns därför inte någon möjlighet att kontrollera relevansen i den privata delen av investeringen.
Det här är en form av OPS-lösning som vi finner synnerligen märklig eftersom den offentliga delen saknas som medpart och bara finns som givare av närmare 700 mnkr.
Därför en alternativ lokalisering
Nya förutsättningar ger nya möjligheter. Vi anser att kommunen i nära samråd med idrotten, näringslivet och andra intressenter bör utreda en alternativ lokalisering av en ishockey- och evenemangsarena till Studenternas IP enligt det gemensamma förslaget från Socialdemokraterna, Miljöpartiet de Gröna, och Vänsterpartiet (bilaga 1).
Turismens Utredningsinstituts (TUI) förordade redan 2008 en central lokalisering av en ishockey- och evenemangsarena i Uppsala. I sin analys av arenans möjliga marknadspotential och eventuella turistekonomiska omsättning framhöll man att chansen att människor gör fler kringaktiviteter och stannar längre i Uppsala torde öka ju mer centralt arenan är belägen. Förutsättningarna för turisterna att ta sig till en arena på Gränby stormarknadsområde med dess närhet till E4 är visserligen goda men det innebär också att det är lika enkelt att efter ett evenemang ta sig därifrån utan att ha varit inne i Uppsala centrum. TUI skrev bland annat följande:
”Och ska man kunna skapa turistiska synergieffekter av evenemang handlar det mycket om att få människor att när de väl är på plats att stanna lite längre och spendera lite mera pengar. En av framgångsfaktorerna som ofta framhålls i Göteborg är att arenorna ligger mitt i staden och på gångavstånd till stadens utbud. Det gör också att evenemang gärna blir en del av staden och att besökarna därmed tar del av hela stadens utbud.”
En enig Fritids- och naturvårdsnämnd föreslog i december 2009 att moderna arenor för fotboll och bandy skulle lokaliseras till Studenternas och man visade också på möjligheten att rymma även en ishockey- och evenemangsarena på Studenternas utifrån följande vision för området:
”Idrotts- och evenemangsområdet ”Studenternas” är en centrumnära och lättillgänglig aktivitetspark som integrerar Stadsträdgården med ett väl sammanhållet område för elitidrott, stora evenemang och friluftsliv. Som en del av stadens Årum utgör området ett landmärke i ”Den attraktiva Staden”. En integrerad lösning skapar betydande samordningsfördelar, energieffektiva lösningar och därmed bättre ekonomi.”
Fritids- och naturvårdsnämndens utgångspunkt har hela tiden varit att en arenasatsning på Studenternas IP ska höja kvalitén i hela området, lyfta fram och ge närheten till ån tillräckligt med utrymme samt ges en utformning som samspelar med Stadsträdgården, Fyrisån och åsen. Även vi i det rödgröna samarbetet har det som en absolut grundförutsättning.
Utifrån starka hänsyn till stadens kvaliteter och med kravet att Stadsträdgården och Åstråket ska bevaras och utvecklas finns det på Studenternas goda möjligheter att i ett centralt läge och i samverkan mellan kommun, näringsliv och idrottsliv skapa ett arenastråk som tillgodoser såväl idrottens som evenemangsarrangörernas krav.
Om vi inte satsar på Studenternas IP riskerar vi att få ett område som inte utvecklas positivt för Uppsala. Arenor integrerade i stadsmiljön – med närhet till stadens övriga utbud – och som med enkelhet nås med kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik – har positiv påverkan på klimat och miljö.
Slutsats
Sammanfattningsvis anser vi att de ovan redovisade bristerna är så allvarliga att ärendet i första hand borde avslås och i andra hand återremitteras för kompletterande utredningar. Vi anser också att kommunstyrelsen ska ge ett uppdrag till Fritids- och naturvårdsnämnden att i samråd med berörda nämnder och i nära samråd med idrotten, näringslivet och övriga intressenter snabbutreda hur Studenternas IP kan utvecklas inom ramarna för stadskärnans utveckling och med kravet att Stadsträdgården och Åstråket ska bevaras och utvecklas.
Lena Hartwig (S) Maria Gardfjell (MP) Ilona Szatmari Waldau (V)
tisdag, juni 15, 2010
Tänk om...
... det var samma regler för externhandelsområden som det är för större flygplatser tex Arlanda? Det finns ett miljötillstånd där ett utsläppstak där alla utsläpp inklusive besökarnas resa dit och tillbaka räknas. Det skulle då ligga i kommunens/fastighetsägarens intresse att se till att alla åker dit på andra sätt än bil.
Det skulle sitta snyggt, för det skulle också göra att man kanske undviker att lägga handel alltför långt bort från boende. Butikskedjor med många närbutiker skulle få fördelar. Stadsdelar och tätorternas handel och service får chans att utvecklas.
Det skulle sitta snyggt, för det skulle också göra att man kanske undviker att lägga handel alltför långt bort från boende. Butikskedjor med många närbutiker skulle få fördelar. Stadsdelar och tätorternas handel och service får chans att utvecklas.
måndag, juni 14, 2010
Nej! Ännu ett nytt externhandelsområde
På kommunstyrelsens arbetsutskott idag har frågan om ett samarbetsavtal med Ica varit uppe på dagordningen. De vill bygga en ny butik i Boländerna, det har ju varit känt en tid. Men faktum är att de inte alls vill bygga en ny butik i Boländerna - utan kommunen har på förslag att de ska bygga ett helt nytt externhandelsområde på andra sidan Gnistarondellen (Danmark-Kumla). 25000 handelsyta och 1000 parkeringsplatser. Men räkna med att det inte slutar där, ska det bli någon kommers vill väl ICA att Systembolaget, några klädaffärer och varför inte några andra sällanköpsbutiker också finns på plats.
Helt utan sans och balans planerar de borgerliga allianspartierna för en ännu mindre klimatsmart stad. Det spelade ingen roll att tidigare planering slagit fast att "Boländernas handelsområde behöver en tydlig avgränsning." Snacka om att externhandelsfrågorna blir en valfråga. Heder åt Lena Hartwig (S) som sa nej och tyckte att det borde finnas en övergripande plan för Boländerna istället. ICA skulle nog i själva verket kunna rymmas mellan Coop, Elgiganten, Ikea någonstans. Eller hur?
Men ännu hellre skulle väl Ica kunna lägga upp en smartare strategi och utveckla närhandel i våra stadsdelar och i kransorterna. Varför skriver inte kommunen samarbetsavtal om sån utveckling istället?
Helt utan sans och balans planerar de borgerliga allianspartierna för en ännu mindre klimatsmart stad. Det spelade ingen roll att tidigare planering slagit fast att "Boländernas handelsområde behöver en tydlig avgränsning." Snacka om att externhandelsfrågorna blir en valfråga. Heder åt Lena Hartwig (S) som sa nej och tyckte att det borde finnas en övergripande plan för Boländerna istället. ICA skulle nog i själva verket kunna rymmas mellan Coop, Elgiganten, Ikea någonstans. Eller hur?
Men ännu hellre skulle väl Ica kunna lägga upp en smartare strategi och utveckla närhandel i våra stadsdelar och i kransorterna. Varför skriver inte kommunen samarbetsavtal om sån utveckling istället?
lördag, juni 12, 2010
Bra idéer håller längst
Jag läste just Anders Wallners blogg och skrev ut hans tre vallöften, satte upp ovanför skrivbordet och bestämde mig för att de nu också är mina.
1. Jag ska kommentera politiska händelser med egna konstruktiva förslag - inte leta syndabockar och klaga. Jag ska också försöka formulera förslagen så att de i realiteten kan få bred uppslutning i Uppsala.
2. Jag ska aldrig medvetet misstolka mina motståndare - utan istället argumentera mot den bästa tolkningen av det de säger. Jag ska inte heller gå på myten att vissa politiker skulle vara engagerade för att förstöra för människor utan respektera deras engagemang, även när vi tycker olika.
3. Jag ska inte provocera för provocerandets skull. Sakfrågor står i centrum, inte chansen att synas om man snurrar en gång till på provokationen.
Jag är inte engagerad i politiken för att jag skulle vara emot politiker i motståndarlägret, utan för att jag är förespråkare för att världen ska bli bättre, grönare och skönare. Samförstånd är mycket bättre än polarisering. Samarbete bättre än motarbete. Samtidigt får man inte vara för feg för att säga ifrån, för att ta debatten och visa var skillnaderna i åsikterna finns.
Jag blev upprörd när jag läste Mohamad Hassans debattartikel om Arenafrågan i UNT häromdagen - inte för att vi tycker olika, eller för att uppenbara sakfel fanns med, utan för att han klistrade på omdömen på en av Uppsalas mest engagerade och sympatiska politiker, Erik Pelling. Den gubben går inte - att vara oschysst i största allmänhet.
Anders Wallner hade en annan bra idé - att ha kampanjkickoff och förfest inför valrörelsen med vänner och sympatisörer. Jag ska också ha det. Välkomna hem till min trädgård den 6 augusti!
1. Jag ska kommentera politiska händelser med egna konstruktiva förslag - inte leta syndabockar och klaga. Jag ska också försöka formulera förslagen så att de i realiteten kan få bred uppslutning i Uppsala.
2. Jag ska aldrig medvetet misstolka mina motståndare - utan istället argumentera mot den bästa tolkningen av det de säger. Jag ska inte heller gå på myten att vissa politiker skulle vara engagerade för att förstöra för människor utan respektera deras engagemang, även när vi tycker olika.
3. Jag ska inte provocera för provocerandets skull. Sakfrågor står i centrum, inte chansen att synas om man snurrar en gång till på provokationen.
Jag är inte engagerad i politiken för att jag skulle vara emot politiker i motståndarlägret, utan för att jag är förespråkare för att världen ska bli bättre, grönare och skönare. Samförstånd är mycket bättre än polarisering. Samarbete bättre än motarbete. Samtidigt får man inte vara för feg för att säga ifrån, för att ta debatten och visa var skillnaderna i åsikterna finns.
Jag blev upprörd när jag läste Mohamad Hassans debattartikel om Arenafrågan i UNT häromdagen - inte för att vi tycker olika, eller för att uppenbara sakfel fanns med, utan för att han klistrade på omdömen på en av Uppsalas mest engagerade och sympatiska politiker, Erik Pelling. Den gubben går inte - att vara oschysst i största allmänhet.
Anders Wallner hade en annan bra idé - att ha kampanjkickoff och förfest inför valrörelsen med vänner och sympatisörer. Jag ska också ha det. Välkomna hem till min trädgård den 6 augusti!
tisdag, juni 08, 2010
Överens eller inte
UNTs ledarsida skrev idag om att de tyckte att vi rödgröna inte var överens i budgetdebatten. Snacka om att göra en höna av en fjäder.
En fråga där några, dvs alliansen, verkligen inte är överens är frågan om 40-våningshus i Flogsta. Centerpartiet lyfte fram förslaget på att det behövs 40-våningshus. Idag har jag frågat Uppsalahems ordförande Peter Nordgren om han gillade idén. Han sågade förslaget.
Det ska bli riktigt kul att debattera den här frågan i debatten kring översiktsplanen den 17 juni.
En fråga där några, dvs alliansen, verkligen inte är överens är frågan om 40-våningshus i Flogsta. Centerpartiet lyfte fram förslaget på att det behövs 40-våningshus. Idag har jag frågat Uppsalahems ordförande Peter Nordgren om han gillade idén. Han sågade förslaget.
Det ska bli riktigt kul att debattera den här frågan i debatten kring översiktsplanen den 17 juni.
söndag, maj 30, 2010
Att se och synas
Igår var det många som slöt upp för att gå tillgänglighetsmarschen i Uppsala. Håkan Thomsson från synskadades riksförbund, tillika Miljöpartiets gruppledare i Tierp, värmde upp folksamlingen utanför UKK inför marschen med att öva på slagord som "Vi ska fatta oss kort - diskriminering ska bort", "Vad vill vi ha - tillgänglighet. När vill vi ha det - nu nu nu". Flera av de handskrivna plakaten var roliga - travestin till Upp till kamp - "Tummen upp till ramp" gillade jag.
Det var en blandning av människor som färdades med permobiler, rullstolar, hade käppar, medföljande tolk som tecknade slagorden och så några utan synbar funktionsnedsättning. Till exempel politiker. UNT såg uppenbarligen några från KD, FP och V. Vad jag såg så gick inte KD-politikerna med i själva marschen, men de dök upp till talet, vilket i och för sig var utmärkt eftersom de då kunde få lite behövlig info. V- och FP-politikerna var ytterst pinsamma genom att ställa sig i första ledet. Schysst mot de som borde fått synas? Tveksamt. Smart? Uppenbarligen lönade det sig eftersom tidningen gjorde dem till hjältar.
Själv gick jag tillsammans med miljöpartisterna Finn Hedman och Anna Norrman någonstans mitt i tåget. Sedan såg jag en än så länge rätt okänd landstingsmoderat i ledet också.
Erik Ullenhag (FP) nämndes faktiskt inte heller i tidningen. Men det var roligt att titta på honom för att se om han skulle applådera när Lars Nordh höll tal och påpekade att Nyamko Sabunis utspel häromdagen var allt för lamt med propåer om nya utredningar för att kunna klassa otillgänglighet som diskriminering. Jo det kom några klapp. Intressant.
Vi diskuterade för övrigt tillgängligheten i Uppsala på Gatu- och trafiknämnden häromdagen. Jag lyfte frågan och föreslog att vi skulle öka takten. De pengar som de borgerliga lägger i sin IVE (budget) som ska antas i kommunfullmäktige i juni räcker inte långt. 20 busshållplatser ska tillgänglighetsanpassas 2011. Tillgänglighet är mycket högre prioriterat i det rödgröna budgetförslaget, och en skärpt lagstiftning skulle passa som handen i handsken för oss. Bring it on.
Det var en blandning av människor som färdades med permobiler, rullstolar, hade käppar, medföljande tolk som tecknade slagorden och så några utan synbar funktionsnedsättning. Till exempel politiker. UNT såg uppenbarligen några från KD, FP och V. Vad jag såg så gick inte KD-politikerna med i själva marschen, men de dök upp till talet, vilket i och för sig var utmärkt eftersom de då kunde få lite behövlig info. V- och FP-politikerna var ytterst pinsamma genom att ställa sig i första ledet. Schysst mot de som borde fått synas? Tveksamt. Smart? Uppenbarligen lönade det sig eftersom tidningen gjorde dem till hjältar.
Själv gick jag tillsammans med miljöpartisterna Finn Hedman och Anna Norrman någonstans mitt i tåget. Sedan såg jag en än så länge rätt okänd landstingsmoderat i ledet också.
Erik Ullenhag (FP) nämndes faktiskt inte heller i tidningen. Men det var roligt att titta på honom för att se om han skulle applådera när Lars Nordh höll tal och påpekade att Nyamko Sabunis utspel häromdagen var allt för lamt med propåer om nya utredningar för att kunna klassa otillgänglighet som diskriminering. Jo det kom några klapp. Intressant.
Vi diskuterade för övrigt tillgängligheten i Uppsala på Gatu- och trafiknämnden häromdagen. Jag lyfte frågan och föreslog att vi skulle öka takten. De pengar som de borgerliga lägger i sin IVE (budget) som ska antas i kommunfullmäktige i juni räcker inte långt. 20 busshållplatser ska tillgänglighetsanpassas 2011. Tillgänglighet är mycket högre prioriterat i det rödgröna budgetförslaget, och en skärpt lagstiftning skulle passa som handen i handsken för oss. Bring it on.
torsdag, maj 20, 2010
Blev trött
I morse åt jag frukost på CityGross bekostnad. Familjeföretaget Bergendahls affär i Uppsala CityGross var nämligen frukostsponsor på VaknaUppsala. De som står bakom arrangemanget är bland annat Uppsala kommun, UNT, Företagarna och Svenskt näringsliv. Magnus Aronsson på CityGross verkade vara en trevlig dagligvaruhandelschef, jag har ju träffat en hel del sådana under mina år på både KRAV och Coop. Han sa att de satsar mycket på färskvaror, ska bli intressant att se hur det är med det ekologiska. Får göra ett studiebesök.
Men strax efter kaffet var uppdrucket så blev jag riktigt trött. Då steg en fastighetsföretagare från Sörmland upp på scenen och berättade putslustiga historier om hur han medelst behagfulla kommunalråd fått besluten på miljökontoren att ändras över en natt.
"Oerhört pinsamt för Uppsala kommun som är med på VaknaUppsala som presenterar en företagare som drar applåder på att skita i miljön och hylla kommunalråd som har "diktatoriska" metoder att köra över miljötjänstemän." skrev jag som min facebookstatus.
Nu har ju Svenskt näringsliv en drive för att försämra miljölagstiftningen. Det är också pinsamt. Näringslivet borde ägna sin tid åt att skaffa lämplig kompetens så att de inte behöver klaga på reglerna utan snabbt och enkelt kan följa dem istället. Att ta hänsyn till miljön är också det en affärsfördel.
Undrar om UNT hade någon journalist på plats?
Men strax efter kaffet var uppdrucket så blev jag riktigt trött. Då steg en fastighetsföretagare från Sörmland upp på scenen och berättade putslustiga historier om hur han medelst behagfulla kommunalråd fått besluten på miljökontoren att ändras över en natt.
"Oerhört pinsamt för Uppsala kommun som är med på VaknaUppsala som presenterar en företagare som drar applåder på att skita i miljön och hylla kommunalråd som har "diktatoriska" metoder att köra över miljötjänstemän." skrev jag som min facebookstatus.
Nu har ju Svenskt näringsliv en drive för att försämra miljölagstiftningen. Det är också pinsamt. Näringslivet borde ägna sin tid åt att skaffa lämplig kompetens så att de inte behöver klaga på reglerna utan snabbt och enkelt kan följa dem istället. Att ta hänsyn till miljön är också det en affärsfördel.
Undrar om UNT hade någon journalist på plats?
onsdag, maj 12, 2010
Mer idrott och mer miljö för pengarna
Ibland är det riktigt roligt att vara politiker - och det har det varit idag när vi i det rödgröna samarbetet fick presentera ett paket, en uppgörelse, mellan Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet om att vi vill storsatsa på idrotten och samtidigt satsa på miljön.
Uppgörelsen innebär att vi satsar på att bygga ett Arenaområde på Studenternas, dvs centralt i stan. Det blir plats för ishockey, andra issporter som konståkning, bandy och även fotboll. I uppgörelsen ingick också att vi säger nej till de borgerliga partiernas förslag på en stor Arena i Gränby - som både är ekonomiskt och juridiskt tveksam, men framförallt miljömässigt vansinnig. Dit skulle de flesta nämligen ta sig med bil. Arenan skulle omges av parkeringsplats-hav - hur klimatsmart är det? I centrala Uppsala kan man ta sig till fots, man kan cykla och framförallt blir kollektivtrafiken det bästa sättet att ta sig dit och hem. Vi är överens om att den viktigaste förutsättningen för elitsatsningar inom idrotten är att vi har en stor ungdoms- och breddidrott. Därför behöver hallar och arenor byggas och drivas på ett sånt sätt att de kan användas till både träning och tävling - då faller orealistiska skrytbyggen bort från planeringsbordet.
Det jag ändå är allra mest nöjd med i vår överenskommelse är att vi gemensamt säger nej till de nuvarande planerna på en bilbro över Fyrisån. Det funkar helt enkelt inte att först bygga en bilväg och sedan baxa in arenor på området. Men det kanske inte heller är en bilväg som behövs, utan en bra kollektivtrafikförsörjning av arenaområdet. Då får vi planera för det istället. Jag tror nog att man kan lösa det på annat sätt än med en bro, men det ska självklart utredas.
Uppgörelsen innebär att vi satsar på att bygga ett Arenaområde på Studenternas, dvs centralt i stan. Det blir plats för ishockey, andra issporter som konståkning, bandy och även fotboll. I uppgörelsen ingick också att vi säger nej till de borgerliga partiernas förslag på en stor Arena i Gränby - som både är ekonomiskt och juridiskt tveksam, men framförallt miljömässigt vansinnig. Dit skulle de flesta nämligen ta sig med bil. Arenan skulle omges av parkeringsplats-hav - hur klimatsmart är det? I centrala Uppsala kan man ta sig till fots, man kan cykla och framförallt blir kollektivtrafiken det bästa sättet att ta sig dit och hem. Vi är överens om att den viktigaste förutsättningen för elitsatsningar inom idrotten är att vi har en stor ungdoms- och breddidrott. Därför behöver hallar och arenor byggas och drivas på ett sånt sätt att de kan användas till både träning och tävling - då faller orealistiska skrytbyggen bort från planeringsbordet.
Det jag ändå är allra mest nöjd med i vår överenskommelse är att vi gemensamt säger nej till de nuvarande planerna på en bilbro över Fyrisån. Det funkar helt enkelt inte att först bygga en bilväg och sedan baxa in arenor på området. Men det kanske inte heller är en bilväg som behövs, utan en bra kollektivtrafikförsörjning av arenaområdet. Då får vi planera för det istället. Jag tror nog att man kan lösa det på annat sätt än med en bro, men det ska självklart utredas.
torsdag, april 29, 2010
Uppåt för Upplandsstiftelsen
I bland är det spännande med politik. I dag sammanträder regionförbundet och på förmiddagen hade vi årsmöte för Upplandsstiftelsen, en förening som ägs av kommunerna och landstinget i Uppsala län. Upplandsstiftelsen skapar förutsättningar för friluftsliv samt skyddar och bevarar den uppländska naturen. Med hög kompetens och till låg kostnad bidrar Upplandsstiftelsen till kommunernas arbete med folkhälsa, naturvård, naturskoleverksamhet mm.Under de fyra år jag suttit på årsmöten med Upplandsstiftelsen har det hetat att uppräkningen får komma framöver. Men i år hade Upplandsstiftelsens styrelse i full enighet kommit överens om att nu behövs lite mer medel från ägarna. Den moderate ordföranden i Upplandsstiftelsen föreslog med eftertryck att stämman skulle godkänna styrelsens förslag.
Nu går jag egentligen händelserna i förväg... för innan själva årsmötet startade så höll vd Jan Lundqvist en genomgång vad kommunerna, landstinget, lantbrukarna och näringslivet i Uppsala län. Faktum är att satsningen betalar sig rent faktiskt. Medlemsavgifterna ger ca 14 miljoner kronor till Upplandsstiftelsen, men Upplandsstiftelsens arbete åstadkommer 6 miljoner kronor från EU, staten och olika organisationer. Restaureringarna av jordbrukarnas betesmarker ger bara det ca 10 miljoner kronor mer till lantbrukarna i Uppsala län. Problemet var bara att under den här redovisningen så var de borgerliga politikerna frånvarande. De kuckilurade ihop sitt egna förslag.
Nu var frågan om ersättningen skulle höjas med ca 400 000 kronor. Gunnar Hedberg tar sats går upp i talarstolen och föreslår återremiss. Förmodligen En kader av moderater faller in i kören av instämmande. Nästan alla moderater, men inte Upplandsstiftelsens ordförande. Han står fast vid sitt förslag och hade fortfarande en enig styrelse bakom sig.
Från Miljöpartiet argumenterade vi för att det är viktigt att ta ställning idag och att säga ja till uppräkningen. Johan Edstav hade onekligen en poäng när han påpekade att det kostar en hel del att dra ihop alla toppolitiker i länet till ett extra årsmöte.
Efter ett par voteringar vann vi rödgröna omröstningen stort. Vi hade medhåll från flera folkpartister dock inte vissa Uppsalafolkpartister, några centerpartister samt någon kristdemokrat och moderater i Upplandsstiftelsens styrelse.
Nu får Upplandsstiftelsen ett välkommet tillskott! Grattis!
Och jag har konstaterat att naturpolitiken är en viktig valfråga.
måndag, april 26, 2010
Nytt kommunalråd
Kommunfullmäktige i Uppsala har i dag tagit ett trevligt beslut. Nu har jag utsetts till nytt kommunalråd för Miljöpartiet i Uppsala. Jag tillträder den 15 maj. Jag vill också passa på att önska min företrädare Niclas Malmberg lycka till med sitt nya uppdrag - att ta hand sin son Oliver.
Jag tycker att det är bra att Niclas visar omvärlden att pappaledig kan och ska man vara även om man har ett viktigt jobb.
Det är ju också en stor fördel för mig att börja redan nu i vår - att kunna tillträda före valrörelsen och vara med att ta fram den rödgröna budgeten. Det är nu vi formar den gemensamma rödgröna politik vi ska driva efter valet.
måndag, april 19, 2010
Seniorernas Uppsala
Idag har jag träffat SPF, en av pensionärsorganisationerna. Det var cirka 15 alerta pensionärer från deras olika lokala föreningar i Uppsala som mötte mig och vänsterpartiets Ilona Szatmari Waldau på träffpunkten på Storgatan. Vi berättade om våra respektive partiers senior- eller äldrepolitik och så berättade vi också om den gemensamma rödgröna politiken.
Från Miljöpartiets sida lyfte jag fram maten som en av de viktigaste frågorna i seniorpolitiken. God mat är a och o för livskvaliteten. MP vill ha lokalt tillagad mat på äldreboendena. Vi vill också att hemtjänsten ska kunna laga mat hemma hos de som de besöker. Det kanske inte fungerar alla veckans dagar, men om matos kan spridas hemma hos seniorerna några dagar i veckan vore mycket vunnet. En av SPF-arna föreslog att vi borde se till att man bakar på alla äldreboenden minst en gång om dagen för att doften av nybakat bröd skapar sådant välbefinnande. Bra tänkt, tycker jag.
En annan fråga som engagerade var gatu- och trafikfrågorna. Gatkorsningen mellan Svava-gallerian och Forumgallerian måste göras om. Där är det farligt trafikkaos med gående, cyklister och bilar i en enda röra. För en äldre person är den här korsningen en skräck. Gå dit och kolla en lördag vid 12-tiden. Då är det totalkaos. För en person med rullator är den en omöjlighet att gå där, eftersom gatstenen är så illa lagd. Jag tänker informera chefen på Gatu- och trafikkontoret och fråga om vi inte måste göra tydliga farthinder, asfalterade övergångsställen och tydlighet om hur trafiken ska fungera?
Ett annat mycket bra förslag som kom fram tack vare att en man kom fram till mig efter mötet var att UL och GUB måste införa en instruktion till sina chaufförer att inte starta så häftigt förrän de äldre hunnit sätta sig. Jag visste inte att det var många som säger att de inte vill åka buss för att de är rädda att göra sig illa om de ramlar i bussen. Om kommunen arbetar för att undvika fallolyckor i hemmen ska vi självklart göra det på bussen.
En kvinna på mötet föreslog också att vi måste marknadsföra seniorkortet bättre - det är omtyckt men ack så okänt att det är så förmånligt att resa i kollektivtrafiken i hela länet med seniorkortet. Att information om kollektivtrafiken är viktig för att vi ska kunna utveckla den håller jag helt och fullt med om!
Från Miljöpartiets sida lyfte jag fram maten som en av de viktigaste frågorna i seniorpolitiken. God mat är a och o för livskvaliteten. MP vill ha lokalt tillagad mat på äldreboendena. Vi vill också att hemtjänsten ska kunna laga mat hemma hos de som de besöker. Det kanske inte fungerar alla veckans dagar, men om matos kan spridas hemma hos seniorerna några dagar i veckan vore mycket vunnet. En av SPF-arna föreslog att vi borde se till att man bakar på alla äldreboenden minst en gång om dagen för att doften av nybakat bröd skapar sådant välbefinnande. Bra tänkt, tycker jag.
En annan fråga som engagerade var gatu- och trafikfrågorna. Gatkorsningen mellan Svava-gallerian och Forumgallerian måste göras om. Där är det farligt trafikkaos med gående, cyklister och bilar i en enda röra. För en äldre person är den här korsningen en skräck. Gå dit och kolla en lördag vid 12-tiden. Då är det totalkaos. För en person med rullator är den en omöjlighet att gå där, eftersom gatstenen är så illa lagd. Jag tänker informera chefen på Gatu- och trafikkontoret och fråga om vi inte måste göra tydliga farthinder, asfalterade övergångsställen och tydlighet om hur trafiken ska fungera?
Ett annat mycket bra förslag som kom fram tack vare att en man kom fram till mig efter mötet var att UL och GUB måste införa en instruktion till sina chaufförer att inte starta så häftigt förrän de äldre hunnit sätta sig. Jag visste inte att det var många som säger att de inte vill åka buss för att de är rädda att göra sig illa om de ramlar i bussen. Om kommunen arbetar för att undvika fallolyckor i hemmen ska vi självklart göra det på bussen.
En kvinna på mötet föreslog också att vi måste marknadsföra seniorkortet bättre - det är omtyckt men ack så okänt att det är så förmånligt att resa i kollektivtrafiken i hela länet med seniorkortet. Att information om kollektivtrafiken är viktig för att vi ska kunna utveckla den håller jag helt och fullt med om!
onsdag, april 07, 2010
Mer cykel- och naturturism i Uppsala
I dag har kommunstyrelsen beslutat att lägga fram ett förslag till kommunfullmäktige om att Uppsala Tourism ska bli Destination Uppsala. Det nya bolaget får också nya ägardirektiv.
Miljöpartiet fick igenom ett tillägg i direktiven - att Destination Uppsala särskilt ska beakta utvecklingsmöjligheterna till cykelturism, vandringsleder samt kultur- och naturturism. Det gör mig glad.
Hurra!
Miljöpartiet fick igenom ett tillägg i direktiven - att Destination Uppsala särskilt ska beakta utvecklingsmöjligheterna till cykelturism, vandringsleder samt kultur- och naturturism. Det gör mig glad.
Hurra!
tisdag, april 06, 2010
Sommartrafik med näbbmusen
Idag rapporterar Radio Uppland att den borgerliga majoriteten väljer att lägga ner Näbbmusen under sommaren, servicebussen för äldre och funktionshindrade. Jag reserverade mig mot beslutet.
Det är på sommaren som våra äldre är som mest rörliga. Då vill de vara ute i friska luften och de lockas av aktiviteter av olika slag. Då gör kommunen det svårare för dem att ta sig ut! Det är helt felaktigt, tycker jag.
Kollektivtrafik är lika med folkhälsa. Att träffa vänner och bekanta, uppleva stadslivet, promenera i stadsparken eller besöka ett café är livskvalitet som vi måste utveckla - inte avveckla.
Ett aktivt liv är a och o för alla människor som vill ha hälsan. Och då kan aktivitet vara rörelse, men det kan också vara engagemang!
För att buss 91 ska vara funktionell behöver den ha kontinuitet - man ska vara säker på att det fungerar likadant hela tiden. Det är god information som är en av de viktigaste faktorerna till att fler ska använda kollektivtrafiken.
Det är på sommaren som våra äldre är som mest rörliga. Då vill de vara ute i friska luften och de lockas av aktiviteter av olika slag. Då gör kommunen det svårare för dem att ta sig ut! Det är helt felaktigt, tycker jag.
Kollektivtrafik är lika med folkhälsa. Att träffa vänner och bekanta, uppleva stadslivet, promenera i stadsparken eller besöka ett café är livskvalitet som vi måste utveckla - inte avveckla.
Ett aktivt liv är a och o för alla människor som vill ha hälsan. Och då kan aktivitet vara rörelse, men det kan också vara engagemang!
För att buss 91 ska vara funktionell behöver den ha kontinuitet - man ska vara säker på att det fungerar likadant hela tiden. Det är god information som är en av de viktigaste faktorerna till att fler ska använda kollektivtrafiken.
måndag, mars 29, 2010
Liv Hahnes allergi
Dagens Liv Hahne-citat i UNT "Park? Vadå park? Jaha, retail park. Jag trodde du sa park. Jag blir allergisk när folk säger park till mig."
torsdag, mars 25, 2010
Bilväg över minigolfbanan
På måndag behandlas en motion som jag och Niclas Malmberg skrivit om att stoppa planerna på bilbron över Fyrisån. Nu får vi stöd från alla möjliga håll.
Nyss ringde en representant från Uppsala bangolfsklubb till mig och berättade att om bron byggs hotas minigolfbanområdet. Minigolfbanan har 30000 besökare varje sommarhalvår. Det är väl, för att göra en jämförelse, lika många som besöker Uppsala konstmuseum.
Stadsparken, Studenternas, minigolfanläggningen och strandpromenaden längs Fyrisån är en oas. Att dra en fyrfilig väg med lika mycket trafik som Väderkvarnsgatan eller Vaksalagatan är faktiskt helt galet. Dessutom drar det in mer biltrafik mot centrum, inte tvärtom som några påstår.
Minigolfklubben berättade också att de står inför att renovera banorna. Men då har de fått besked från en tjänsteman på Gatu- och trafikkontoret att det är inte borde göra det eftersom det kommer att vara en meningslös investering pga att bron ska byggas. Det här gör mig riktigt arg. Något beslut är inte fattat än. Det är inte för sent att stoppa bron över Fyrisån!
Nyss ringde en representant från Uppsala bangolfsklubb till mig och berättade att om bron byggs hotas minigolfbanområdet. Minigolfbanan har 30000 besökare varje sommarhalvår. Det är väl, för att göra en jämförelse, lika många som besöker Uppsala konstmuseum.
Stadsparken, Studenternas, minigolfanläggningen och strandpromenaden längs Fyrisån är en oas. Att dra en fyrfilig väg med lika mycket trafik som Väderkvarnsgatan eller Vaksalagatan är faktiskt helt galet. Dessutom drar det in mer biltrafik mot centrum, inte tvärtom som några påstår.
Minigolfklubben berättade också att de står inför att renovera banorna. Men då har de fått besked från en tjänsteman på Gatu- och trafikkontoret att det är inte borde göra det eftersom det kommer att vara en meningslös investering pga att bron ska byggas. Det här gör mig riktigt arg. Något beslut är inte fattat än. Det är inte för sent att stoppa bron över Fyrisån!
fredag, mars 19, 2010
För 17 gubbar! Vilket uselt beslut!
I dag har Länsstyrelsen kommit med sitt besked om miljöprövning av civilt flyg på Ärna. Det är skamligt att miljöprövningen helt hoppar över viktiga miljöaspekter - till exempel klimatet! Men det är också helt absurt att Länsstyrelsen tycker att det är rimligt att lägga en 17 timmars bullermatta över Uppsalas norra stadsdelar.
Det är ett halvt år till valet. Ärna blir en viktig valfråga!
Det är ett halvt år till valet. Ärna blir en viktig valfråga!
torsdag, mars 18, 2010
En glad rödgrön dag
I dag har Marlene Burwick, Ilona Szatmari Waldau och jag haft en lyckad pressträff. Vårt utspel handlade om att vi vill ge Uppsalahem ett direktiv att mer på allvar gå in i studentbostadsområdet och bygga 100 nya studentbostäder om året. På TV4 kan man rösta om förslaget redan nu!
Att rösta var också ett tema för presskonferensen. I morgon är det ju bara ett halvt år kvar till valet. Det behövs politik som skapar investeringar i fler jobb, minskar klyftorna och tar klimatfrågan på allvar.
På presskonferensen lyfte vi upp några frågor som vi tror kan bli viktiga för uppsalaborna inför valet.
Satsa på förskolan och skolan
Vi rödgröna kräver kvalitet. Fler lärare i förskolan och skolan. Mindre barngrupper i förskolan.
Bygg bostäder för unga
Vi rödgröna jobbar för många fler hyresrätter, fler studentbostäder och klimatsmarta renoveringar och byggen.
Bygg spårväg i Uppsala
Vi rödgröna vill ha människor – inte bilen i centrum! Vi vill bygga den klimatsmarta staden med spårvagnar, bussar, cyklister och gående.
Inget civilflyg på Ärna
Vi rödgröna säger Nej till civilflyg på Ärna. Vi har beredskap för en parkstad med 20000 bostäder, företagspark, idrotts- och rekreationsområden i norra stadsdelarna.
Dags för jämställdhet och jämlikhet
Vi rödgröna jobbar för jämställda löner och jämställdhet i bolagsstyrelserna.
I morgon kommer också besked från Länsstyrelsen om de säger ja till civilflyg på Ärna. Det kommer de förstås att göra med ett obekant antal förbehåll. Allt annat är ganska osannolikt. Det är ett fasligt tjat om Ärna är en politisk fråga för lokalnivån i Uppsala eller inte. Att beslut ska tas på en annan nivå fråntar inte oss lokalpolitiker att engagera oss mot det mest otidsenliga och rent geografiskt felplacerade projekt man kan tänka sig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)